Fall 2: Pelle Johansson – digital marknadsföring

4.2.1 Bakgrund

Vi träffar Pelle Johansson som är 19 år gammal. Han föddes i Västervik men flyttade tidigt ner till Olofström. Redan som liten skildes hans föräldrar, men har under fortsättningen av hans uppväxt haft ett bra förhållande. Han berättar vidare att hans uppväxt dock har sett lite olika ut, beroende på om han varit hos sin mamma eller sin pappa. Hos hans mamma var det mer strikt och han mötte vissa förbud när det kom till användning av dator och spel. Det var just datorn som också skulle komma att bli hans största intresse. Pelle började redan att arbeta under gymnasietiden och på flera företag. Han hade redan då ett intresse för grafisk design, men gjorde även kortfilmer och effekter. Han tog även en kurs i webbutveckling och efter att

ha visat sina skapelser för sin lärare så fick han positiv uppmuntran. Det var i samband med detta som Pelle fick en fråga om hjälp på ett företag med något datorrelaterat. Detta ledde i sin tur att han fick komma tillbaka och till slut fick han anställning. Just nu arbetar han med grafisk design på ett digitalt marknadsföringsföretag. Företaget erbjuder allt ifrån

programmering av skräddarsydda hemsidor, marknadsföring på sociala medier. På företaget finns det en inställning som handlar om att man vill att det andra företaget ska få bättre resultat, snarare än en bra marknadsföring.

Pelle har med sina många arbeten redan under gymnasietiden haft en ganska annorlunda resa in i arbetslivet. Detta är dock ingenting som han känner är direkt relaterat till hans föräldrars uppfostran av honom. Han menar att de egentligen aldrig pushat honom i någon särskild riktning och inte heller att han behöver prestera på något speciellt plan. Han beskriver det som att han i princip har fått göra som han vill, men han erkänner ändå att han säkerligen

omedvetet blivit påverkad av sina föräldrar. Dock inte när det kommer till intresse, då hans pappa arbetar på ett fängelse och hans mamma som sjuksköterska.

När Pelle var yngre mådde han alltid dåligt när han fick negativ kritik och det har varit ett hinder i hans utveckling. Han menar dock att han har blivit bättre på att hantera kritiken, mycket tack vare att han ändrat sin inställning. Han ser kritiken nu istället som en möjlighet att lära sig mer. Pelle övertänker kanske lite väl mycket ibland enligt honom själv och ställer sig ofta frågor om vad som hade hänt om han gjort annorlunda i en situation, vilket han även beskriver som en jobbig erfarenhet. Ett exempel på hans utveckling är att han numera inte skyller ifrån sig på andra vid missförstånd, han blir inte heller arg, utan går istället in i sig själv och funderar kring hur han kunde förklarat någonting bättre.

I Pelles utveckling av jaget kan vi se tendenser till ett starkt självbetraktande. Detta tar sig uttryck i att hans intressen för tv-spel och dator har lett honom in i den arbetssituation han befinner sig i just nu. Han verkar fått positivt betraktande av sin lärare när han visat upp sina bedrifter. Han mötte sedan förmodligen villkorligt positivt betraktande hos sin mamma när hans kunskaper kring hans intresse inte räckte i hemmet, utan att han även behövde ägna sig åt annat. Dessa faktorer kan tolkas som att de pressar hans aktualiseringstendenser. Pelles jaget kan därför inom detta avseende vara starkt. Han är då redo att bygga ett ideal, men är samtidigt tidig i sin utveckling och idealet kan därför vara okänt. Pelles utveckling kring hur han bearbetar motgångar visar att när han väl är redo att bygga ett ideal, så har han mycket goda förutsättningar att finna ett egenvärde. Detta eftersom han går in i sig själv och funderar kring hur kan förbättra för sig själv och för andra.

4.2.2 Kreativitet

Precis som i Pelle arbete, där han får skapar hemsidor och jobbar med grafisk design, så beskriver han kreativitet som att skapa något från scratch, något som inte fanns innan. Han utvecklar detta med att det handlar om att få göra något själv. Detta kan vara en ny

kombination av saker, eller att det redan finnas men att man kommer på det själv för stunden.

