L¨ardommar och intryck

11.3.1 L¨ardommar som format kommunernas inst¨allning

Under intervjuerna framkom flera erfarenheter som kommunerna har samlat p˚a sig ¨over tiden. Dessa erfarenheter, kopplat med annan erfa-renhet som de erh˚aller genom utbyte och n¨atverkande med andra kom-muner, bidrar till hur deras situation och beslut kan f¨orst˚as.

Dialogproblem kring kontrakt, hyresavtal och gr¨ansdragningslistor ¨ar vanligt. I en kommuner upplever de en f¨orskjutning av speciellt un-derh˚allet mot den hyrande parten. Detta kopplas ¨aven till begr¨ansad p˚averkansm¨ojlighet under uppf¨orandet vid extern finansiering, vilket av naturliga sk¨al ser annorlunda ut d˚a kommunen bygger i egen re-gi. En kommunal tj¨ansteman uttryckte det p˚a ett poetiskt s¨att: “N¨ar man anv¨ander kommunens egna k¨oper man hj¨arta och hj¨arna, n¨ar man k¨oper privat k¨oper man bara hj¨arna”. Det ¨ar en mjuk faktor som ¨ar sv˚ar att ta p˚a, men den upplevelsen har ˚aterber¨attats i tv˚a kommuner. Som tidigare n¨amnts s˚a kan ett hyreskontrakt som ligger i “andra h¨ander” ¨an kommunens egna orsaka problem, vilket en kommun upplevt n¨ar de blivit missn¨ojda med v˚ardgivaren och vill byta ut den. En kommun har haft ett s¨ardeles lyckat samarbete med en privat fastighets¨agare, och det har uppmuntrat dem att forts¨atta och eventuellt ut¨oka samarbetet.

11.3.2 Hur h¨amtar de intryck till sin verksamhet?

En del i att f¨orst˚a framtiden ¨ar att f¨orst˚a hur politiker, tj¨anstem¨an och privata akt¨orer h¨amtar intryck till deras verksamhet, eftersom det troligen ¨ar ur dessa k¨allor som kunskap kommer fl¨oda i n¨atverket, ¨aven i framtiden.

Det kan konstateras att det r˚ader stor likformighet i de vanligaste k¨allorna. Framf¨orallt n¨atverkar kommuner och privata v˚ardgivare med varandra d¨ar de privata vinner upphandlingar. Kommunerna, som har kontrollansvaret, bes¨oker regelbundet de privata utf¨orarnas v˚ ardboen-den och kan p˚a s˚a vis l¨ara sig av dem. De kommunala tj¨anstem¨annen n¨atverkar med grannkommuner, samt inom den egna kommunen. Dess-utom ¨ar de ¨oppna f¨or studiebes¨ok. Studiebes¨ok d¨ar politiker kommer och

h¨alsar p˚a hos de privata v˚ardgivarna ¨ar ocks˚a vanligt f¨orekommande, speciellt eftersom de privata ser det som en m¨ojlighet att p˚averka po-litiker. Den vanligaste skrivna k¨allan ¨ar, enligt de kommunala respon-denterna, rapporter fr˚an Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsens utredningar. En icke helt j¨amf¨orbar k¨alla som n¨amns ofta ¨ar tidningen Dagens Samh¨alle, en n¨attidning som riktar sig mot kommuner. ¨Aven om Dagens Samh¨alle har en mer detaljerad niv˚a p˚a sina reportage ¨an andra dagstidningar, s˚a ¨ar dess huvudsakliga upp-gift att skildra och fr¨amja den allm¨anna debatten. Flera respondenter uttrycker ˚asikten att Dagens Samh¨alle ¨ar b¨attre p˚a att ˚aterge en mer balanserad och r¨attvisande bild av h¨andelser ¨an andra dagstidningar, som kan aktivt s¨oka en polarisering.

Trots att det inte n¨amnts i n˚agon st¨orre utstr¨ackning kan det f¨orv¨an-tas att samtliga akt¨orer, genom att anst¨alla personal med h¨ogskoleut-bildning, tar del av intryck fr˚an akademin i viss utstr¨ackning. G¨allande de vanligaste k¨allorna f¨or intryck s˚a f¨orefaller det sig inte finnas n˚agon betydande skillnad mellan politiker, privata f¨oretag och kommunala tj¨anstem¨an, f¨orutom att politikerna har n¨atverket genom sitt eget parti och de privata v˚ardf¨oretagen har branschorganisationen V˚ ardf¨oretag-arna, samt att de privata v˚ardf¨oretagen inte har samma tillg˚ang till SKL som de kommunala akt¨orerna. M˚anga politiker ber¨attar ¨aven om ett n¨atverkande med de tv˚a stora pension¨arsorganisationerna SPF och PRO.

