7.3.1 Utsläpp av NOx och potential för minskning med olika tekniker Vi har beräknat de totala utsläppen av NOx från de fartyg som får svenskt sjöfarts- stöd till ca 135 000 ton NOx per år17. För att ge en uppfattning om innebörden av
denna siffra kan man jämföra med de beräknade totala utsläppen av NOx från den samlade sjöfarten på Sverige inom ett område som ungefär motsvaras av den svenska ekonomiska zonen. Dessa utsläpp har i Sjöfartsverkets sektorrapport 2005
17
Beräknat enligt tidigare angivna förutsättningar dvs en emissionsfaktor på 15 g NOx/kWh och tidigare angivna värden på maskineffekt och pådrag-
redovisats till 54 000 ton. Som en annan jämförelse kan nämnas att den bränsle- mängd som bunkrades i Sverige för fartyg i trafik på utländsk hamn (internationell bunkring) beräknas generera totalt 141 000 NOx18 vid förbränning i fartygsmaski-
ner.
Som har framgått av kapitlen 5 och 6 ovan finns en teknisk potential att minska dessa NOx-utsläpp. Med ledning av uppgifter om den potential som finns hos olika tekniker att minska utsläppen av NOx enligt vad som redovisats i kapitel 5 har vi skattat den totala potentiella minskningen av NOx-utsläppen från de fartyg som får svenskt sjöfartsstöd för två tekniska alternativ nämligen SCR och HAM. Med SCR- respektive HAM-tekniken skulle de totala NOx-utsläppen från fartygen med svenskt sjöfartsstöd kunna minskas med ca 115 000 ton NOx per år respektive med knappt 100 000 ton NOx per år.
Den geografiska fördelningen av dessa NOx-emissioner är beroende på fartygens trader. Den schablonmässiga fördelningsnyckeln för fartygens trafikarbete som redovisats i tabellerna 7.1 och 7.2 ovan har kombinerats med tillgängliga uppgifter om maskinstyrka och typ av trafik för de fartyg som hade svenskt sjöfartsstöd i oktober för att göra en beräkning av vilken andel av dessa fartygs samlade utsläpp av NOx som sker inom de olika geografiska avgränsningsområdena. Resultatet av denna beräkning redovisas i tabell 7.3 nedan.
Tabell 7.3. Överslagsmässig beräkning av fördelningen på olika geografiska områden av utsläpp av NOx från fartyg som hade svenskt sjöfartsstöd under hösten 2006. Utsläppt mängd NOx i ton. Utsläpp l SEZ Utsläpp i EUZ Utsläpp utanför EUZ Europasjöfart (europeisk närsjöfart) 9495 31652 0 Svensk kustsjöfart 1383 1383 0 Färje/roro trafik i Nordsjön 3600 36002 0 Färje/roro trafik i Öster-
sjön, Öresund och Bälten 15225 30450 0
Transocean trafik inklusive
trafik på mellanöstern 482 6431 25722
Totalt utsläpp NOx i
ton/år 30186 105917 25722
Utsläppen i EUZ inkluderar utsläppen i SEZ
Man kan notera att om man har ambitionen att minska utsläppen av NOx från far- tyg med svenskt sjöfartsstöd i den svenska ekonomiska zonen spelar färje-/roro- trafiken i Östersjön en nyckelroll därför att den uppskattas stå för mer än hälften av utsläppen från fartyg med svenskt sjöfartstöd medan den transoceana trafikens bidrag till utsläppen av NOx i SEZ i det närmaste är försumbar. Av tabellen fram-
18
går att utsläppen av NOx i svensk ekonomisk zon från de fartyg som har svenskt sjöfartstöd uppskattas till drygt 30 000 ton per år vilket motsvarar nästan 60 pro- cent av de av Sjöfartsverket redovisade totala utsläppen av NOx i svensk ekono- misk zon från sjöfarten på Sverige (54 000 ton/år).
7.3.2 Utsläpp av SOx och potential för minskning av utsläpp av SO2 Vi beräknar en övre gräns för de totala utsläppen av SO2 från de fartyg som får
svenskt sjöfartsstöd till ca 93 000 ton SO2 per år före införandet av den av
IMO/SECA reglerade nivån på svavelhalten i fartygsbunker på högst 1,5 procent. Denna beräkning bygger på antagandet att samtliga fartyg med svenskt sjöfartsstöd före införandet av SECA överallt använder bränsle med en svavelhalt på 2,719
viktsprocent ett antagande som uppenbarligen inte är helt realistiskt med hänsyn till att många av fartygen sannolikt redan tidigare i stor utsträckning använde bunker- olja med lägre svavelinnehåll.
Den tekniska potentialen att minska SO2-utsläppen ligger idag främst i att fartygen
övergår till att använda bunkerbränslen med lägre svavelhalt. Efter införandet av SECA beräknas dessa utsläpp schablonmässigt minska till ca 53 000 ton per år. (I inget av fallen tas hänsyn till att dels vissa fartyg i verkligheten använder bränslen med lägre svavelhalt, dels vissa fartyg använder den tidigare högre svavelhalten i trafik utanför SECA-reglerade områden). För att ge en uppfattning om innebörden av denna siffra kan man jämföra med de beräknade totala utsläppen av SO2 från
den samlade sjöfarten på Sverige inom ett område som ungefär motsvaras av den svenska ekonomiska zonen. Dessa utsläpp har i Sjöfartsverkets sektorrapport 2005 redovisats till 21 000 ton. Som en annan jämförelse kan nämnas att den bränsle- mängd som bunkrades i Sverige för fartyg i trafik på utländsk hamn (internationell bunkring) beräknas generera totalt 90 000 ton SO220 vid förbränning i fartygsma-
skiner.
