Flöden inom försörjningskedjan

Anjou (2019) menar att flera studier visar på att yrkesarbetares timmar utgörs till stor del av icke värdeskapande aktiviteter. En studie som författaren nämner visar på att 17,5 procent av en yrkesarbetares timmar är direkt värdeskapande, 45 procent utgörs av indirekt arbete och resterande som var rent slöseri. Det visade sig att endast 1 timme och 30 minuter lagts ner för att skapa värde till kunden. Likaså visar en annan studie som författaren hänvisar till att direkt värdeskapande sker vid 32 tillfällen under en hel arbetsdag medan förflyttningar och materialhantering skedde vid 156 tillfällen. (Anjou 2019)

3.4 Flöden inom försörjningskedjan

Studien behandlar den del av byggprocessen som berör materialförsörjning vilket i sin tur innefattas i produktions-, material- och informationsflödet.

3.4.1 Produktionsflödet

Enligt Nordstrand (2008) utförs produktionen på en byggarbetsplats nästintill likadant på alla entreprenadformer. Principerna gäller även för ombyggnationer, dock kan förutsättningarna och aktiviteterna vara annorlunda (ibid). För att produktion skall rulla på, krävs det utnyttjande av resurser, för att kunna utföra aktiviteterna som leder till en slutprodukt (ibid).

För att byggandet skall sättas igång, krävs att byggentreprenören bygger en temporär fabrik kring byggprojektet. Aktiviteten kallas för etablering av byggarbetsplats och innebär att arbetsplatsen exempelvis behöver, kontors- och personalbodar, materialupplag, stängsel, skyltar och vägar etc. Den temporära fabriken behöver även skötas och underhållas (Nordstrand 2008). När den temporära fabriken färdigställts kan aktiviteten byggproduktion påbörjas.

3.4.2 Materialflödet

Jonsson och Mattsson (2009) menar på att materialplanering innefattas av att fastställa kvantiteter och tidpunkter för varje produkt och annan artikel, i syfte att inleda materialflöden som uppfyller befintliga krav. Målet är i sin tur att generera så effektivt materialflöde som möjligt i förhållande till kapitalbindning, leveransservice till kunder samt resursutnyttjande

20

inom de interna aktiviteterna. Författarna påpekar att materialplanering generellt skall besvara följande fyra frågeställningar;

1. För vilka artiklar måste nya beställningar planeras?

2. Hur stor måste kvantiteten av varje artikel i beställningen vara?

3. När måste beställningen för varje artikel levereras till lager, direkt till en annan tillverkningsavdelning eller direkt till en kund?

4. När måste beställningen för varje artikel göras hos leverantören, eller när måste den startas i intern tillverkning?

Nordstrand (2008) menar att det är byggentreprenörens uppgift att förse med resurser som krävs för att genomföra byggproduktionen, det kan exempel vara resurser i form av material och maskiner. Resurserna som införskaffas skall vara i tid, i rätt mängd, till rätt plats och till rätt kostnad.

Material och maskiner utgör en stor del av den totala kostnaden av byggprojektet och naturligt försöker byggentreprenören minimera dessa kostnader. Detta görs genom att utveckla den totala varuförsörjningsprocessen med samarbeten tillsammans med leverantörer och distributörer. Ramavtal är ett exempel på ett sådant samarbete, här bestämmer byggentreprenören och byggvaruleverantörern villkor för leveranser. Dessa avtal underlättar inköpsarbetet genom att rationalisera beställning, fakturering etc. (Nordstrand 2008)

Upphandlingen hos större och mindre byggföretag skiljer sig åt relativt mycket. Hos större byggföretag finns det ofta en inköpsavdelning med inköpsspecialister och hos mindre företag är det arbetschefen som utgör större del av upphandlingen, medan platschef sköter anskaffning av material. Målet är att all upphandling hanteras av inköpare och avrop sköts från arbetsplatsen. Flödet för hantering av byggvaror och material illustreras enligt figur 5 nedan.

