Fall 1: Kalle Andersson – möbel & heminredning

4.1.1 Bakgrund

Vi träffar Kalle Andersson. Han arbetar på ett väletablerat företag som tillverkar möbler och heminredning. För Kalle är det dock mycket mer än så. Han ger oss en bild av byggnaden som vi befinner oss i. En byggnad där man kan jobba, träna, äta och spela spel. Det är ett sätt att leva, men också en plats med möjligheter att växa. Det finns något för alla, vare sig man vill bli vaktmästare eller söka sig till ett chefsämbete.

Kalle är född och uppvuxen i en klassisk småstad där han upplevde att alla skulle till Stockholm, Göteborg eller Malmö när de var klara med sina studier. Kalle var dock en av dem som valde att stanna kvar och studerade aldrig vidare på högskola eller universitet. Han fick tidigt en möjlighet att börja arbeta, mycket tack vare hans pappa, som arbetade på företaget.

Under många år hade hans pappa varit en ledare med personalansvar, så ett latent intresse för ledarskap har alltid funnits hos kalle. Hans pappa är för honom en stor förebild när det kommer till ledarskap; “han kan ge mig den brutala sanningen, för att vi känner varandra väl. Morsan och farsan har påverkat mig, kanske inte medvetet men de har varit väldigt öppna med att vi får välja den inriktningen vi vill”.

Kalles första jobb var på lagret och det började med ett vikariat på ett år. Detta gick sedan över till en fast tjänst, ett tvåskiftsjobb inom IT, ett område han själv fått upp intresset för och som inte hans föräldrar var särskilt kunniga inom. Jobbet innebar att övervaka driften för hela företaget. Efter cirka tio år blev han operationellt team-ansvarig och intresset för ledarskap fortsatte växa. Detta var en möjlighet för honom, han hade inget personalansvar, men ett ansvar för att koordinera teamet. Däremot ville människorna omkring honom att han skulle ha ett personalansvar. Det dök sedan upp en chefstjänst och han blev då handplockad av sin chef.

De lade tillsammans upp en plan för honom att bli chef inom ett år eftersom han saknade erfarenheter.

I Kalles utveckling av jaget kan vi se tendenser till ett starkt självbetraktande. Detta tar sig uttryck i att han inte lämnade staden som många andra och att han förhöll sig till ett

kunskapsområde som inte var direkt ärvt av hans föräldrar. Genom att Kalle sedan visade bra ledarskapsförmågor så fick han ett positivt betraktande av sina medarbetare i den bemärkelsen att han påvisat kunskap i arbetet. Detta blev sedan ett villkorligt positivt betraktande, eftersom Kalle nu inte bara behövde påvisa kunskaper i sitt eget arbete, utan även för andra människor. Det kan vara så att dessa faktorer i sin tur pressade aktualiseringstendenserna, vilket skapade ett ideal för Kalle att kunna bli en chef, utan att han direkt hade planerat det. En förklaring till att aktualiseringstendenserna kom först efter cirka tio år, kan bero på det faktum att hans föräldrar inte pressade honom tillräckligt, samt att slagkraften i pressen förminskades med deras brist på kunskap inom IT.

Kalle fick dock jobbet inom en månad, men han blev avrådd från sin före-detta chef att ta tjänsten eftersom det skulle vara problematiskt att leda sina vänner, vilket visade sig vara sant. Helt plötsligt skulle han diskutera lön med sina vänner. Kalle var medveten om att hans vänner inte kunde lura honom när de motiverade sina löneanspråk, eftersom han hade järnkoll på vad som görs i teamet. Han var nämligen en av dem som tog fram arbetsmetoderna, vilket ofta skapade hetsiga diskussioner. Han sökte råd hos sin pappa som sa till honom att inte stanna kvar som ledare i samma team för länge. Efter två år kände han att det började bli för mycket, press från sin dåvarande chef och mycket press underifrån. Hans dåvarande chef skällde och förminskade honom offentligt och då kände Kalle att det inte var roligt längre. Av detta kom också något positivt i att Kalle började reflektera mer och efter en tid med råd från sin far, men även av den tidigare chefen som slutat av samma anledning, så beslöt sig Kalle för att gå vidare. Det dök då upp en tjänst som teamleader på logistikavdelningen, den tjänsten han har än idag. Han fick visserligen råd i hur man kunde agera i sin situation, men i

slutändan var han ändå den som tog beslutet.

