• No results found

Fall 5: Alexander Nilsson - försäljning av annonsplatser

4 Empiri & Tolkning

4.5 Fall 5: Alexander Nilsson - försäljning av annonsplatser

4.5.1 Bakgrund

Vi pratar nu med Vd:n för försäljning av annonsplatser. Alexander Nilsson, en kille som redan vid 26 års ålder lyckats driva ett bolag. Ett bolag som startades som en säljkonsult men som senare började att finna sin nisch inom idrotten.

Alexander Nilsson kommer från en ganska typisk medelklassbakgrund i Alvesta. Att studera vidare i en akademisk inriktning är inte något som har genomsyrat släkten. Idrott har alltid stått Alexander nära hjärtat och format hans liv i allmänhet. Han har spelat fotboll hela livet tills han inte längre kunde spela på grund av skador. Detta har även avspeglats inom hans vägval i skolan, då han gick idrott och hälsa på gymnasiet. Alexander var dock medveten att han aldrig skulle bli fotbollsproffs. Han började därför i ett tidigt skede tänka på yrken som kunde generera pengar. McDonalds blev därför hans första arbetsplats och där jobbade han väldigt mycket. Inom denna tidsperiod började han även umgås med äldre personer. När han hade fyllt 18 år så flyttade han till Cypern för att jobba med försäljning. Han upptäckte då att han hade en talang för det.

Vägvalen i livet, upplever Alexander har präglats av mycket frihet. Han har aldrig känt att hans föräldrar har påverkat honom i en specifik riktning. Alexander väljer dock att ställa sig

kritisk till detta. Han menar att det sannerligen är fint att låta barnet göra vad denna vill men att verkligheten inte alltid är så romantisk som man hade önskat. Han anser att barn inte kan ta alla beslut och när man vill ge upp på saker och ting som man i grund och botten älskar, så är det skönt om det finns en kraft som talar för att inte ge upp. Alexander upplever därför att han blivit mer konservativ i sitt tankesätt än sina föräldrar.

Eftersom Alexander har fått ta många egna beslut i sitt liv, så upplever han att reflektion är en stor del av honom. Det har fått honom att växa som människa och detta är något han anser är det positiva med att ha så pass fri uppväxt.

Alexanders självbetraktande under hans utveckling kan tolkas som komplicerat, eftersom han tidigt lämnade sina intressen där han inte kunde se någon framgång. Istället intresserade han sig för att tjäna pengar, där även har funnit sitt självbetraktande. Det kan tolkas som att det är svårt att avgöra vilken slags betraktande han fått av sina föräldrar, då han ställer sig kritisk till sin uppväxt. Sannerligen har hans föräldrar aldrig styrt honom i en särskild riktning, däremot framgår det inte om de heller har stöttat honom. En brist på denna stöttning kan tolkas som att det aldrig funnits något märkbart positivt betraktande. Det kan tolkas som att hans föräldrar inte haft ett intresse i hans vägval. Eftersom han även reflekterar över hur hans föräldrar är och hur de varit, så verkar det som att han har byggt upp en egen dimension som ska avspegla ett villkorligt betraktande. Därigenom så har han kunnat pressa aktualiseringstendenserna genom att lägga sin egen spelplan och därmed skapat förutsättningar för att bygga ett ideal kring denna. När Alexander insåg att försäljning var en talang, så kan det tolkas som att han började bygga ett ideal. Eftersom idealet saknade värden som var utanför hans

kontrollbefogande och istället kontrollerade av honom, så har det varit enkelt för honom att finna kongruens, då att han hela tiden har förhållit sig till sina egna värden. Det kan alltså tolkas som att han har ett egenvärde, men som har utvecklats på ett speciellt sätt.

4.5.2 Kreativitet

För Alexander är kreativitet att kunna generera idéer utanför nya ramar som vanligtvis gäller inom samhällets ramar. Han upplever att han är kreativ när han hamnar under press. Han beskriver det som “hotiverad”, det vill säga när han är tvungen att lösa något. Därutöver upplever Alexander att kreativitet inte är viktigt. Han grundar sitt faktum i hur man skapar ett bolag och att det istället är mer viktigt att belysa handlingskraft och självförtroende och att genomföra med kvalitet och arbetsvilja. Han menar att skaparna av dem största företagen inte

nödvändigtvis är kreativa människor och vänder sig mot bilden att entreprenören är en kreativ människa.

