Studiens upplägg

3.4.1 Urval

Vi valde att utesluta sannolikhetsurval, eftersom denna metod tenderar att lägga stor vikt på generalisering. Eftersom vår uppsats baseras på en kvalitativ forskningsmetod, så upplevde vi att det var svårt att bekräfta att alla respondenter hade en sannolikhet större än 0, det vill säga att alla har en chans att bli valda. Därmed valde vi att förhålla oss till icke-sannolikhetsurval (Bryman 2016).

Inom icke-sannolikhetsurval kan flera olika urvalsmetoder användas. Målstyrt- och

bekvämlighetsurval är två relevanta urval. Fördelen med målstyrt urval är att det ger friheten att fritt välja de individer som bäst avspeglar forskningsområdet. Däremot upplevde vi att detta kunde bli svårt, då det kan finnas motiv till att specifika individer inte kan medverka på grund av diverse hinder. Inom detta avseendet upplevde vi att bekvämlighetsurval möjligtvis är en mer flexibel insamlingsprocess. Vi tänkte att det var enklare att skapa kontakt med ett företag som får möjlighet att påverka tillgängligheten. Vidare upplevde vi att samspelet kunde

uttryckas hos alla människor och därför behövde detta inte direkt påverka relevansen (Bryman 2016).

Även om det var bekvämlighetsurval som var grundtanken, så valde vi att tillämpa inslag av stratifierat målstyrt urval inom andra aspekter. Vårt forskningsområde präglas av dem olika levda erfarenheterna och därför ville vi även möta detta med olika personer. Vi hade en tro att nyanserade tolkningar kunde dras ifall fokuset lades på någon stratifieringsvariabel som kunde skildra samspelet utifrån ett individperspektiv. Vi valde att endast förhålla oss till en stratifieringsvariabel på grund av studiens tidsram. Baserat på detta faktum valde vi att förhålla oss till en kombination utav bekvämlighet och målstyrande (Bryman 2016).

Vi valde att fokusera på befattningar som vår stratifieringsvariabel, eftersom detta tillät oss att se människan utifrån olika positioner och stadier. Mycket av vår teori byggde på polariserade företeelser kring begreppens innebörd. Vi tänkte därför att dem olika positionerna och

utvecklingsfaserna hos människan kunde ge oss en större förståelse för hur samspelet mellan kreativitet och motivation kan uttryckas. Vi vill dock vara tydliga med att denna stratifiering inte innebar att vi skulle analysera dem olika befattningarna för sig, utan syftet var att vi ville ha en variation på våra respondenters historier och därmed motverka riskerna för en ensidig bild. Befattningarna baserades på medarbetare och de med styrande roller. Vi gjorde ett antagande att medarbetare utgörs av dem människor som är underordnade och som oftast är i ett tidigt skede i sin utvecklingsfas inom en viss domän. Det är dessa människor som till mesta del bedriver den dagliga verksamheten och som får hjulet att snurra. Vidare gjorde vi ett antagande att styrande roller utgörs av dem människor som är överordnade och oftast längre fram i sin utvecklingsfas. Dessa människor har makten att forma nya hjul och finna nya sätt att bedriva en verksamhet. De har även ansvar att se till att den goda utvecklingen

genomsyrar medarbetarens välbefinnande.

Samtliga respondenter fick vi tag på efter att ha kontaktat företagen via mejl och telefon. I vår arbetsprocess kontaktade vi alla möjliga företag och valde att gå vidare med dem som

snabbast kunde ge oss ett svar och tid för intervju. Detta ledde oss till följande respondenter, vilket kan utläsas i urvalsmodellen nedan.

3.4.1.1 Figur 2: Samtliga respondenter med deras roller

3.4.2 Semi-strukturerade intervjuer

Enligt Bryman & Bell (2010) kan kvalitativ forskning tolkas i form av processer. Skeenden och mönster är två centrala komponenter i den process som utvecklas över tid. Av detta följs upp att forskaren kan använda sig av etnografiska metoder, som innebär att forskaren gör ingående engagemang i individers dagliga aktivitet. Vår uppsats berör just detta eftersom vi ville förstå mönstret som skapar individens förståelse för samspelet mellan motivation och kreativitet, men problemet är att det är svårt att finna förståelse i redan skedda händelser. Vi har exempelvis inte någon uppfattning om deras barndom och uppväxt eftersom vi aktivt inte har observerat den. Detta perspektiv kan dock även avbildas med hjälp av semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer genom att få respondenterna att reflektera över dem processer som leder fram till, eller blir följden av en händelse.

Intervjuschemat kan se olika ut beroende på forskningsområde. I vår uppsats valde vi att utföra semi-strukturerade intervjuer. Detta för att ville bibehålla ett fokus samtidigt som människan fritt skulle få återberätta sina historier och erfarenheter. Vi ansåg att det var viktigt med ett fokus i mån om att försäkra att empirin som tillhandahålls även fann sin relevans i det teoretiska sammanhanget. Därmed följde intervjuguiden (se bilaga) en förutbestämd ordning som till sin natur skulle vara flexibel och öppen (Bryman & Bell 2010).

Det utfördes sex semi-strukturerade intervjuer för att kunna framhäva variation av perspektiv hos respondenterna. Tre av dessa intervjuer var med medarbetare, medan resterande tre intervjuer var med individer som hade styrande roller.

Varje intervju inleddes med att vårt syfte förklarades. Vidare var vi tydliga med att det var respondentens personliga erfarenheter som var av det väsentliga. Vi bekräftade deras eventuella val av anonymitet och godkännande av att intervjun spelades in. Inom detta avseendet berättade vi för individen att hen inte behöver svara på dem frågor som kan upplevas vara för känsliga i mån om att bibehålla öppenhet. Efter detta bad vi respondenten

att presentera sig själv och sitt företag. Vi valde att börja med att ställa frågor kring uppväxt och bakgrund. Detta för att vi tidigt ville skapa oss en uppfattning om individens utveckling innan dess upplevelser sattes i relation till motivation och kreativitet. Därefter ställde vi frågor som framhävde respondenternas syn på kreativitet. För att förstå deras kreativitet, så ställde vi frågor som kopplades till deras personlighetsdrag. På liknande sätt ville vi behandla nästa teoriområde och ställde därför frågor som framhävde deras syn på motivation. Detta för att vi ville få en uppfattning om hur deras uppsättning av inre och yttre motivation fördelades. Som avslutning skapade vi yta för respondenterna att även försöka problematisera samspelet mellan motivation och kreativitet.

Som en reflektion på vår intervjuguide, så kan det konstateras att vissa frågor tappade sin relevans. Detta gällde dock mer specifika frågor inom det teoretiska området kreativitet. Vi insåg att det var svårt för respondenten att förstå vad vi menade med frågan “Hur upplever du att balansen mellan kreativt och ekonomiskt kapital fördelas” och vid flertalet gånger kunde detta ändå framgå när respondenten försökt förklara arbetsplatsen och dess relation till

kreativitet. Vi fick även vid ett fåtal tillfällen utveckla innebörden av inre och yttre motivation för respondenten, eftersom alla respondenter inte hade tillräcklig kunskap om teoriområdet.