Pelle fortsätter och berättar när han är kreativ, varav kreativiteten oftast dyker upp precis innan han ska somna. Det kan handla om nya idéer som han gärna vill implementeras dagen därpå. Anledningen till att kreativiteten flödar innan han ska sova förklarar han med att arbetet han utfört under dagen kan innebära press för stunden, något som gör att kreativiteten stoppas. När han kommer hem släpper dock pressen.

Pelle poängterar hur viktig kreativitet är i hans jobb. Utan kreativitet så kan man inte komma med något bra förslag och han menar att ingen kund vill köpa något som redan finns. Det första han gör på morgonen när han kommer till sin arbetsplats är en lista med vad som ska göras under dagen. Det är med denna listan som han tillåter sig själv att vara lite mer kreativ. För honom hjälper det att byta mellan uppgifterna för att inte fastna och han får då vila från det intensiva. Detta menar Pelle gör att man kan komma på något nytt under tiden han arbetar med något annat, kanske lösa ett problem.

Pelles definition på kreativitet stämmer väl överens med den definition som presenterats i problemformuleringen, att göra någonting originellt. Pelle är medveten om sitt kunskapsdjup och pressen som kommer med att hela tiden prestera. Detta skapar oregelbundenheter i hans kreativitet och därför söker han en flexibilitet mellan arbetsuppgifterna för att stimulera sin kreativitet (Mannucci & Yong). Han påvisar både rutinartad och originell kreativitet, men i hans arbetsuppgifter avspeglas ändå originell kreativitet mer i den bemärkelsen att kunden inte vill ha något som någon annan har (Ericsson 2001).

4.2.3 Kognitiva personlighetsdrag

När Pelle får en ny okänd uppgift som han behöver hjälp med, så tycker han absolut att det är bäst att prata med andra i person, dock kan man inte alltid göra det. Då gillar Pelle att läsa sig till ett bra tillvägagångssätt, snarare än att se på videor, då han menar att det är lättare att orientera sig bland informationen. Just nya uppgifter och idéer är något Pelle är ganska öppen

för. Dock har det inte alltid varit så och han påstår att han var mer envis och säker på sin sak förut. När detta ändrade sig till att vara mer öppen tillät också detta ett kreativt idéflöde. Ibland kan han ändå få slut på kreativ energi och då menar han att en enkel lösning är att ta sig an strukturerade uppgifter. Man kan också vara kreativ vid strukturerade uppgifter med dem små detaljerna, lägga en egen ”touch” på det. Vad det än handlar om så försöker han alltid göra uppgiften så bra som möjligt med dem instruktioner som finns.

Pelles kognitiva personlighetsdrag som är relaterade till kreativitet avspeglas i att han

beskriver sig som öppen, men även flexibel i den bemärkelsen att han är medveten om att han behöver avlasta sina odefinierade uppgifter med definierade (Brodin et al. 2014).

4.2.4 Emotionella personlighetsdrag

När Pelle är kreativ så är han oftast glad. Han blir glad av att göra något nytt och att lösa problem med nya spännande lösningar. Han kan också bli mentalt trött av att vara kreativ så ibland kan vila vara behövligt. Känslorna är dock ofta desamma, pigg som trött. Han försöker att sprida glädje runt om sig.

Pelle nämner främst ett av dem emotionella personlighetsdrag som kan hänföras till kreativitet och i detta fallet är det glädje. Denna positiva känslan gör att han även förstår när han behöver vila sig mentalt för att balansera sitt känslotillstånd (Brodin et al. 2014).

4.2.5 Sociala personlighetsdrag & den kreativa i ”rummet”

Han fortsätter med att beskriva hur han för sig i ett sammanhang med andra individer. Då börjar han alltid med att iaktta, för att se hur andra beter sig. Detta följs ofta upp av att han sakta går mot någon form av informell ledarroll. Han har märkt att det ofta är många som frågar honom om råd, även om saker han kanske inte vet. För honom är det viktigt att folk mår bra i hans samvaro, vilket är en av anledningarna att han alltid försöker vara glad. Om folk inte förstår honom, så försöker han alltid att argumentera för sin sak, men låter även andra förklara sina perspektiv. Det är ett ganska omedvetet händelseförlopp, men han har tänkt på det mer ju äldre han blivit.