När Kalle försökte skapa ett ideal att bli chef så dök det upp problem. Det blev en klyfta mellan jaget och idealet eftersom vissa värden var utanför hans kontrollbefogande. Han fick mycket press både uppifrån och nedifrån över hur han borde vara som chef. Efter två år började han reflektera över sina motgångar. Även om dessa motgångar hanterades med hjälp av hans medmänniskor, så lyckades han finna svaret i sig själv. Kalle förstod att det var svårt att bemöta villkorligt positivt bemötande samtidigt som han ville sätta sin prägel på

chefsrollen. Det kan vara så att han indirekt lyckades med detta eftersom han insåg att det rätta bemötandet var att inte bemöta det alls. Kalle fann därför sitt egenvärde genom att byta plats till en annan ledarroll. Inom detta avseendet kan man därför tolka det som att Kalle började finna högre känsla av egenvärde när det skedde kongruens mellan jaget och idealet.

4.1.2 Kreativitet

Kalle lämnade sin gamla tjänst för en ny, helt okänd. Att våga testa nya saker är även något som också speglas i hans syn på vad kreativitet är. För honom innebär kreativitet någonting som man gör utanför sitt bekvämlighetsområde, att komma på en idé och förändra något. Han menar att hans arbete ofta kan vara väldigt rutinbaserat och att man hela tiden borde leta efter saker som gör att man avlastar sig själv och alla andra. Nyckeln till detta menar Kalle är ta egna initiativ och leta efter saker som gör vardagen lite lättare och att detta leder till

effektivitet. Han fortsätter med att ge oss ett exempel om dem som arbetar monotont med att boka transporter. De har oftast ett system som de arbetar med, men att de alltid kan arbeta med att hitta en enklare automatisering av processerna. Kalle menar att en sådan kreativitet kommer från att man tillåter sina medarbetare att finna en lösning själva, att man uppmuntrar dem, men inte säger direkt hur de ska göra.

Kalles definition av kreativitet liknar den som presenterats tidigare i uppsatsen när han säger att det handlar om idéer och förändring (Amabile, Zhou & Shalley refererad i Hahm 2018). När Kalle lämnade sin gamla arbetsplats visade han ett exempel på det som Mannucci & Yong (2018) beskrev som flexibilitet för informationsbredd. Genom att gå från ett kunskapsdjup inom hans föregående IT-område, har han nu balanserat upp detta med en kunskapsbredd. Detta tillåter honom att bibehålla en jämnare nivå av kreativitet. Detta speglas i hur Kalle uttrycker sin kreativitet i den bemärkelsen att det är att kliva utanför sin

bekvämlighet. Kalles kreativitet hade förmodligen kategoriserats som vad Ericsson (2001) beskriver som rutinartad kreativitet. Här handlar det om förändringar av redan existerande processer. Han avslutar sedan med att poängtera att misslyckanden är okej, vilket bör vara en rimlig företeelse vid nya idéer och autonomt arbete.

4.1.3 Kognitiva personlighetsdrag

Det kan vara svårt att arbeta kreativt om man inte vet hur man ska arbeta. När Kalle får en uppgift så har han lärt sig hur han bör gå tillväga. Han berättar för oss hur han inom IT brukade kontakta olika personer som var relevanta, beroende på vilken uppgift som skulle lösas. När han sedan började inom transport så kände han att han kastades tillbaka i tiden och utanför sitt kunskapsområde. Detta har förändrat honom, nu lyssnar han mycket mer noggrant på rätt personer som han vet kommer hjälpa honom att lösa en uppgift. Han vet också vad som förväntas av honom och vad som behöver bli gjort. Det är då som han tar till med papper och penna. Han skriver och ritar processflöden, och tillägger att han gillar att rita pilar och fyrkanter. Det är denna processen han känner skapar frågor så att han sedan också vet vad som behöver besvaras.

Kalle har visat upp kognitiva personlighetsdrag som är relaterat till kreativitet när han varit öppen för ny information Han har här även varit flexibel och nyfiken genom att ta sig an nya uppgifter, men även använt sin fantasi när han löst uppgifter med papper (Brodin et al. 2014).

