Fall 4: Reza Berg – ett snabbväxande IT-företag

4.4.1 Bakgrund

I samma byggnad där vi träffade Lena får vi också möjligheten att träffa Reza. Reza jobbar under Lena som HR-specialist och beskriver företaget på ett liknande sätt, och menar på att det i mångt och mycket handlar om att “underlätta den administrativa biten för andra företag”. Reza kommer från Stockaryd, en liten ort belägen mellan Växjö och Jönköping och beskriver sin uppväxt som bra och stabil. Han är dock snabb på att inflika att små ställen aldrig har varit något för honom och berättar hur han flyttat runt en hel del, allt från Helsingborg, Karlshamn och Karlskrona.

Vid frågan om hur det kommer sig att Reza hamnar där han är idag säger han att han alltid uppskattat att arbeta med människor. Han ville tidigare bli ambulansskötare och har arbetat mycket inom vården. Men brist på utvecklingspotential gjorde att han sökte sig vidare med huvudfokus i att interaktioner mellan människor var intressant för honom. Han säger att ”jag hade dött om jobbat med IT idag”. Reza beskriver hur hans familj alltid har stöttat hans beslut

men aldrig påtvingat honom en karriärbana. “De har själva ingen universitetsutbildning, men har alltid stöttat mig”.

När Reza börjar prata om hur han hanterar motgångar i sitt liv berättar han hur självkritisk han är. “Går allt åt skogen, klandrar mig själv väldigt mycket”. Han är snabb på att förklara att man får försöka se det hela i ett större perspektiv. Reza tillägger att unga idag lägger stor vikt på sig själva och har svårt att se saker ut ett större perspektiv, men att man lär sig det mer och mer för varje dag.

I Rezas utveckling av Jaget kan vi se tendenser av ett starkt självbetraktande, eftersom att hjälpa människor alltid varit en viktig del av hans intresse. Vidare vet han också vad som inte är intressant för honom, vilket förstärker argumentet. Det kan uppfattas som att han fått bemöta ovillkorligt positivt betraktande, eftersom hans föräldrar stöttat honom i hans vägval oavsett vad. Enligt den teoretiska ansatsen bör både det positiva betraktandet och

självbetraktandet vara villkorligt för att pressa aktualiseringstendenserna. Däremot tolkar vi det som att hans självkritik påvisar ett starkt villkorligt självbetraktande, vilket kan vara tillräckligt i sig för att pressa aktualiseringstendenserna. Med hänsyn till ett starkt jaget, kan det tolkas som att Reza har en möjlighet att utveckla ett ideal. Det kan även tolkas som att han är i en fas att utveckla ett ideal, eftersom han ser sin framtid inom HR, snarare än inom

vården. Eftersom han befinner sig inom en relativt tidig fas i sin utveckling, är det svårt att bedöma ifall hans jaget och ideal har funnit kongruens och därigenom egenvärde. Däremot tolkar vi hur han bemöter motgångar med att gå in i sig själv som ett sätt att lättare lyckas finna en kongruens när detta sker.

4.4.2 Kreativitet

När Reza börjar prata om kreativitet förklarar han att det är ett av företagets stora områden. Personligen tycker han att kreativitet är ett väldigt intressant och kul ämne. Reza förklarar att kreativitet för honom innebär att “vara i ett mindset, när man kan få idéer att bara flöda överallt för att sedan konkretisera ner det till något” och säger att han själv jobbar med dem utanför jobbet i form av musik och design. Han betonar dock att han även får utlopp för dem på jobbet genom olika möjligheter till att bara gå “lös”. Han säger att de på deras arbetsplats blir uppmanade till att få utlopp för sina idéer och att de har en miljö av att bara “go for it” och att det inte spelar någon roll om man misslyckas, för då har man i alla fall testat.

Reza berättar vidare att företagets syn på kreativitet speglar hans personliga syn på kreativitet. Han förklarar bestämt att det är viktigt och att han tycker att det ligger i linje med innovation. Reza menar att tillåts man inte vara kreativ blir det svårt att utveckla både sig själv och ett bolag. För Reza handlar en arbetsdag till stor del om att hålla i arbetsintervjuer och gå på möten. På mötena menar Reza är stället där han får utlopp för sin kreativitet i arbetet med employer branding. “vårt företag är väldigt måna om att hänga med i utvecklingen kring hur den moderna arbetspolitiken ser ut”, detta menar han innebär ett väldigt kreativt åtagande.