Arbetet utförs enligt byggentreprenörens kvalitetsplanering och rutiner samt fördelas aktiviteterna mellan personalen. (Nordstrand 2008)

21

Figur 3. Materialflödet på byggarbetsplatsen (Nordstrand, 2008)

Persson (2003) menar att det är vanligt att underentreprenörer levererar material långt före själva arbetet ska utföras. Dock understryker författaren vikten av att material levereras i takt med bygget. För att underhålla ett fungerande samarbete mellan underentreprenörer är det viktigt att byggentreprenören kommunicerar och delar med sig förutsättningar, planering och samordning (Nordstrand 2008).

3.4.3 Informationsflödet

Vid genomförande av produktion inom byggsektorn är byggföretagen beroende av flera aktörer för att kunna slutföra en produkt (Ingemansson 2012). Lumsden (2012) menar på att uppfylla ett så effektivt produktionsflöde som möjligt med flertalet externa och interna aktörer krävs ett materialflöde men likaså ett informationsflöde.

Många involverade aktörer innebär många informationskanaler att hantera i ett projekt och därav vikten i att organisera informationsspridningen (Ottosson 2009; Revai 2012).

Nedanstående figur 4 illustrerar dessa aktörer. Följande redogörs beskrivningar av de aktörer som anses relevanta för denna studie.

22

Figur 4. Aktörer i ett byggprojekt, fritt omarbetad. Révai (2012) s.336

Revai (2012) menar på att huruvida ett projekts slutresultat blir eller hur väl byggentreprenören lyckas med sitt arbete påverkas av den som initierar en beställning. Ottosson (2009) påpekar att omfattningen av informationsutbyte är beroende av projektets storlek, tidslängd och de kommunikationsmöjligheter/verktyg som finns tillgängliga. Författaren menar på att information i form av ritningar, ändringsmeddelande (PM) och kostnadsregleringar bör ske genom skriftlig dokumentation (ibid). Det anses också ligga vikt i att all information som rör projektet samlas direkt i en gemensam server (ibid). Innan start av produktion hålls vanligen ett startmöte där bland annat etablering av arbetsplats, arbetsmiljö, kvalitet, tidplan diskuteras (ibid). Nordstrand (2008) menar att den vanligaste kanalen för informationsutbyte mellan beställare och byggentreprenör under produktionsskedet är verbala byggmöten. Dessa byggmöten är i sin tur avsedda för att följa upp om projektet följer tidsplan och diskutera eventuella ändrings- och tilläggsarbeten.

Revai (2012) likställer en projektör med en konsult och projektören är precis som utförandeentreprenader anlitade av beställaren. Deras primära uppgift är att upprätta ritningar och tekniska beskrivningar som redovisar byggprodukten (ibid). Innan produktionsskedet förser projektörerna byggentreprenören med fullständiga bygghandlingar. Det ligger i stor vikt för byggentreprenören att dessa bygghandlingar är kompletta och levereras i tid, för att få en fungerande projektering (ibid).

Nordstrand (2008) understryker fördelen med att byggentreprenören i tidigt skede diskuterar förutsättningar, planering och samordning med alla underentreprenörer för att skapa ett gott samarbete och en fungerande arbetsmiljö på arbetsplatsen. Detta bör i sin tur ske vid ett särskilt protokollfört startmöte. Regelbundna möten hålls under produktion med representanter från underentreprenörerna, som även finns tillgängliga på arbetsplatsen. Specifikt handlar diskussionerna under dessa möten främst om tidsplanering, leveranser av material och arbetsmiljö med mera. Möten fyller en viktig funktion gällande samordningen mellan olika installationer. (Nordstrand 2008)

23

Nordstrand (2008) menar på att även byggentreprenören har ett internt informationsflöde, främst mellan produktionsledningen och yrkesarbetarna. Det ligger stor vikt i att diskutera tekniska frågor med lagbasar och yrkesarbetar i samband med etableringen av produktionstidplan (Revai 2012). När dessa planer i sin tur är upprättade bör samtliga arbetsledare och lagbasar få ta del av en grundlig genomgång av det sammanställda upplägget (ibid). Därutöver initieras ett bra samarbetsklimat från start, samtidigt som viktiga synpunkter kan fångas upp (ibid).