För Alexander kan en vanlig arbetsdag handla om främst två olika delar. Den ena är att driva inkomst till en förening från slutkund, men även att i slutändan sätta mat på bordet hos sina försäljare och påvisa bra ledarskap. Inom detta avseendet tror han att kreativitet kan vara bra för att stimulera personal för att nå mål. Däremot vänder han sig snabbt och menar att den inte är nödvändig i det dagliga ledarskapet. Enligt Alexander är det viktigare att ha en strategi på vilken ledarskapsstil man bör förhålla sig till, som är förutbestämd och som till sin natur har sina fördelar och nackdelar.

Alexander anser att kreativitet inte är viktigt. Han menar att det inte är konstigt att det är så eftersom det är en konsultverksamhet som inte är så kreativ. Istället handlar det om att prestera bra med rätt personal och rätt kunder. Vidare anser han att det finns kreativa dimensioner, men inte som andra företag och väljer att grunda detta i ståndpunkten att han inte ser sig själv som kreativ.

Alexanders syn på kreativitet återspeglas i vad Ericsson (2001) benämner som rutinartad kreativitet. Även om han själv inte definierar sig som kreativ, så är det då under press som hans kreativitet tar sig uttryck. Eftersom Alexander menar att kreativitet inte är viktigt utan snarare belyser vikten av ett bra och konsekvent ledarskap, kan detta tolkas som att

ledarskapet är viktigare för att styra arbetet snarare än originell kreativitet. Han belyser aspekter som handlingskraft och arbetsvilja vilket indikerar på ett mer process-artat arbete. Alexander nämner att kreativitet inte är viktigt i försäljning och fokuserar mycket på att bli bra på just försäljning, vilket kan visa på det som Mannucci & Yong (2018) kallar för ett kunskapsdjup.

4.5.3 Kognitiva personlighetsdrag

När Alexander försöker processa information så bör det gärna vara definierat för att det ska stimulera honom. Han är även skeptisk och kritisk och anser att det är viktigt att någon säljer in det de talar för i mån om att ett intresse ska väckas hos honom.

Alexander påstår själv att han inte är särskilt kreativ. Han har inte heller några tydliga kopplingar till dem kognitiva personlighetsdrag som skulle indikera på kreativitet, såsom öppenhet som ofta förknippas med odefinierade uppgifter (Brodin et al. 2014). Det är därför

inte förvånande att han beskriver att han föredrar definierade uppgifter, där visserligen kreativitet kan uttryckas (Chae & Choi 2019), men där det också är svårt att dra någon koppling till ett särskilt personlighetsdrag.

4.5.4 Emotionella personlighetsdrag

Alexander känner sig kreativ när han är fylld med adrenalin. Han har även svårt att visa känslor och det är svårt att bedöma när han är glad eller ledsen. Vidare beskriver han sig själv som rubbad. När andra tycker det är kul att har han lyckats på jobbet, så ser han det istället som en logisk händelse. Positiva händelser är även något han inte delar med sig av när han kommer hem till flickvännen och inte heller när något har gått dåligt.

Enligt (Brodin et al. 2014) så förknippas kreativitet med positiva känslor som intresse och glädje, något som vi inte förknippar Alexanders känsla av adrenalin med, då detta vanligtvis är kroppen sätt att behandla en påfrestning. När han lyckas på sitt arbete, så ser han inte detta som något positivt, utan något som är logiskt. Detta kan vara en indikation på att han inte har nära till sina känslor.

4.5.5 Sociala personlighetsdrag & den kreativa i ”rummet”

Alexanders kreativitet tar sig uttryck i det sociala genom att han är den som löser problemet och leder processen. Han hörs och tar plats och han bryr sig inte om det blir dålig stämning i rummet. Ärlighet värderar han starkt även om detta skulle innebära att någon skulle ogilla honom. Att ge sig under sådana situationer ser han som ett nederlag. Vidare är Alexander social, utåtriktad och bra på att nätverka. Han har inget genuint intresse för att kallprata men ser ändå ett värde i det ifall det skulle innebära något utbyte med människan. Många

människor kan få en uppfattning att Alexander gillar att vara social men i grund och botten har han endast en agenda och upplever att han ogillar människor.