4.1.4 Emotionella personlighetsdrag

När Kalle sedan får frågan hur han känner sig när han är kreativ, säger han att får “hur mycket energi som helst” och tar upp det klassiska exemplet över hur han kan chockas över vad klockan är och att det då slår honom att han måste hämta ungarna på dagis. “Man vill ju bara köra vidare liksom”. Han hoppas också att han utstrålar mycket glädje, vilket han tror att han gör. Beröm är också något han tar upp och menar att han tycker det är fint, vidare säger kalle att erkännande är något han tror är viktigt, och berättar om den gången han fick beröm av sin chef efter en kreativ insats. På Kalle märks det tydligt när han blir glad och menar att det kanske är undermedvetet att man vill dela med sig av den positiva känslan man har där och då. Men han betonar snabbt innebörden av att belysa när någon i teamet är glad och har gjort något bra och tar upp ett exempel om hur han i nyhetsbrev varje vecka tar upp exempel på när folk gjort något bra för att visa och berömma och stärka folks positiva känslor.

Kalle verkar ha en nära kontakt med sina känslor, eftersom han ser ut att kunna sätta ord på sina känslor när han är kreativ. De känslor som han väljer att beskriva är tydligt relaterade till dem emotionella personlighetsdragen; intresse och glädje (Brodin et al. 2014), då han

beskriver den energi och vilja att fortsätta arbeta under kreativa ögonblick. Hans

tränga bort negativa känslor (Brodin et al. 2014). I detta fallet så kan det exempelvis vara hans tidigare erfarenheter med en chef som spred negativ energi.

4.1.5 Sociala personlighetsdrag & den kreativa i ”rummet”

Kalle berättar också för oss att han gillar att vara i centrum i gruppsammanhang. Där gillar han att förklara sin syn på det bästa tillvägagångssätt för att lösa en uppgift, men han känner ändå att andra kan få utföra det operativa. Förutom detta gillar Kalle också att se till att andra hamnar i centrum, så att även de kan uttrycka sina åsikter. Detta är något som han lärt sig av ett antal coacher som han träffat och som också är förebilder för honom. Han tillägger att han gärna ser att andras idéer lyckas på hans bekostnad, så länge det är den bästa idéen som blir utförd. Han har alltid varit en lagspelare, även om han alltid vill tro på att hans idé är bra och försvara den. För honom handlar det egentligen i grund och botten om att den idé som ger mest effektivitet är den som bör genomföras och om det är någon annans blir han inte sur, utan vill inget annat än att lära sig hur den personen tänkte. Detta har tagit sig uttryck i att Kalle skapade ett teamleaderforum där man sätter alla teamleaders i ett möte och sen diskuterar fram det effektivaste sättet. Om alla delar med sig av det snabbaste sättet och det som funkar för de, så kan detta sätt även visa sig vara applicerbart för andra.

Kalle anser att kreativitet är viktigt för att stärka och motivera personal, eftersom de får vara kreativa och känna att det själva står bakom en förändring. Då har man en helt annan

människa framför sig. Han fortsätter sedan med att berätta en historia om en nyexaminerad student som skulle praktisera på hans avdelning. Kalle såg då till att ge praktikanten en “buddy”, eller förebild, som han visste var väldigt kunnig, men introvert. Han ville sätta henne i centrum för att han trodde på hennes förmåga att faktiskt lära praktikanten arbetet. Resultatet av Kalles beslut blev då att praktikanten och förebilden båda hade utvecklats och lärt sig jättemycket.

När det kommer till dem sociala personlighetsdragen som är relaterade till kreativitet, kan vi finna att Kalle verkar vara en person som är utåtriktad (Brodin et al. 2014). Detta för att han ofta gillar att vara i centrum i gruppsammanhang. En person som är utåtriktad brukar även ha ett starkt självförtroende. Detta kan vi se hos Kalle, då han som utgångspunkt ofta vill tro på att hans idé är bra. Vidare finner vi att han har vissa drag ut av samvetsgrannhet, eftersom han gärna lägger tid på att skapa planeringsmöjligheter. Ett exempel är team-forumet, som syftar till att öka det kreativa kapitalet. (ibid) Det faktum att Kalle även trodde på sitt val att para

ihop praktikanten med den introverta förebilden visade på en tro på sin kreativa förmåga i den situationen, alltså hög self-efficacy (Shin et al. 2012). För att också förstå hur Kalles

kreativitet tar sig uttryck i det som Ericsson (2001) kallar för “rummet”, så kan han liknas vid den kreolska ledaren. Detta för att det är viktigt för honom att andra personer som befinner sig i rummet också får yttra sina idéer, eftersom han finner ett värde i fler perspektiv som ökar chansen att komma på en bra idé.