Den tekniska potentialen när det gäller att minska utsläppen av SOx ligger som nämnts i första hand i att övergå till att använda bränslen med lägre svavelhalt. Detta kan ske genom att man går över till att använda bunkerolja (MFO) med lägre svavelhalt eller genom övergång till lättare bränslen med lägre svavelhalt. Som framgick ovan kan en övergång från bunker med 2,7 procent till 1,5 procent svavel innebära minskade utsläpp av SO2 på omkring 40 000 ton per år räknat för de far-
tyg som har svenskt sjöfartsstöd om bunkeroljan med den lägre svavelhalten an- vänds i all trafik. Vi har uppskattat att en övergång från bunker med 1,5 viktspro- cent svavelinnehåll till 0,5 procent teoretiskt ytterligare minskar utsläppen från de fartyg som har svenskt sjöfartstöd med ca 35 000 ton per år varefter de kvarstående utsläppen skulle uppgå till ca 17 000 ton per år. Genom användning av bunkerolja med svavelhalt på 0,2 viktsprocent skulle utsläppen av SO2 globalt från fartyg med
19
Enligt muntlig uppgift från IMO samt underlag som Mariterm presenterats för Sjöfartsverket är 2,7 viktsprocent en rimlig skattning av det genomsnittliga svavelinnehållet i internationell sjöfart med låg- och medelvarvsmaskiner. Enligt Mariterm används är svavelhalten ofta högre ju större fartygen är.
20
svenskt sjöfartsstöd kunna reduceras med ytterligare 10 000 ton till ca 7 000 ton per år.
Emissionerna av SO2 fördelas geografiskt beroende på fartygens trader. På analogt
sätt som för NOx ovan kan man med ledning av den schablonmässiga fördelnings- nyckeln enligt tabellerna 7.1 och 7.2 ovan beräkna utsläppen av SO2 i olika geogra-
fiska områden. Resultatet av denna beräkning redovisas i tabellerna 7.4 och 7.5 nedan.
Tabell 7.4 Skattning av fördelningen på olika geografiska områden av utsläppen av SO2 från fartyg som hade svenskt sjöfartsstöd under hösten 2006. Samtliga fartyg förutsätts i denna beräkning använda bränsle med svavelhalt 2,7 procent, dvs värdena återspeglar läget före SECA
Typ av trafik Utsläpp av SOx i SEZ Utsläpp av SOx i EUZ Utsläppav SOx utanför EUZ Europasjöfart (europeisk närsjöfart) 6761 22536 0 Svensk kustsjöfart 985 985 0 Färje/roro trafik i Nordsjön 2563 25633 0 Färje/roro trafik i Öster-
sjön, Öresund och Bälten 10840 21680 0 Transocean trafik inklusive
trafik på mellanöstern 343 4579 18314
Totalt utsläpp SOx i
ton/år (Före SECA) 21492 75413 18314
Tabell 7.5. Skattning av fördelningen på olika geografiska områden av utsläppen av SO2 från fartyg som hade svenskt sjöfartsstöd under hösten 2006. Samtliga fartyg förutsätts i denna beräkning använda bränsle med svavelhalt 1,5 procent, dvs läget sedan SECA in- förts återspeglas. Ingen hänsyn tas till att vissa fartyg kan ha lägre svavelhalt i bränslet än 1,5 procent.
Typ av trafik Utsläpp av SOx i SEZ Utsläpp av SOx i EUZ Utsläpp av SOx utanför EUZ Europasjöfart (europeisk närsjöfart) 3798 12661 0 Svensk kustsjöfart 553 553 0 Färje/roro trafik i Nordsjön 1440 14401 0 Färje/roro trafik i Öster-
sjön, Öresund och Bälten 6090 12180 0 Transocean trafik inklusive
trafik på mellanöstern 193 2572 10289
Totalt utsläpp SOx i ton/år
(SECA i kraft) 12074 42367 10289
Av tabell 7.5 framgår att utsläppen av SO2 från fartyg med svenskt sjöfartstöd inom
svensk ekonomisk zon uppskattas uppgå till ca 12 000 ton per år vilket motsvarar nästan 60 procent av de totala utsläpp som Sjöfartsverket redovisar för 2005 för sjöfarten på Sverige i sin helhet för motsvarande område (21 000 ton). Den andel
av utsläppen av SO2 som kommer från svenskflaggade fartyg är dock sannolikt
överskattad då vår beräkning inte beaktar att flera av fartygen i praktiken använder bunker med lägre svavelinnehåll än det tillåtna 1,5 viktsprocent. Av tabellen fram- går också att färje/rorotrafik i Östersjön, Öresund och Bälten respektive europeisk närsjöfart spelar störst roll för utsläppen av SOx i svensk ekonomisk zon. Fjärrsjö- fartens bidrag till utsläppen inom svensk ekonomisk zon är dock i det närmaste försumbar och bidragen från denna trafik till de svenskflaggade fartygens utsläpp inom EUZ är endast sex procent.