Slöserier

Under intervjuer har det varit av intresse att diskutera eventuella slöserier med respondenterna.

Intervjudiskussionerna har syftat på slöserier som uppstår eller förekommer för att det inte genomförs en synkroniserad planering av alla flöden i produktion. Respondenterna påstår att interna förflyttningar av material, brist på material, försenade leveranser, plötsliga förändringar av produktion med mera, är slöserier som resulterar i ökade kostnader. Följande beskrivs respondenternas åsikter till vad som är den bakomliggande faktorn till att dessa slöserier förekommer. Viktigt att poängtera är också att intervjuer har genomförts med personer som har tilldelats ett ansvar i byggprojekten, samtidigt som projekten har varit av olika slag och omfattning. Därav har följande slöserier ingen specifik angrepsordning.

Interna förflyttningar

Som nämnt ovan påstås en av de dyraste slöserierna av respondenter vara interna förflyttningar av material inom produktionsytan men framförallt när samma material förflyttas flera gånger.

Med tanke på att både lastningen och transporten kostar. Främsta anledningen till att dessa aktiviteter förekommer grundas i brist på yta och tid. Ytan är också en bidragande faktor till att det inte alltid är möjligt att köra in en lastbil till byggarbetsplatsen, materialet behövs då internt förflyttas till lastbilen för att sedan transporteras till exempelvis deponi. En annan anledning till att interna förflyttning behöver utföras fler än en gång anses enligt respondenterna bero på dålig planering.

Brist på yta kan ibland innebära att det inte är möjligt att köra in en lastbil till byggarbetsplatsen, materialet behövs då internt förflyttas till lastbilen för att sedan transporteras till exempelvis deponi. Ett annat problem med interna förflyttningar är att de ofta handlar om en väldigt liten mängd i jämförelse med lastbilens kapacitet och transporterna behöver då utföras med låg fyllnadsgrad. Kostnaden är fortfarande densamma oavsett hur mycket fyllnadsgraden utnyttjas, det innebär då en kostnad för övrigt tomt lastutrymme i lastbilen.

En av respondenterna påpekade även att det ibland kan förekomma att personal inte har materialkännedom och då inte vet hur materialet skall hanteras. Vilket kan öka risken att materialet förstörs och inte är användbart.

Brist på material

Ytterligare ett slöseri som anses vara en av de dyraste är brist på material eller att material levereras för sent, främst på grund av de följder som det kan komma att innebära. Att material inte finns tillgängligt när det behövs kan innebära att skift måste ställas in eller att personal betalas för att inte göra någonting. Respondenterna påpekar att den bakomliggande faktorn till att detta förekommer är att inköp av material har utförts för sent och därav ingen leverans vid behovet. Likaså kan det vara för att plötsliga förändringar i produktions momenten har varit nödvändigt. Inköpet som till en början var korrekt kan då påverkas att inte vara det längre.

Detta går dock ofta att hantera smidigt med förutsättning att en god relation till sina leverantörer etablerats, som då kan gå med på att hjälpa till i sista minuten. I det stora hela anses också att

32

god planering från början innebär ett bättre helhetsperspektiv och koll på detaljer vilket förutsätter större möjligheter att få kontroll ifall oförutsägbara situationer uppstår.

Respondenterna menar på att det då blir enklare att identifiera problemet och hitta en lösning för dem.

Oförutsägbara förändringar

Hastiga, men på grund av situation också nödvändiga, förändringar anses vara ett kostsamt slöseri. En av respondenterna hänvisar till det projektet denne verkar i just nu, en renovering av en redan befintlig byggnad. Ett problem med en renovering är att det är svårt att veta innan i vilket tillstånd byggnaden är i. Exempelvis kan vissa väggar som inte räknats med att behöva riva faktiskt behöva rivas och det kan i sin tur innebära omstrukturering, då väggen behöver rivas och eventuellt byggas upp på nytt. Likaså går resurser och material åt, som tidigare inte varit med i beräkningar.