4.1.6 Motivation

För Kalle är motivation att kunna utföra sina idéer och att våga misslyckas, men även ett sätt att känna uppskattning. Han menar att alla människor behöver berömmelse för att finna uthållighet i det man gör och att saker och ting blir enklare när man får ta plats. Kalle

upplever att hans nuvarande team har lärt honom mycket i hur man kan motiveras. Att det går att bli motiverad genom att fokusera på ett problem eller något som är obegripligt. För honom är ren motivation att kunna tänka helt fritt och att våga misslyckas; “när du väl misslyckas den femte gången har du glömt den fjärde gången”.

När Kalle försöker reflekterar över hur hans uppsättning av inre och yttre motivation värderas, så upplever han att den inre väger tyngre. Den kan exempelvis visa sig när någon frågar honom om råd och att han känner att han kan hjälpa till med sin kunskap, vilket i sin tur ger honom tillfredsställelse. Däremot anser han att den yttre är nödvändig eftersom pengar skapar möjligheter för att sätta mat på bordet. Han hade dock aldrig gjort något för 5000 kr ifall detta skulle innebära att man samtidigt inte finner tillfredsställelse.

Som Kalle tidigare beskrivit så blir han energifylld av att utföra kreativa handlingar. Att vara energifylld kategoriseras även som ett motivationellt personlighetsdrag (Brodin et al. 2014), som gör att man blir mer uthållig. Detta är bland annat Kalles utgångspunkt när han förklarar vad motivation är för honom. Kalle beskriver uthållighet som en viktig komponent för motivation. För att stimulera uthålligheten menar han att man behöver erkännande. Detta går att tolka som en form av en yttre motivation (Zhang & Bartol refererad i Hahm 2018). Erkännandet från andra kan möjligtvis hjälpa honom att våga misslyckas, om han vet att han blir socialt belönad av att lyckas. När det kommer till pengar känner Kalle en internaliserad yttre motivation som handlar om att man varken vill, eller blir påtvingad en uppgift, men att den utförs ändå (Onu, Oats & Kirchler 2018). I detta fall handlar det om att sätta mat på

bordet. Avslutningsvis menar han ändå att den inre motivationen väger tyngst för honom och att han får en tillfredsställelse av den.

4.1.7 Samspelet mellan motivation & kreativitet

Kalle förklarar även sin syn på hur han upplever att motivation och kreativitet samspelar. Han börjar med att uttrycka att “de går hand i hand och sjunger”. Han menar att det hela börjar med att du tillåts vara kreativ och att detta i sin tur tillåter dig att se problem. Dessa problem behöver inte bara beröra honom själv, utan även individer i hans omgivning. Kreativiteten tillåter honom också att komma på förslag på lösningar till problemen och det är då han menar att motivationen har väckts. Motivationens roll i det hela blir då att han vill lösa problemen och att det är då som motivation och kreativitet går hand i hand.

När vi närmar oss slutet av intervjun får Kalle frågan om han tror att motivation och kreativitet är nödvändiga för varandras existens och svarar att han tror att de kan leva på varsitt håll. Han menar att de inte är nödvändiga för varandras existens men menar att

skillnaden mellan dem är “hårfin”. Vidare säger Kalle att han blir motiverad när han är kreativ och kreativ när han motiverad.

Kalles egna tankar kring hur samspelet mellan motivation och kreativitet ser kan liknas vid ett lagspel. Kreativiteten och motivationen verkar vara två komponenter som hjälper honom att lösa uppgifter. Kreativiteten finner ett problem, motivationen driver sedan på viljan att lösa problemet, varav kreativiteten återigen agerar, men denna gång som en problemlösare.