Perspektiv 1 - Bakomliggande faktorer till ett samspel

5.2.1 När individen ser ett samspel mellan motivation & kreativitet

Individens uppväxt har visat sig ha en stor betydelse. Vi har valt att se denna som ett sökande efter egenvärde, eftersom vi upplever att det sedan är detta värde som stimulerar samspelet mellan motivation och kreativitet. När det kommer till tendensen att gärna se ett samspel så har vi funnit några aspekter i uppväxten som bör framhävas. Vi ser att individer som lyckats finna ett egenvärde, eller är på god väg att finna ett egenvärde, gärna ser ett samspel mellan motivation och kreativitet. För att kunna söka ett egenvärde så har det varit viktigt att individen varit bra på att reflektera i sig själv när ens egna värden hamnat i konflikt med andras. Individens egenvärde blir sedan en avspegling av vem den är och vem den kan bli. När individen vet vem den är, så har den förmodligen skapat sig en förståelse för hur den individuella uppsättningen av inre och yttre motivation bör se ut, tillsammans med en förståelse för huruvida individen bör uttrycka originell eller rutinartad kreativitet. Denna förståelse gör att individen helt enkelt vet vad den behöver för att nå sin potential, samt hur den ska gå tillväga. Slutligen är det denna tolkning som speglar vad vi har sett i Kalles historia.

Däremot upplever vi att man inte direkt behöver ha funnit egenvärdet för att kunna se ett samspel mellan motivation och kreativitet. Vi öppnar därför för ett synsätt som tillåter oss att förstå denna motsägelse. Det kan vara så att det räcker med att individen har ett starkt jaget och är konsekvent med att reflektera i sig själv för att få en förståelse över sin vardag utan att direkt ha ett ideal. Detta perspektiv skulle kunna avspegla vad både Pelle, Reza och Anders verkar ha gått igenom.

Det kan diskuteras kring huruvida det är möjligt att Lena lyckades se ett samspel trots att hon inte riktigt utifrån vår bedömning hade ett så starkt jaget och kanske inte heller lyckats finna ett egenvärde. Kan det vara så att vi då behöver vända oss till personlighetsdragen för att få en ytterligare kompletterande förståelse för denna motsägelse?

Vi lyckades exempelvis finna tendenser där individens kognitiva förutsättningar lyckades pressa dess sociala förmåga i kontexter där individen fick möjlighet att uttrycka sin

kreativitet. Lena gillade exempelvis att ta plats för att framhäva sina synpunkter, eftersom det var inom dessa kontexter hon lärde sig hantera information. Hon hade även bra kontakt med sina känslor inom det avseendet att hon kunde balansera upp sitt känslotillstånd och

därigenom även stimulera sin kreativitet. Detta öppnar en förståelse för hennes motivationella personlighetsdrag eftersom hon tycktes vilja fortsätta framåt utan att hon direkt behövde vara bra på det, samt att hon kände en rädsla för att misslyckas. Hennes motivationella

personlighetsdrag är väldigt emotionellt lagda i sin natur. Om det då möjligtvis görs en tolkning om balansering mellan positiva och negativa företeelser kring motivation, likt den om dem emotionella personlighetsdragen, så kan det resultera i en hon får en bättre förståelse för vad som motiverar henne och därav kan hon se ett samspel mellan motivation och

kreativitet. Vidare är det möjligt att göra en tolkning att Lena kanske inte kan följa upp samspelet lika bra som dem ovan nämnda, då de har en mer direkt koppling till samspelet, medan hon verkar ha gått en omväg. Detta behöver inte heller utesluta det faktum att de andra också använt sina personlighetsdrag för att se ett samspel, utan snarare att det blir en viktigare komponent i Lenas berättelse. Vi har i nedanstående tabell grundläggande sammanfattat komponenterna när ett möjligt samspel tar sig uttryck.

5.2.1.1 Figur 5: Samspelet med komponenter vid möjligt samspel

5.2.2 När individen inte ser ett samspel mellan motivation & kreativitet I föregående avsnitt diskuterade vi hur de bakomliggande faktorerna; uppväxt och personlighetsdrag kan påverka hur individen ser på samspelet mellan motivation och kreativitet. Vi kommer nu att fortsätta en liknande diskussion men istället behandlar när individen inte nödvändigtvis ser ett samspel. Detta behöver inte betyda att det inte finns ett samspel utan snarare att individen inte värdesätter ett sådant. Detta sammanfattar vi i tabellen nedan.

5.2.2.1 Figur 6: När individen ej nödvändigtvis ser ett samspel

Tidigare nämnde vi att individer som funnit ett egenvärde gärna ser ett samspel. I Alexanders fall hade han funnit ett egenvärde som dock skapats på ett annorlunda sätt, vilket i sin tur verkar ha påverkat hans syn på samspelet. Om ett egenvärde skapas på ett självskapande vis likt Alexanders berättelse där värderingar om hans potentiella ideal inte kommit av andra, lämnas individen själv till att fundera ut vem denna kan bli. Individen går då i en riktning utan att nödvändigtvis ta hänsyn till utomståendes värderingar. Om individen inte får något

villkorligt positivt betraktande verkar det som att den i vissa fall kan sluta reflektera över vad den har ett intresse i, alltså vad som inre motiverar individen och således fortsätta med något

som den istället är bra på. I Alexanders fall blev detta försäljning och han tillät sig själv att utvecklas med en motivation som till sin karaktär var yttre. Med tiden är det möjligt att denna yttre även blev en del av honom och att han tillslut nådde han en punkt där han inte längre kände att han behövde var grundkällan till sin egen motivation. Om exempelvis Alexander haft en mer ingående förståelse för sin inre motivation och samtidigt en bra balans med sin yttre, kanske han hade haft en annan relation till kreativitet och samspelet som helhet. En intressant aspekt i det hela kan vara om den yttre till slut undergrävde den inre motivationen eller om det var Alexanders personlighetsdrag som var av större vikt i denna process.

Det kan vara så att hans tendenser till avsaknad av närhet till sina känslor, icke-flexibilitet i hur han hanterade information och sättet han värderade sin omgivning även skapade

motsättningar i hans syn av samspelet mellan motivation och kreativitet. Detta kan möjligtvis även förklara varför han sett ett kreativt utfall som något logiskt eftersom han kanske inte får signalerna när detta väl har skett.