I följande kapitel kommer vi att presentera den förståelse vi skapat för att uppnå vårt syfte och besvara vår forskningsfråga. Vår slutsats utgår ifrån den diskussion vi skapat genom hur
vi teoretiskt har tolkat vårt empiriska material. Vi kommer sedan att reflektera över uppsatsen, tillsammans med avslutande rekommendationer för vidare forskning inom
området.
Vårt syfte med denna uppsatsen var att skapa en ökad förståelse för hur motivation och kreativitet samspelar i arbetslivet. Detta har vi försökt att göra genom att använda oss av vår teoretiska tolkning i dem empiriska fallen. Vi har då uppmärksammat tre perspektiv för att få en förståelse för hur samspelet kan uppfattas och ta sig uttryck. Vi anser att de perspektiv vi funnit besvarar vår forskningsfråga; ”hur tar sig samspelet mellan motivation och kreativitet
uttryck?”
I det första perspektivet försökte vi belysa hur individens bakomliggande faktorer påvisar en medvetenhet kring ett samspel. Vi har gjort en bedömning att denna medvetenhet kan vara en grundförutsättning för huruvida individen upplever ett samspel eller ej. De bakomliggande faktorerna har framförallt behandlat individens uppväxt med utgångspunkt i sökandet av egenvärde, där egenvärde är en avspegling av vem den är och vem den kan bli. Den vet då också hur sin uppsättning av motivation och kreativitet bör se ut, samt hur dessa bör uttryckas för att individen ska nå sin potential. Vi har även funnit att individen med ett starkt jaget har goda förutsättningar att finna ett egenvärde genom reflektion över sig själv och sin vardag utan ett direkt ideal. Däremot kunde vi också finna att uppväxten inte direkt var avgörande, utan att även en individ med nära samarbetande personlighetsdrag kunde få en förståelse för ett samspel.
I det andra perspektivet försökte vi belysa att det kan finnas olika sätt att arbeta i mån om att bibehålla ett samspel mellan motivation och kreativitet. Detta leder oss till en förståelse att det möjligtvis är svårt att kvantifiera teoriområdenas huvudkomponenter eftersom de är i ständig rörelse. Huvudkomponenterna agerar på ett visst sätt beroende på den kreativitet individen besitter men även faktumet att denna kreativitet stimuleras olika beroende på situation. Ifall individen besitter rutinartad kreativitet kan det vara en förutsättning att yttre och inre
vara svårt för dessa komponenter att driva varandra till sitt bättre ifall de även inte har hamnat i situationer där de behöver varandra. En vidare förutsättning kan då vara att individen
behöver växla mellan kunskap- djup och bredd i mån om att stimulera sin kreativitet och därmed träna upp en relation mellan inre och yttre motivation. Inom detta avseendet behöver individen inte heller uppleva att den yttre motivationen hämmar den inre, eftersom de nu istället samarbetar.
Det som har nämnts ovan behöver inte direkt avspegla alla som besitter rutinartad kreativitet. Av detta följs upp att det även finns de som upplever att yttre motivation i form av press inte direkt hämmar deras inre och därav kan det vara så att de lyckas stimulera sin kreativitet trots att de inte växlar mellan kunskap- djup och bredd. Inom detta avseendet kan det då istället handla om att individen upplever ett optimalt tillstånd utav kreativitet när de själva inte behöver vara motivationskällan.
Om individen istället besitter originell kreativitet så kan det även vara viktigt att individen växlar mellan kunskap- bredd och djup, dock inte av samma anledning som i rutinartad kreativitet. Här handlar det istället om att hålla sin inre motivation stabil. När individen är i ett djup så kan den uppleva att den inre pressen ibland även skapar motsättningar för den kreativa stimuleringen och därav kan det vara en förutsättning att individen även avlastar sitt djup med en bredd för att återigen kunna stimulera sin kreativitet. Denna ständiga rörelse kan därför göra att den inre motivation på egen hand blir stark och att individen då söker sig till en yttre när den upplever att den inre är tillfredsställd. Inom detta avseendet kan det uppfattas som att inre och yttre motivation samspelar men att de varken främjar eller hämmar varandra.