Bland dem sociala personlighetsdragen visar Pelle drag på self-efficacy (Shin et al. 2012), alternativt självsäkerhet, när han intar en informell ledarroll och gärna argumenterar för sin sak (Brodin et al. 2014). Det faktum att Pelle framstår som en intellektuell och kunnig person

för sina medarbetare, samt att han utför originella kreativa uppgifter tillsammans med hans informella ledarroll, visar tendenser till en kreomantiker (Ericsson, 2001).

4.2.6 Motivation

Vi går vidare med vad motivation är för Pelle. Han berätta för oss att motivation är när man gör något, inte för att man måste, utan för att man vill. Varför man vill något kan enligt honom också vara av olika anledningar. Det kan exempelvis vara så att man gör något för att avancera i sin karriär eller för att det rent av ger en själv glädje. Själv blir han väldigt

motiverad när han får positiv feedback. Det fungerar som en energikick som gör att han kan prestera bättre. En sådan sak som att se på när folk som han anser är bättre än honom arbetar, är roligt och motiverande. Han fortsätter med att förklara vilken motivation som kommer inifrån och utifrån. Han drivs ofta av ett intresse eller en glädje när han utför något, men bekräftar att erkännande från folk han ser upp till höjer hans självförtroende. Han tillägger att han drevs mer av en inre motivation när han började arbeta, men att arbetet nu ses mycket som nödvändig inkomstkälla. Dock tycker han fortfarande att den bästa motivationen är nöjda kunder.

Pelle menar att motivation är att göra något för att man vill göra det, samt att han får

motivation av erkännanden från andra. Detta stämmer överens med vad Brodin et al. (2014) påstår, att individer kan få motivation av både ett inre driv och beröm. Han drivs av intresse eller glädje som Deci (refererad i Gagné & Deci 2005) menar är inre motivation, samtidigt som den yttre i form av berömmelse ger en energi åt den inre (Harackiewicz & Sansone 2000). Nu på senaste har dock hans motivation kommit att bli mer relaterad till belöningar i form av lön, men även av erkännande från kunder, vilket kan relateras till yttre motivation. Brodin et al. (2014) betonar att den yttre motivationen kan främja den kreativa processen under vissa omständigheter om det är tydligt att det är kreativt beteende som är målet, vilket avspeglas i Pelles historia. “Vissa omständigheter” kan utifrån Pelles fall tolkas som att han upplever att hans inre motivation är mättad och därav söker han sig till andra

motivationskällor. Vidare kan det även tolkas som att den inre motivationen är en nödvändig förutsättning för att Pelle ens ska uppleva att den yttre motivationen har en relation till kreativitet (Yoon, Sung & Choi 2015).

4.2.7 Samspelet mellan motivation & kreativitet

Pelle upplever att motivation och kreativitet ofta infaller samtidigt. Om han är motiverad, så är han också kreativ. Positiv feedback menar han kan föda båda två på samma gång. Pelle anser inte att man nödvändigtvis blir motiverad av att bara vara kreativ, utan att det skulle krävas mer än så. Däremot tycker han att motivationen hela tiden måste finnas för att kreativiteten ens ska kunna få ett utlopp. Detta kan exempelvis vara när han ska designa en logga, då måste man ha motivationen att ens göra något kreativt, som en belöning eller ett intresse. Han tycker att det skulle kännas orimligt om de vore separerade från varandra. De interagerar hela tiden, menar han. Om han inte varit kreativ så hade han kanske inte heller varit motiverad i längden, samtidigt som han inte kan skapa något fantastiskt om han inte är motiverad från början.

Pelle ser motivation som en grundpelare för att hans kreativitet ska kunna uttryckas, men att även kreativiteten kan komma att vara en nödvändighet för att motivationen ska fungera i längden. Han känner följaktligen att de blir svåra att separera hos honom. De blir således nödvändiga för att enklare utföra uppgifter.