Rezas definition av kreativitet skiljer sig en del från den som vi presenterat, då han mer fokuserar på vilken sinnesstämning som han förknippar med det. Hans beskrivning av hur han får utlopp för sin kreativitet kan liknas vid Ericsson (2001) rutiniserade kreativitet, i den bemärkelsen att hans arbetsdagar ofta är väldigt lika och att de jobbar mycket med att

utveckla sin arbetspolitik. Här kan Reza då bidra med sin kreativitet på ett spår som företaget redan arbetar med. Hans beskrivning av att “bara gå lös” skulle kunna förknippas med

Mannucci & Yong (2018) teori om ett sökande efter en kunskapsbredd i den bemärkelsen att man söker nytt, alltså att Reza gärna söker en bredare kunskapsbas som i sin tur stimulerar hans kreativitet. Ur ett sådant perspektiv har han just nu ett väletablerat djup inom sitt nuvarande arbetsområde.

4.4.3 Kognitiva personlighetsdrag

Reza berättar att han är en person som grubblar rätt mycket. Han menar att folk på hans företag brukar skämta lite om just det. Han kan ibland se väldigt grubblande ut, men fortsätter med att när han lyssnar och tar in information tar han gärna en extra stund på sig, innan han pratar för att få ut ett bra svar. Han är lite mer analyserande och gillar väl kalkylerade beslut, vilket han menar visar sig i att ibland kan ta med jobbet hem även om han inte behöver. Han vill alltid leverera till 110 procent. I övrigt menar Reza att han som person är öppen. Både när det kommer till att lyssna på andra människor men också med övriga saker, såsom att resa till nya olika platser, upptäcka nya saker.

När det kommer till dem kognitiva personlighetsdragen är det främst öppenhet som avspeglar honom. Hans öppenhet uttrycks, då det verkar finnas en viss nyfikenhet att prova nya saker, vilket även kan relateras till en flexibilitet. Att vara öppen innebär att man är mottaglig för det oväntade, något som stämmer överens med Rezas syn på att testa nya saker. I arbetet får han som sagt sitt utlopp för sin kreativitet när de diskuterar personalpolitiken, vilket förmodligen

kan utspelas som en både definierad som odefinierad process. Hans kreativitet kan i den bemärkelsen få sitt utlopp genom att komma på nya idéer och lösningar, vilket också kan tolkas som något odefinierat i en från början definierad arbetsuppgift. (Brodin et al. 2014). Även de definierade uppgifterna kan dock trigga en kreativitet. I Rezas fall så kan det vara så att det definierade uppgifterna tvingar fram en kreativitet med den spelplanen som han har (Chae & Choi 2019)

4.4.4 Emotionella personlighetsdrag

När Reza får vara kreativ blir han glad, han beskriver det som att “tiden försvinner” man kommer in i ett ”flow” och menar att när den känslan uppstår är det rätt häftigt.

Reza blir känslomässigt positivt påverkad när han är kreativ. I hans fall beskriver han en glädje (Brodin et al. 2014) som ger utlopp för en känsla av att tiden stannar. När vi träffade honom så var han något nedstämd, men det är något som den kreativa individen många gånger kompenserar med handlingar som gör den glad (Ibid).

4.4.5 Sociala personlighetsdrag & den kreativa i ”rummet”

Reza berättar att han kan ta olika roller i en grupp men att han normalt inte är den som i första hand tar plats direkt. Han förklarar vidare att han inte är den som startar igång saker med undantag för att det i sådana fall ska vara något han verkligen brinner för. “Jag är mer för att alla ska med” och refererar då till den sociala processen i gruppen när de har en uppgift. Reza menar att för honom ligger kreativiteten just där, hur alla ska få sin input i processen.

