Materialhantering inom byggbranschen

Wang, Lu, Xie och Wang (2018) menar på att statistiken visar på att materialkostnader utgör ungefär 50 till 60 procent av ett byggprojekts totala kostnader. Författarna påpekar att planering av logistiken i byggprojektet är viktigt för att undvika att produktionen skall drabbas av oförutsägbara förändringar (ibid). Planering förutsätter att uppnå förutbestämda tids- och kostnadsmål (ibid). Byggprojekt förknippas ofta med dåliga prestationer såsom förseningar, överskridning av budget, låg produktivitet och defekter i kvalitéten (ibid). Jusoh och Kasim (2017) påstår att anledningen till de dåliga prestationerna grundas i ineffektiv planering och hantering av material. Koriom, Brahim, Zakaria, Kaish och Mohsen (2019) menar på att detta beror på brist av team som ansvarar och hanterar planeringen av materialförsörjning.

Materialmanagement beskrivs som planering och införskaffande av nödvändiga resurser för att försäkra att kvantitet och kvalitet av material samt utrustning finns tillgängligt vid behov under produktion (Jusoh & Kasim 2017). Författarna menar på att de som ansvarar för materialmanagement behöver kontrollera och planera processen genom identifiering av material, inköp, leverans, hantering, tilldelning av lagerplats samtidigt som de behöver ha hänsyn till reducering av spill (ibid). Det påstås att materialmanagement är betydelsefull med avseende på förbättring av produktiviteten i byggprojekt, och det är därför viktigt att företag ser vikten i planeringen av material (ibid). Jusoh och Kasim (2017) menar dock på att oreda inom utbud och efterfrågan påverkar att underskott av material är svårt att undvika.

Koriom et al. (2019) förklarar att faktorer som har negativ inverkan på materialmanagement i större och mindre byggföretag kan vara förseningar som orsakas av att kvalitetsteamet bestridit en produkt, transport- och kommunikationsproblem, säsongsrelaterade problem, prisförändringar samt inadekvat eller okvalificerad materialmanagement. För att förebygga dessa faktorer är det fördelaktigt för materialmanagement teamen att arbeta med följande sju funktioner och processer beskrivna av Jusoh och Kasim (2017);

1. Projektplanering, innefattas av en planering över det material som krävs samt en överläggning av inköp och tillgänglighet. Det görs också en tids- och logistikplanering för att kartlägga när och hur materialet behöver finnas på plats.

2. Överseende av hur stor kvantitet av material som behövs och även specifikationerna.

24

3. Identifiering av leverantörer; leverantörer väljs ut genom att se över dess kvalité,

leveranssäkerhet, kostnad och service.

4. Inköp av material utanför organisationen för att stödja företagens verksamhet samtidigt säkerställs att tillgången på material finns vid rätt tillfälle på byggarbetsplatsen.

5. Kontrollering av material, denna process innefattas av distribution, hantering och användning. Anledningen till att detta är en viktig process att använda är för att optimera effektiviteten av material i byggproduktionen men också minimera eventuella spill.

6. Materiallagring innefattas av att redan levererat material lagras inom produktionsområdet. Då varaktigheten mellan beställning och mottagande av material

är osäker.

7. Denna process innefattas av att säkerställa att leverantörer håller förutbestämda leveranstider för att minimera förseningar i produktionen.

Författarna Koriom et al. (2019) beskriver också att det finns sex kategorier som beskriver ett så effektivt materialmanagement som möjligt, dessa benämns som; noggrannhet, rätt kvalité, kostnadseffektivitet, aktualitet och tillgänglighet av material (ibid). Dock menar Wang et al.

(2018) på att problem är nästintill omöjligt att eliminera. Eventuella förändringar i produktionsflödet kan innebära ny efterfrågan på material. Därutöver är detta beroende av att leverantören har materialet som efterfrågas tillgängligt. Har dock leverantören inte materialet tillgängligt kan det innebära en ökning i kostnader för företaget samt en försämring av produktionens produktivitet (ibid). Författarna adresserar att det kan vara fördelaktigt att använda sig av en lagerbuffert för att förhindra att detta förekommer. Problematiken med en lagerbuffert är dock att det är svårt att avgöra hur mycket material som bör lagras samt hur det skall fördelas mellan aktiviteter i projektet (Wang et al. 2018).

3.5.1 Digitala verktyg för materialhantering

Koriom et al. (2019) menar på att ett bra sätt för att effektivisera planeringen är genom användning av affärs- och IT-system. Building Info Modeling, BIM, är ett exempel på ett sådant affärssystem. Det innefattas av en digital representation av faciliteten och dess karakteristiska funktioner (Won & Cheng 2017). Informationen som ligger samlad i affärssystemen kan även integreras med övriga tidsscheman och annan kostnadsinformation (ibid). Författarna menar på att det är anledningen till varför det anses som ett effektivt sätt att få kontroll över leveranser och att det följs enligt JIT (ibid). Författarna uttrycker också att en integrerad användning av BIM kan minimera vanligt förekommande problem, då systemet innefattar en tydlig bild av alla planerade processteg, det blir alltså då svårt att göra fel om planeringen följs (Won & Cheng 2017).

