Kognitivt

Anders går vidare med att berätta om hur han tar sig an uppgifter. Han beskriver sig som vass på att ta in information som han är intresserad av, men att han också har lätt att sväva iväg i sina tankar. Skolan är ett exempel på när han ibland känner att saker och ting kan bli tråkigt och att han ibland kan tappa fokus. Dock är han medveten om att han även studerar för att få bra betyg och då kan han bita ihop för att klara av sina studier, även om han inte minns det efteråt. Det är som ett tvång att ta in information, medan jobbet är roligt, vilket gör det

enklare. Vidare upplever han att det alltid är roligt att hjälpa andra med arbetet när han själv har begripit kunskapen.

När de kommer till dem kognitiva personlighetsdragen som är förknippade med kreativitet så finner vi en viss öppenhet i form av flexibilitet (Brodin et al. 2014). Detta tar sig bland annat uttryck i när han på sin arbetstid tar sig tid att hjälpa sina medarbetare, men också i den bemärkelsen att han är öppen för att studera sådant som han egentligen inte är särskilt intresserad av.

4.6.4 Emotionella personlighetsdrag

Anders känsla när han får vara kreativ är att han känner en glädje. “Det är kul att vara kreativ”. Han känner även en känsla av nöjdhet, men också en ökad självkänsla i den bemärkelsen att han är intelligent.

När det kommer till dem emotionella personlighetsdragen så är det främst Anders glädje som förknippas med att vara kreativ (Brodin et al. 2014). Dock är även de resterande känslorna positiva emotioner, men inte nödvändigtvis relaterade till dem kreativt emotionella

personlighetsdragen.

4.6.5 Sociala personlighetsdrag & den kreativa i ”rummet”

Anders förklarar hur han beter sig i gruppsammanhang. Vanligtvis gillar han att ta lite mer plats än andra och ofta någon form av ledarroll. Han hoppas då att han kan hjälpa folk att utvecklas. Han menar att han även är bra på att ta fram lösningar tillsammans med sin ledarroll. Han behöver då inte vara den som alltid den högljuddaste i rummet, men tror ändå att han kan höras en del i rummet. Samtidigt hoppas han att de andra ser honom som en bra lyssnare, så att andra kan få sin röst hörd.

Till dem sociala personlighetsdragen kan vi finna att Anders har tendenser ut av utåtriktning eftersom han i många fall vill uttrycka sig och ta plats. Hans utåtriktning framhävs i att han är självständig (Brodin et al. 2014), då han oftast tar någon form av en ledarroll snarare än att be om hjälp i sitt arbete.

Anders visar hur det i arbetet inte ges utrymme för någon originell nyskapande kreativitet utan att det snarare handlar om att vara kreativ i sitt sätt att förbättra och utveckla

försäljningsprocessen. Anders upplever att han får ta plats och vara delaktig i

utvecklingsarbetet och att han gärna kommer med idéer på hur organisationen och andra kan utvecklas. Med detta menar Anders att han får utrymme för att vara kreativ och har goda idéer som han gärna delar med andra. Anders visar prov på typiska drag hos en kreationalist

(Ericsson 2001), där det handlar om att skapa nytt utifrån redan existerande ramar.

4.6.6 Motivation

Anders förklarar det faktum att motivation för honom handlar om viljan att göra någonting. Det handlar oftast om att få någon att vilja göra något. Vidare menar Anders att vad som motiverar honom oftast har en egoistisk utgångspunkt, “man ser till vad som kan ske för en själv” Anders tar ett exempel från jobbet och menar att det där kan handla om att helt enkelt vilja sälja mer, eller om man exempelvis vet att det finns en bonus att hämta ut. Vidare säger Anders att motivation för honom mycket handlar om att göra sig själv nöjd och lycklig. Han nämner även att han blir motiverad av att hjälpa andra, då också dem blir glada. Dock avslutar han ändå med att säga att motivation i slutändan handlar om att vara självisk. Vidare tror Anders att man i många fall kan behöva göra saker som på kort sikt inte motiverar en, men som gynnar än i det långa loppet.

För Anders har det inre drivet en stor roll i motivationen. Samtidigt tar han upp ett exempel från idrotten där han varit aktiv på hög nivå och förklarar att där har han varit beroende av acceptans av andra, vilket han ser på med viss tveksamhet. Han menar att man då gör något för att uppnå någonting, men avslutar med att han ändå har ett behov av bekräftelse och att han mår bra av det. Han tillägger att det ger honom ett inre driv, “ge mig mer liksom”.

Anders beskrivning av motivation liknar hur White (refererad i Sansone & Harackiewicz 2000) hade beskrivit en inre motivation, i detta fall att man vill göra något för sitt eget intresse, ur en egoistisk synvinkel. Han beskriver Deci (refererad i Gagné & Deci 2005) inre och yttre motivation som att den inre motivationen är väldigt viktig för honom, men att han ändå är i en beroendeställning mot den yttre. Den yttre motivationen i form av bekräftelse är väldigt viktig för honom eftersom det i sin tur ger honom ett inre driv. Detta stämmer överens med Sansone & Harackiewicz (2000) teori om att även yttre motivation kan generera en inre.

4.6.7 Samspelet mellan motivation & kreativitet

Anders reflekterar över hur motivation och kreativitet samspelar. Han ger oss ett exempel på att man som person är mindre benägen att vara kreativ om man bara ska utföra något för att man måste, exempelvis att diska eller tvätta. Skulle det istället vara något man tycker är roligt tänker man nog vidare på vilket sätt man kan utföra det. Han fortsätter med sitt exempel med att diska eller tvätta och menar att det är ett monotont arbete som är svårt att göra roligt och att roliga uppgifter förenklar för en att vara kreativ. Han tillägger dock att en vilja att göra en uppgift alltid tycks få honom att hitta vägar att lösa uppgiften. Alltså, handlar det mycket om att du har en vilja inombords att utföra något. Kreativiteten används då som hur du ska utföra det. Han ser det som svårt att vara kreativ om han inte är motiverad och att teoriområdena kan ledas av varandra.

Motivationen är för honom alltså ett driv att göra något, kreativiteten ska bara lösa problemet, men inte höja motivationen. Hans inställning till deras samlevnad är att de vanligtvis inte separeras och att de istället har olika roller i utförandet av en uppgift.