Konkurrens rent praktiskt

Enligt respondenternas svar associerar de konkurrens i praktiken ofta till hur kommuner och privata akt¨orer h¨amtar intryck till sin

verksam-het. Hur detta sker rent praktiskt ˚aterfinns i avsnittet L¨ardommar och intryck, sida 65. Det talas ¨overv¨agande om j¨amf¨orelser och erfarenhets-utbyte. Svar som beskriver hur de tvingas anpassa sitt utbud eller sin tj¨anst efter kundernas ¨onskem˚al ¨ar ovanligt. Dock pratar de privata akt¨orerna om till¨aggstj¨anster och att de ¨ar ¨oppna f¨or unika l¨osningar f¨or enskilda v˚ardtagare, och vissa politiker ¨onskar att innovationen f˚ar st¨orre sv¨angrum p˚a marknaden. Synonymt med syftet med LOV (Ankar-berg Johansson, 2008) s˚a ¨ar det dessutom m˚anga respondenter som refe-rerar till konkurrens medelst kvalitet, b˚ade i upphandling och kundval. Det finns en kostnadspress f¨or att n˚a under andra anbudsgivare vid en entreprenadupphandling eller att klara sig p˚a den av kommunen fast-st¨allda ers¨attningen. Ingen respondent refererar till en kostnadspress f¨or att attrahera mindre bemedlade kunder.

Vissa kommunala respondenter ber¨attar om att intr¨adet av de pri-vata akt¨orerna har medf¨ort ett v¨albeh¨ovligt uppvaknande f¨or den kom-munala utf¨oraren som “sporras av det” och “blir avundsjuka” vilket, enligt en politiker, inneb¨ar att konkurrensen kommer hj¨alpa till att h¨oja kvalitet och e↵ektivitet. Indirekt (det vill s¨aga inte associerat till fr˚agor om konkurrens) s˚a beskriver ¨aven respondenter problemet med barri¨arer f¨or fr¨amst mindre akt¨orer i upphandlingsf¨orfarandet eller ge-nom kapitalbehovet som etablering av v˚ardboenden kr¨aver. Eftersom ett LOV-system f¨or v˚ardboenden inte finns i speciellt m˚anga kommuner idag handlar konkurrens p˚a marknaden f¨or ¨aldrev˚ard p˚a v˚ardboenden i f¨orsta hand om att t¨avla i anbudsf¨orfarandet n¨ar kommunerna handlar upp en utf¨orare/operat¨or till ett givet v˚ardboende. Detta sker genom LOU och resulterar i ett tidsbegr¨ansat entreprenadavtal. Det kan ocks˚a handla om enstaka platser, och d˚a ¨ar ett ramavtal vanligt. Den enskilde kundens, v˚ardtagarens, behov ¨ar sekund¨ara och f¨ormedlas genom kom-munens upphandling. Konkurrens i ett LOV-system ¨ar mer fokuserat direkt p˚a vad kunderna efterfr˚agar, eftersom en utf¨orare, efter att den-ne blivit auktoriserad utf¨orare, inte tilldelas kunder men ist¨allet beh¨over arbeta med exempelvis marknadsf¨oring f¨or att locka till sig kunder. Analys av den praktiska konkurrensen

Dessa fenomen, s˚a som de beskrivits ovan, ¨ar inte p˚a n˚agot s¨att nytt i sektorer d¨ar kommunala och privata utf¨orare m¨ots. Genom att anv¨anda Andersson’s (2002) modell (se tabell 5.1, Sambandet mellan konkurrens, kvalitet och valfrihet, sida 25) f¨or att synligg¨or de olika graderna av pri-vatisering och valfrihet anpassat f¨or v˚ardboenden blir det l¨attare att bilda sig en bild av de dimensioner av konkurrens som ¨ar intressanta att studera. Sett till respondenternas svar ¨ar det tydligt att lejonparten av kommunerna som unders¨okts r¨or sig i n˚agon av gr¨anszonerna mellan kvadranterna. Andersson (2002) ¨ar tydlig med att det mest f¨ordelakt-iga f¨or v˚ardmarknaden ¨ar en f¨orskjutning mot den fj¨arde kvadranten i