I Rezas beteende i ett socialt sammanhang kan man finna tendenser till samvetsgrannhet, som är relaterat till att man tar tid till att utföra en uppgift (Brodin et al. 2014), något som han beskrivit att han gör förut. Han är då eftertänksam, vilket även kan ses när han förstår att allas åsikter i processen kan vara av betydelse. Rezas beteende ligger närmast vad Ericsson (2001) hade benämnt som en kreolsk ledare i den bemärkelsen att han som kreativ aktör bidrar till att skapa utrymme för så mycket idéer som möjligt i ett socialt sammanhang.

4.4.6 Motivation

För Reza handlar motivation till stor del om att “uppnå någonting”. Han menar att motivation handlar om att utveckla sig själv och att bli “så jävla duktig jag bara kan kring vad jag tycker är kul, kan jag bli det, så är jag supernöjd”. Vidare menar Reza att det är någon form av självuppfyllelse som inte måste vara kopplad till någon specifik målbild. Han menar att man kan vara motiverad på så många sätt, och att det då för honom handlar om att må så bra som möjligt.

Jag motiverar mig själv väldigt mycket genom att jag alltid vill ge 110 procent. Reza vet vad han har för mål i den rollen han besitter på företaget vilket ger honom andrum och då

möjligheten till att ge allt. Vidare menar Reza att han också blir motiverad av andra runt omkring sig som han ser ger 110 procent. Reza berättar vidare han att han har kommit till en punkt i livet där han släppt fokus på berömmelse och pengar, att det viktigaste är att han mår bra och att han gör det han brinner för och älskar att göra. Sen är pengar alltid en morot, det är viktigt och har alltid varit viktigt. Detta är något Reza menar inte kommer vid ett specifikt tillfälle, utan att man lär sig med tiden. Reza menar att med tiden när man testar olika jobb märker man vad man tycker mindre och mer om. För honom var det en successiv process och avslutar med att “det kom inte sådär bara”.

När Reza beskriver motivation så uttrycker han vad White (refererad i Harackiewicz & Sansone 2000) hade förklarat som en inre motivation, som att lära sig och utöka sina

förmågor. Detta påträffas när han beskriver motivation som att uppnå någonting och att bli så bra som möjligt. Han fortsätter sedan med att avsäga sig den yttre motivationen som Deci (refererad i Gagné & Deci 2005) beskriver som kontrollerad motivation. Han menar att den inre motivationen numera spelar en större roll och att han vill göra sådant som han mår bra av. Den yttre i form av pengar fungerar dock fortfarande som en morot för honom, vilket dock enligt Harackiewicz & Sansone (2000) återigen kan trigga den inre som är viktig för honom.

4.4.7 Samspelet mellan motivation & kreativitet

Reza har en intressant syn på hur han tror motivation och kreativitet samspelar. Reza menar på att han kan känna motivation bara utav att få vara kreativ. Han menar att han blir

motiverad bara utav att komma på saker. Han tar upp ett exempel om hur han på fritiden spelar musik och “hur nice det är när man kommer på en bra slinga eller något”. När han ska svara på det ur ett arbetsperspektiv blir det helt plötsligt svårare, men han menar på “att det

bara hänger ihop på något vis”, samtidigt som han inte riktigt vet hur han ska få ihop det. Han tror dock inte att de kan leva för sig, utan att de hänger ihop utan att vidare förklara det. Plötsligt börjar Reza prata med händerna och pratar om att “ta sig dit” och menar att de måste samspela för att kunna ta honom någonstans. Han menar på att om du har någon form av målbild framför dig och du ska ta sig dit måste man ju vara kreativ på något vis. Han menar att “annars är det ju redan gjort och då är ju inte särskilt svårt att göra det igen” avslutningsvis säger Reza att han tror att kreativitet och motivation säkert samspelar på något vis men att de i alla fall hjälper och underlättar för varandra.

Reza känner att motivation kan skapas hos honom genom att han är kreativ. Även om han har svårt att först uttrycka sig med ord hur de samspelar, så lyckas han till sist gestikulera och finna ett samspel i hur de hjälps åt för att ta honom någonstans och att de underlättar för varandra på vägen. Han kopplar det också till individspecifika mål och menar att kreativiteten är vad som gör lösningen och utfallet unikt.