I det tredje perspektivet har vi funnit ett mönster kring hur samspelet tar sig uttryck i
praktiken för individen, tillsammans med vilken betydelse det har för den kreativa processen i “rummet”. Vi har då sett tendenser till att samspelet växlade mellan motivation och kreativitet för att nå en problemlösning. Sedan har vi beroende på individens roll; kreolsk ledare,
kreationalist eller kreomantiker delat in respektive roll i processens omlopp för att nå en problemlösning. Den kreolska ledaren liknades vid en person som samlar in kreativa idéer likt bränsle i mån om att kunna uppmärksamma problem eller möjligheter. Kreationalisten fick sedan i uppgift att agera motor och driva det kreativa utfallet vidare. Till sist såg vi
kreomantikern likt en som skulle utnyttja det kreativa utfallet för att i bästa mån generera en originell lösning och sluta cirkeln.
Med förståelsen som kommer utav dem tre perspektiven anser vi nu att vi uppnått vårt syfte. Vi kan här även se en nyansering i vårt teoretiska bidrag, där vi menar att den kvantitativa forskningen tidigare inte kunnat dra tillräckliga slutsatser, eftersom de sett till generella tendenser hos ett urval. Vi bidrar här med en ökad förståelse om den specifika individen som ligger bakom dem resultat som tidigare presenterats. Genom att ha sett till individens
tendenser att ha ett fluktuerande samspel så menar vi att en generell slutsats inte tar hänsyn till att individen med dess samspel förändras. När vi väljer att öppna för en individspecifik
situation så kan vi gå in djupare i vad som gör allas samspel olika och varför inget specifikt samspel måste vara bättre än ett annat. Detta följs upp i vårt praktiska bidrag, där arbetsledare med denna förståelse kan situationsanpassa sitt bemötande mot medarbetare utefter behov och således skapa bra förutsättningar för dem.
I denna uppsats har vi inte haft intentioner att behandla någon särskild befattning eller bransch med syfte att finna lik- eller olikheter i resultaten. Detta har varit med hänsyn till att vår uppsats som helhet berör en grundläggande förståelse för individen som vi ansåg behövde lyftas fram. För framtida forskning inom ämnet rekommenderar vi därför att olika
stratifieringsvariabler kan vara av intresse i mån om att öka förståelsen för samspelet mellan motivation och kreativitet.
Referenser
Amabile, T. M. 1997a. Motivating creativity in organizations: On doing what you love and loving what you do. California management review, 40(1), 39-58.
Amabile, T. M. 1997b. Entrepreneurial creativity through motivational synergy. The Journal
of Creative Behavior, 31(1), 18-26.
Auger, P. Woodman, R. W. 2016. Creativity and intrinsic motivation: Exploring a complex relationship. The Journal of Applied Behavioral Science, 52(3), 342-366.
Brodin, Eva. Carlsson, Ingegerd. Hoff, Eva. Rasulzada, Farida. 2014. Kreativitet - teori och
praktik ur psykologiska perspektiv. Stockholm. Författarna & Liber AB.
Bell, E. Bryman, A. 2010. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1.2 uppl. Malmö: Liber AB
Bell, E. Bryman, A. 2011. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1.3 uppl. New York: Oxford University Press Inc.
Bell, E. Bryman, A. 2017. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1.3 uppl. Malmö: Liber AB
Bryman, A. 2016. Social research methods. 1:5 uppl. Oxford: Oxford university press.
Cambridge Dictionary. 2019. Motivation. Cambridge Dictionary.
https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/motivation (Hämtad 2019-04-11)
Chae, H. & Choi, J. N. (2019). Routinization, free cognitive resources and creativity: The role of individual and contextual contingencies. Human Relations, 72(2), 420-443.
Cherry, Kendra. 2017. What is Actualization Tendency? Explore Psychology. https://www.explorepsychology.com/actualizing-tendency/ (Hämtad 2019-04-23)
Conger, J. A. & Kanungo, R. N. 1988. The empowerment process: Integrating theory and practice. Academy of management review, 13(3), 471-482.
Ericsson, Daniel. 2001. Kreativitetsmysteriet: Ledtrådar till arbetslivets kreativisering och
Gagné, M., & Deci, E. L. 2005. Self‐determination theory and work motivation. Journal of
Organizational behavior, 26(4), 331-362.
Guo, J., Su, Q., & Zhang, Q. 2017. Individual creativity during the ideation phase of product innovation: An interactional perspective. Creativity and Innovation Management, 26(1), 31-48.
Grant, A. M., & Berry, J. W. 2011. The necessity of others is the mother of invention: Intrinsic and prosocial motivations, perspective taking, and creativity. Academy of
management journal, 54(1), 73-96.