25

Koriom et al. (2019) menar på att ett effektivt materialmanagementsystem kan innebära en ökning av produktionen med 8 procent och en reducering av företagets materialkostnader med ungefär 1,8 procent. Författarna påpekar också att det kan innebära en minskning av tidsåtgången som går åt för personal att leta efter försvunnet material med 6 procent. Påståendet grundas i att materialet med större sannolikhet finns tillgängligt vid rätt tid och plats. (Koriom et al. 2019)

3.5.2 Hantering av materialspill inom byggbranschen

Hossain, Wu och Poon. (2017) påstår att materialspill inom byggindustrin är ett globalt problem. Gulghane och Khandve (2015) förklarar att detta beror på den ekonomiska tillväxten och ökningen av urbanisering som inneburit en ökning av aktiviteter inom byggindustrin.

Gulghane och Khandve (2015) påpekar också att materialspill är avgörande för byggprojektets generella effektivitet samtidigt som det också påverkar i vilken mån projektet bidrar till miljöpåfrestningar. I många länder finns heller ingen effektiv hantering av det materialspill som orsakas av byggprojekt, därför hamnar det ofta längre ner på prioriteringslistan trots att materialspill är en del av planeringen och hanteringen av materialet som används (Hossain et al. 2017; Gulghane & Khandve 2015).

Gulghane och Khandve (2015) beskriver spill inom byggindustrin som variansen mellan uppskattad och faktisk användning av varje individuell produkt i ett byggprojekt. Hanteringen av spill förklaras som egenskapen och möjligheten att eliminera kvantiteter av materialspill samt återanvändning av material om möjlighet finns. Att eliminera eller minimera materialspill är beroende av att spillet skall kunna identifieras samt kvantifieras. Allt materialspill ser olika ut för alla individuella byggprojekts olika processer, vilket också gör de svåra att förutspå.

(Gulghane & Khandve 2015)

Den huvudsakliga orsaken till spill inom byggprojekt är kostnadsavvikelser och problem vid materialhantering. Författarna menar på att materialspill vanligtvis förekommer på byggarbetsplatser i samband med följande aktiviteter; (Gulghane & Khandve 2015)

- Otillräcklig planering.

- Frakthantering som orsakar att material levereras defekt.

- Materialhantering vid byggarbetsplatsen.

- Materialförlust som orsakats av dålig tillsyn, stölder, upprepade förflyttningar av material som i sig orsakas av dålig planering, ändringar i inköp, orderkvantiteten är inte likgiltig mot beställning.

- Fel material.

- Förhöjda försäkringskostnader.

- Dåliga inköpsstrategier

En annan orsak till materialspill är när ändringar av projektet görs, enligt Won och Cheng (2017) kan förändringar innebära en ökning med 33 procent av materialspill. Gulghane och Khandve (2015) menar på att en implementering av digitala system kan bidra till en minimering av materialspill, samtidigt som det är ett förebyggande arbetssätt. Anledningen är att systemen

26

kontrollerar källan till spill i varje individuellt steg inom byggprojektet. Genom att aktivt sträva och arbeta mot en ökad kommunikation och effektivt informationsflöde, kan förekomsten av eventuella fel förebyggas och materialspill reduceras (Won & Cheng 2017). Byggföretag som arbetar med lämpliga system avsedda för materialhantering visar en ökad effektivitet på 35 procent till skillnad från de företag som utvecklat sitt system i samma utsträckning (Gulghane

& Khandve 2015).

Även i detta fall anses BIM fördelaktigt att utnyttja, av anledningen att systemet innefattar mängder information om materiella resurser, som är till fördel för att kunna effektivisera hanteringen av materialspill. Genom en integrerad användning av BIM kan oförutsägbara ändringar i projektet förebyggas och materialspill. Byggföretag som arbetar med BIM visar sig ha 15 procent mindre kvantiteter materialspill till skillnad från företag som inte arbetar med IT-systemet. (Won & Cheng 2017)

Gulghane och Khandve (2015) menar att grunden till utveckling för hur spill bör hanteras inom byggbranschen uppmärksammades av hantering av materialspill, författarna lyfter även att miljöaspekterna inom byggbranschen är en grund till utvecklingen. Generellt har aktiviteter inom bygg en negativ miljöpåverkan, sådana som exploatering av natur och mark samt utsläpp från maskiner och byggmaterial. Konsekvenserna av dessa faktorer skapar obalans i ekosystemet. Således påpekar författarna att det är viktigt att se över byggprocesser för förändringar som minimera miljöpåverkan. Förändringar som uppmuntras idag är att reducera användning av material från naturresurser genom att införskaffa färdigställt material. Genom att utbilda personal skapar detta nya tankesätt som i sin tur kan leda till större miljömedvetenhet inom byggbranschen. Författarna menar på att nedanstående figur 5 illustrerar det tankesätt som bör finns vid materialhantering för att minimera miljöpåfrestningar.

Figur 5. Tankesätt som bör implementeras för att minimera miljöpåfrestningar. (Gulghane & Khandve 2015)

27