När det kommer till dem sociala personlighetsdragen kan vi finna att Alexander har tendenser till utåtriktning (Brodin et al. 2014), eftersom han gillar att uttrycka sig bland människor. Detta är för att han söker någon form av utbyte med dem. Brodin et al. (2014) förklara även att bland annat självförtroende och påstridighet är förknippade med utåtriktning. Vi finner båda personlighetsdragen hos Alexander i sociala sammanhang och där påstridighet får honom att kämpa för hans sak och lägga mindre vikt vid andras känslor, vilket i sin tur kan

försvåra den kreativa processen. Enligt Guo, Su & Zhang (2017) visar Alexander tendenser till samvetsgrannhet eftersom han gärna vidhåller rutiner som styrmedel. Detta kan dock leda till att individen blockerar ny information och hämmar kreativiteten, vilket också kan vara anledningen till att han inte känner sig som en kreativ person. Alexanders roll i det kreativa rummet är något komplicerad. Han visar i likhet med en kreomantiker på självsäkerhet och stolthet mot sina idéer och förslag. Samtidigt, visar han tecken på ett en väldigt dominerande roll i företaget och har en tydlig idé om hur saker ska styras. Det som gör det hela komplicerat är att han inte ser sig själv som en kreativ person, men däremot kan man se hans skapande av företag likt en kreationalist. Detta eftersom han såg en lucka i marknaden och skapade något nytt utifrån tidigare erfarenheter. Han visar på agerande likt en kreomantiker men en

kreationalist i sitt skapande.

4.5.6 Motivation

Alexander anser att motivation är motorn i allting; “det är det som får dig att göra det där lilla extra. Att anstränga dig lite mer en vad som är en standardnivå. Det finns två olika. Man kan motivera andra genom hot, men man kan också motivera genom att man lockar med en kaka”.

När det kommer till Alexander själv så anser han att han både drivs av den inre och yttre motivationen. Däremot värderar han den yttre mer; “framgångar har inget med kundens känslor och gillande. Den inre är något man uttrycker mot andra. Man säger det som låter bra istället för att vara ärlig när den yttre egentligen är den starka”. Eftersom han har många mål så är det ganska mycket yttre faktorer som kommer fram. Han vet dock inte vad som driver dem och väljer därför att tala för ett inre också.

När Alexander beskriver två olika motivationer, så nämner han två exempel på yttre

motivation; hot och belöning (Zhang & Bartol (refererad i Hahm 2018). Att Alexander också lägger mycket vikt vid sin yttre motivation hade kunnat ses som en undergrävningseffekt. Alltså, att intresset som växt fram för pengar hämmar den inre motivationen (Deci & Ryan 1980; 1985b. refererad i Sansone 2000 & Harackiewicz). Detta tar sig uttryck i den negativa syn han har till den inre motivationen och det kan möjligtvis vara relaterat till att han själv inte känner till hur hans inre motivation drivs.

4.5.7 Samspelet mellan motivation & kreativitet

Enligt Alexander behöver det inte finnas ett samspel mellan motivation och kreativitet; “Skulle inte säga att en motiverad person måste vara kreativ, speciellt inte där han lärt sig försäljning, rå kall försäljning. Man kan ju dock vara kreativ och impulsiv i ett

försäljningssammanhang, men det handlar egentligen om erfarenhet, att du anpassar sig efter rätt och fel som man gjort. Det är möjligt att det finns en korrelation”.

När vi frågar Alexander om de är nödvändiga för varandras existens väljer han att berätta att de inte behöver varandra; “det mest kreativa yrkena som exempel, musik, det finns många musiker som inte ska kallas motiverade, som är kreativa men som inte är ordentliga människor i allmänhet”.

Alexanders tankar om ett eventuellt samspel är att ett sådant inte nödvändigtvis behöver finnas, samtidigt som de inte behöver varandra för att fungera. Detta kan tolkas som att de är tillräckliga för sig själva, i en situation när de väl används.