Hahm, Sang-Woo. 2018. Roles of authentic leadership, psychological empowerment and intrinsic motivation on workers’ creativity in e-business. Journal of Korean Society for
Internet Information, 19(1), 113-122.
Hein, Helle Hedegaard. 2012. Motivation: Motivationsteorier & praktisk tillämpning. 1.1 uppl. Malmö: Författarna och Liber AB.
Ismail, N. A. H. & Tekke, M. 2015. Rediscovering Rogers’s Self Theory and Personality.
Journal of Educational, Health, and Community Psychology, 4(3), 143-150.
Mannucci, P. V. & Yong, K. 2018. The differential impact of knowledge depth and
knowledge breadth on creativity over individual careers. Academy of Management Journal, 61(5), 1741-1763.
Martin. 2014. The Google Way of Motivating Employees. Cleverism.
https://www.cleverism.com/google-way-motivating-employees/ (Hämtad 2019-04-11)
Mehta, R., Dahl, D. W., & Zhu, R. J. 2017. Social-recognition versus financial incentives? Exploring the effects of creativity-contingent external rewards on creative performance.
Journal of Consumer Research, 44(3), 536-553.
Onu, D. Oats, L & Kirchler, E. 2019. The Dynamics of Internalised and Extrinsic Motivation in the Ethical Decision‐Making of Small Business Owners. Applied Psychology, 68(1), 177-201.
Psykologiguiden. 2019. Natur & kulturs psykologilexikon. Psykologiguiden.
Sansone, C. & Harackiewicz, J. M. (Eds.). 2000. Intrinsic and extrinsic motivation: The search for optimal motivation and performance. Elsevier.
Scott, William. E. (1965). The Creative Individual. Academy of Management Journal, Sep65, Vol. 8 Issue 3, p211-219. 9p.
Shin, S. J. Kim, T. Y. Lee, J. Y. & Bian, L. 2012. Cognitive team diversity and individual team member creativity: A cross-level interaction. Academy of Management Journal, 55(1), 197-212.
Shrestha, Pavreen. 2017. Conditional Positive Regard. Psychestudy.
https://www.psychestudy.com/general/personality/conditional-positive-regard (Hämtad 2019-04-23)
Thomas, K. W. & Velthouse, B. A. 1990. Cognitive elements of empowerment: An
“interpretive” model of intrinsic task motivation. Academy of management review, 15(4), 666-681
Vedin, Bengt-Arne. 2000. Innovation & Kreativitet. Alhambra AB.
Yoon, H. J. Sung, S. Y. & Choi, J. N. 2015. Mechanisms underlying creative performance: employee perceptions of intrinsic and extrinsic rewards for creativity. Social Behaviour and
Personality: an international journal, 43(7), 1161-1179.
Your Dictionary. 2014. Self regard . Yourdictionary.com
https://www.yourdictionary.com/self-regard (hämtad: 2019-04-23)
Zhu, Y. Q. Gardner, D. G. & Chen, H. G. 2018. Relationships between work team climate, individual motivation, and creativity. Journal of management, 44(5), 2094-2115.
Bilagor
Intervjuguide
Vi börjar vår intervju med att presentera oss själva, vad vi studerar och vilket ämne
uppsatsen kommer att behandla. Sedan förklarar vi vilket syfte vi vill uppnå och hur vi ämnar gå tillväga med intervjufrågorna för att besvara detta. Vi avslutar varje introduktion med att berätta för respondenten att den inte har några skyldigheter att besvara våra frågor,
tillsammans med möjligheten för anonymitet.
Kan du kort presentera dig själv?
- Namn?
Kan du presentera ditt företag?
- Vad för slags verksamhet är det?
Individens utveckling - barndom och uppväxt
- Kan du berätta om din bakgrund/uppväxt?
- Upplever du att din familj och vänner har påverkat dina vägval i livet och arbetslivet?
- Hur har du förhållit dig till motgångar i livet?
Kreativitet
- Vad är kreativitet för dig?
- När är du kreativ?
- Anser du att kreativitet är viktigt?
- Hur ser din arbetsdag ut?
- Hur upplever du att du tar in och processar information vid uppgifter?
- Hur känner du dig när du är kreativ?
- Vilken roll har du och din kreativitet i en grupp?
Motivation
- Vad är motivation för dig?
- Vad gör dig motiverad och när?
- Hur ser balansen mellan inre och yttre motivation ut hos dig?
Motivation & kreativitet
- Hur upplever du att motivation och kreativitet samspelar?