Ut¨over de vanligast f¨orekommande k¨allorna f¨orekommer n˚agra speci-ella metoder. I en kommun har de en anst¨alld demensomsorgsutvecklare som hj¨alper dem att bygga b¨attre boenden. En annan kommun har en s¨arskild FoU-enhet¹, och ytterligare en kommun har tv˚a forskningsen-heter tillsammans med KTH och Landstinget, vilka tittar p˚a boendets utformning samt riktlinjer f¨or demensv˚ard och mat. Tv˚a respondenter ber¨attar om ett medlemskap i FoU-gruppen Seniorium som syftar till att utg¨ora en resurs f¨or utveckling av seniorrelaterad kunskap. Endast en kommun och en privat v˚ardgivare ber¨attar att de tar intryck fr˚an andra l¨ander ¨an Sverige. Tv˚a privata v˚ardgivare ber¨attar att de har ett stort internt n¨atverk genom sina kunder, vilka de utnyttjar genom att inh¨amta deras ˚asikter med enk¨ater och m¨oten. En privat v˚ardgivare ber¨attar dessutom att de har ett samarbete med Chalmers och Cent-rum f¨or v˚ardrelaterad arkitektur. En kommun tar ett unikt grepp med sin kvalitetsgala d¨ar de delar ut pris till akt¨orer som har introducerat goda metoder och verksamhet som ¨ar l¨att att anamma f¨or andra, s˚a som socialt inneh˚all f¨or den enskilda. En privat v˚ardgivare har ett speciellt krav; ledningen i f¨oretaget skall jobba ute i v˚arden en viss tid.

11.3.3 Har de inspirerats av New Public Management?

Ett stickprov f¨or att kontrollera om akademisk teori n˚ar kommunerna genomf¨ordes genom att politiker och tj¨anstem¨an fick fr˚agan om de k¨ande till begreppet “new public management” (NPM). Det ¨ar en kvalificerad gissning att samtliga kommuner i Sverige inf¨ort n˚agon del av de teorier som uppkommit genom NPM, exempelvis best¨allar- och utf¨orarmodell, och teorierna har funnits i omlopp sedan 1980-talet (Henriksson, 2008). Trots detta var det enbart tv˚a respondenter som sade sig k¨anna till nam-net, och de k¨ande en os¨akerhet kring vad det innebar. Detta f¨oranleder en misstanke om att den starka akademiska kopplingen uteblir, trots att det f¨orekommer rapporter fr˚an SKL d¨ar begreppet n¨amns. En tanke som f¨orst¨arks av p˚ast˚aendet fr˚an Henriksson (2008) som skriver att det “fortfarande finns ett stort gap mellan NPM som teoretisk f¨oreteelse och de l¨osningar som anv¨ands i praktiken”.

11.3.4 Analys: inspirationen och k¨allornas betydelse

Sett till utbytet fanns dels st¨orre gemensamma n¨amnare (Dagens sam-h¨alle, Socialstyrelsen och liknande) och ett antal unika l¨osningar. Gi-vet denna stora spridning p˚a k¨allor ¨ar det ¨and˚a vanligt att se rela-tivt lika uppfattningar och att respondenterna ˚aterkommer till liknande h¨andelser och f¨oreteelser inom omr˚adet som denna uppsats ber¨or. Detta tyder p˚a att de k¨allor som ¨ar vanligast f¨orekommande ¨ar mycket tongi-vande. Detta f¨ormodas bero p˚a den relativt konforma verksamhet som kommuner i Sverige bedriver, kopplat med ett akademiskt kunskapsun-derlag som till stor del saknar internationell utblick och j¨amf¨orelse; en respondent ans˚ag att det var sv˚art att h¨amta kunskap fr˚an utlandet som ber¨orde fastighetsteknik d˚a Sverige “redan ligger l˚angt fram”. F¨ordelen med detta ¨ar att underlaget f¨or beslut och f¨orb¨attring blir mer relevant och l¨attare f¨or de som ¨ar involverade att tolka och ta del av, samt att en god branschpraxis (best practice) kan spridas l¨attare, men nackdelen ¨ar att en vanf¨orest¨allning och/eller ett felslut l¨attare kan f˚a spridning. Just spridningen av kunskap och metoder f¨orv¨antas vara fortsatt god i framtiden, eftersom det under intervjuerna framkom att alla akt¨orer (b˚ade privata och kommunala) var ¨oppna f¨or att bes¨oka och ta emot bes¨ok, samt att de i f¨orsta hand ¨ar lojala mot m˚alet att skapa en god v˚ard.

12. Kopplingen mellan fastigheten och

konkurrens, kvalitet och valfrihet

Kan kvalitet, valfrihet och konkurrens inom ¨aldrev˚arden kopplas till fas-tigheten, och i s˚a fall hur?

Fastigheten - kvalitet och kravst¨allning

F¨or att f¨orst˚a framtiden f¨or v˚ardboenden m˚aste behoven hos de som nyttjar fastigheten f¨orst˚as. Ett av de viktigare, om inte det viktigaste, behoven ¨ar att kunna bedriva v˚ard av h¨og kvalitet, speciellt nu n¨ar s˚a kallade kvalitetsupphandlingar1blir vanligare. Kvalitet har behandlats i ett tidigare avsnitt (se Kvalitet i ¨aldrev˚arden, sida 35), och i detta stycke granskas respondenternas ˚asikter kring att st¨alla krav, att det kan vara sv˚art att m¨ata kvalitet och hur de anser att lokalen kan kopplas mot v˚ardkvalitet. Detta mynnar sedan ut i ett antal ˚asikter kring utformning. Som beskrivet tidigare finns det m˚anga s¨att att st¨alla krav och m¨ata kvalitet, men i nedanst˚aende stycke ¨ar det ocks˚a viktigt att ta med sig synen p˚a kvalitet och kravst¨allning som barri¨arer, vilket beskrevs av Nor´en (2006) med flera.