matrisen, det vill s¨aga privat produktion och konsumtion, f¨or att max-imalt utnyttja konkurrensens f¨ordelar p˚a alla plan. Dock till¨agger han att en viss andel o↵entlig produktion b¨or bevaras av erfarenhetssk¨al och f¨or att kunna bem¨ota den risk som privata utf¨orare inneb¨ar (exempel-vis kan de g˚a i konkurs). D¨arf¨or finns det sk¨al att tro att det kommer ske en fortsatt f¨orskjutning mot den fj¨arde kvadranten, d˚a det ligger i kundens s˚av¨al som kommunens intresse. Med det sagt ¨ar det uppen-bart att alla kommuner inte h˚aller med honom fullt ut. Att ¨oka graden av konkurrens ¨ar inget sj¨alv¨andam˚al om akt¨orerna inte ser nyttan med det. De kommuner som framh¨aver de v¨antade motiven (¨okad e↵ektivitet och dylikt) bed¨oms vara de som r¨or sig snabbare mot mer konkurrens, samtidigt som de som inte tror p˚a eller ser f¨ordelarna kommer att agera mer avvaktande. Min bed¨omning ¨ar att situationen m˚ar b¨ast av att go-da exempel sprids bland kommunerna, ist¨allet f¨or att en piska trycker dem mot en konkurrens som varken politiker eller v¨aljare efterfr˚agar. Det r˚ader samtidigt inga tvivel, enligt mig, att konkurrensen ¨ar en vik-tig aspekt som blir mer och mer aktuell p˚a marknaden f¨or v˚ardboende allt eftersom den privata andelen v˚ardgivare v¨axer. Samtidigt ¨ar dess e↵ekter sv˚ara att f¨orutsp˚a. I boken Konkurrens f¨or fortsatt v¨alf¨ard? framh˚aller Blom (2000) att det inte finns n˚agra absoluta sanningar, och att de kartl¨aggningar p˚a konkurrensens e↵ekt i v¨alf¨arden som finns har brister.

11.2.1 Vinstf¨orbud och f¨orskjutning av kommunalt ansvar

Det framkommer att m˚anga respondenter anser att den nuvarande de-batten kring vinst i v¨alf¨arden p˚a sikt f¨orhoppningsvis kommer att st¨arka branschen, och samtidigt inte sluta i ett vinstf¨orbud. M˚anga responden-ter ¨ar dessutom ¨overens om en ¨okad andel utf¨ord v˚ard i privat regi, ¨aven om det finns olika ˚asikter kring vilken typ av bolag som kommer v¨axa. Ett antal respondenter g˚ar ¨aven ett steg till och tror att privata akt¨orer kommer att ta ett st¨orre utrymme i utf¨orandet av fler idag kommunalt utf¨orda tj¨anster. Tre respondenter tror att detta kan inneb¨ara ett mins-ka kommunalt ansvar, och en respondent ¨oppnar f¨or en f¨orskjutning av ansvar mellan kommun, stat och landsting, men majoriteten anser att det kommunala ansvaret blir kvar s˚a som det ser ut idag. Flera fastig-hetstj¨anstem¨an ser en tendens mot ¨okad andel privat ¨agda fastigheter i kommunen, ¨aven om kommunen kommer ¨oka sitt eget ¨agda best˚and ¨over tiden. Ekonomin, mer specifikt finansieringen och vad som skall finansieras, ses ocks˚a som en del i balansen mellan vem som ansvarar f¨or vad. En tj¨ansteman uttryckte att denne tycker sig se en f¨orskjutning mot att kommunen blir mindre villig att “ers¨atta vissa saker”. En re-spondent fr˚an ett privat f¨oretag lyfte tanken p˚a att vissa kommuner,

framf¨orallt mindre, kommer tvingas ¨andra sin organisation f¨or klara kostnader vilket kan inneb¨ara sammanslagningar av i f¨orsta hand admi-nistrativa funktioner. Det f¨orekommer akademiska teorier, framf¨orallt kopplat till NPM (se teori om New Public Management, sida 33), som ¨oppnar f¨or att kommunen kommer bli en ren best¨allarorganisation, men enbart en respondent ans˚ag det som m¨ojligt.