Yrkesarbetares timmar

Ett annat slöseri som förekommer under intervjuerna är yrkesarbetarnas timmar, främst syftas det till timmar som betalas ut när arbetarna inte utför värdeskapande aktiviteter. Vilket anses vara väntan på material, leta efter material eller verktyg, gå från punkt a till punkt b med mera.

För att förtydliga kan arbetarna på en dag lägga två timmar på att bara gå under en arbetstid enbart för att förflytta sig.

Detta påpekas av respondenten förekomma mer i mindre projekt eftersom ekonomin inte tillåter en logistiker på plats eller en logistikansvarig som enbart fokuserar på att styra och effektivisera. I mindre projekt hamnar ofta detta ansvar på arbetsledaren som också har annat att prioritera. Samtidigt som tids tillgången är mindre är logistikfrågor inget som prioriteras i samma utsträckning.

Maskinhaveri

Att maskiner stannar av olika anledningar och förhindrar att produktionen kan fortsätta innebär onödiga kostnader. Krävs reparation är det en kostnad samtidigt som dyrbar tid går åt.

Produktionen kan behöva skjutas upp och arbetarna måste betalas för att vänta på att produktionen skall fortskrida.

Brist på helhetsperspektivet

Ett återkommande problem som kommer upp flertal gånger under intervjuerna är att det förekommer brist på helhetsperspektivet bland produktionens arbetare. Det förekommer ofta att arbetare missar att ta hänsyn till projektets budget, framförallt när det gäller det kortsiktiga perspektivet. Det nämns under en av intervjuerna att interna förflyttningar ofta utförs utan någon baktanke, vilket kan resultera i att materialet behöver flyttas ytterligare en gång till.

Respondenten som nämner detta exempel och beskriver den bristande hänsynen till projektets ekonomi. Detta förklaras i sin tur främst bero på mänskliga faktorn, att yrkesarbetare av ren lathet väljer att inte lägga någon diverse baktanke i sitt agerande för att undvika slöseri längre fram.

33

En annan synvinkel vad gäller brist på helhetsperspektiv gäller implementering av logistiklösningar i produktion. Det upplevs av respondenter att det är svårt att få alla involverade att förstå att implementeringen innebär en ökning i effektiviteten och ofta en reducering av kostnader i helhet. Vanligt att arbetare missar att de faktiskt sparar på att deras personal exempelvis skall slippa åka iväg och panik handla saker hos en grossist eller förflytta alternativt hämta material med egna transporter. Detta anses bero på att aktörer inte är vana vid att arbeta på det sättet, vilket innebär en viss brist på kompetens och att nya arbetssteg inte blivit en rutin i arbetet än.

Material som kan återanvändas körs till deponi

Problemet angående materialåteranvändning nämns även under den kvalitativa undersökningen. Mycket material som egentligen kan återanvänds körs till deponi istället. Då det är billigare att köra material som står på byggarbetsplatsen till deponi, istället för att hitta ett sätt att lagerhålla för att förhoppningsvis kunna använda det vid senare skede eller i nästkommande projekt. Att materialet körs till deponi är en kostnad i sig men den är relativt mindre i jämförelse till kostnader som blir av att hitta ett system för att kunna återanvända material. En annan anledning till att material körs till deponi är brist på yta och tid.

Respondenten menar på att det inte är en fråga som prioriteras i samma utsträckning som annat i projektet.

Brist i byggprocessen leder till slöserier

Nedanstående figur illustrerar byggprocessen samt den enskilda produktionsfasen. Enligt respondenterna är det tydligt att otydlighet eller felaktigheter som förekommer innan produktionsfasen, påverkar produktionen och orsakar att slöserier förekommer. Det är planeringen som förekommer inför produktion som bidrar till oförutsägbara förändringar.

Produktionsfasen presenteras enligt ett utförande av ett husbygge. Till en början utförs en etablering av arbetsplatsen. Till följd utförs ett markarbete för att kunna skapa en stomme och i sin tur tillkommer stomkompletteringar och inredning av huset. Avslutningsvis sker en slutbesiktning och är den godkänd sker en avetablering.

Figur 6. Illustration på vart det brister i byggprocessen.

34