Detta avsnitt redogör för studiens metoder, tillvägagångssätt samt kvalitetskriterium.
2.1 Övergripande metodval
Följande rapport baseras på en deduktiv ansats där rapportens teoretiska ramverk undersöks.
Det används även en kvalitativ metod som utgångspunkt för att få bredare och djupare förståelse kring studiens syfte. Den kvalitativa metoden ger även en tillförlitlig grund för att besvara studiens frågeställningar. Vidare presenteras metodvalen mer ingående och är grunden för genomförandet av studien.
2.1.1 Deduktion
Nationalencyklopedin definierar deduktiv ansats som “det vetenskapliga förfaringssättet att logiskt härleda satser ur allmänna lagar eller axiom.” (Nationalencyklopedin [NE]). En deduktiv ansats definieras som ett teoritest, metoden baseras först på teori och generalisering och därefter testas teorin emot specifika fall (Spens & Kovács 2006). Genom deduktiv forskning och den befintliga teorin formuleras frågeställningar som i denna rapport för att sedan samla in data (ibid). Genom en deduktiv ansats minimeras även riskerna för osäkerhet under forskningen då utgångspunkten för forskningen baseras på relevanta begrepp (Yin 2013).
2.1.2 Kvalitativ ansats
Genom en kvalitativ forskningsmetod ges möjligheten att komma nära subjektet för en djupare förståelse samt tolka hur aktören handlar (Bryman 1995). Halvorsen (1989) menar att en kvalitativ ansats innefattar ett genomsyrande fokus på hur människor tolkar och uppfattar verkligheten. Vidare är det ett verktyg för att skapa en uppfattning om beteenden, attityder och kännedom av de människor som besitter kunskap eller berör ämnet i fråga. Bryman (1997) menar på att relationen mellan teori, begrepp och forskning växer fram allt eftersom och att forskningen får ett större djup.
Med tanke på rådande pandemi och situationen gällande restriktioner som råder i världen i dagsläget, anses en kvalitativ forskningsmetod vara mest lämplig för denna studie och för att kunna nå ut till lämpliga byggentreprenörer på ett smidigt sätt.
2.2 Tillvägagångssätt
Vid rapportens början gjordes en förundersökning kring ämnet för att säkerställa att vetenskapliga referenser fanns tillgängligt som underlag för arbetet. Därefter formulerades en problemformulering för att kunna uppfylla syftet med studien. Ett teoretiskt ramverk formulerades även för att få en djupare och bredare förståelse för ämnet samtidigt som detta utgör rapportens grund. Empirin i denna rapport är även baserad intervjuer med fem företag i byggbranschen. Det kommer totalt genomföras 8 intervjuer med personer som är aktiva på olika typer av byggprojekt, det vill säga med olika omfattning i budget och storlek. Den kvalitativa undersökningen har inkluderat projekt som utför byggnader och även trafikarbete.
6
Detta ger studien ett bredare perspektiv av branschen och på så sätt kan slutsatser dras generellt för byggbranschen i sin helhet.
2.2.1 Metod för teoretiskt ramverk
Genom att skapa ett teoretiskt ramverk baserat på tidigare forskning inom området, vidgas även läsarens förståelse och skapar trovärdighet. Bryman och Bell (2017) menar på att det är högst fördelaktigt att vara kompetent inom det studerade området. Därutöver kändes det högst naturligt att utföra en litteraturstudie i tidigt skede av undersökning med tanke på en deduktiv ansats.
Vidare har litteraturstudien ett genomsyrande fokus på lean men också en bredare beskrivning av byggbranschen och dess produktionskeden. Lean är ett väl diskuterat område med olika betydelse för många och en stor del av filosofin är att det finns rum för egna tolkningar, vilket är till stor fördel för många men har också skapat viss problematik för andra, i detta fall används dock begreppet nästintill synonymt.
Denna undersökning grundas på vetenskapliga artiklar för att öka teorins validitet men också dragna slutsatser. Materialet har tagits från databasen Primo i Högskolan i Borås som i sin tur använder sig av Emerald Insight, DiVA och ProQuest men likaså vetenskapliga böcker.
2.2.2 Urval
Vid val av fallföretag var en preferens företag i Göteborg som arbetar med ständiga förbättringar och förespråkar förbättringsarbete såsom lean. Vidare har det legat i stor vikt för studien att intervjua diverse byggföretag som arbetar med olika sorters produktion. För att kunna kartlägga eventuella gemensamma mönster när det gäller planering och styrning av jobb och materialflöden.
I detta fall har intervjupersoner valts av forskarna via intressanta företag för studiens frågeställning, alltså byggentreprenörer av olika slag. Val av företag har baserats på strategiskt urval även känt som ändamålsenligt urval. Denscombe (2014) menar på att urvalet av respondenter sker baserat på relevans till forskningssyfte samt deras kunskap inom valt område.
Det är också förekommande vid denna metod att forskarna väljer respondenter som de tidigare känner till och anser ge värde till forskningen. Således har platschefer och logistikansvariga för byggprojekten erhållits. Med olika syfte av byggprojekten fås också ett bredare perspektiv.
2.2.3 Intervju
Yin (2006) menar på att intervjuer är en av de huvudsakliga källorna för att samla information och data till fallstudier. Av anledning att studien söker en förståelse för hur planering av jobb och material ser ut i dagsläget används intervjuer som metod att samla data. Denscombe (2014) menar på att intervjuer är ett lämpligt metodval för att skapa sig en djupare förståelse. Till följd kommer denna studie använda en semistrukturerad intervjuguide. Vidare valdes att ge rum mellan intervjuerna för eventuella justeringar och ta in lärdom av föregående intervju. Det skapar möjlighet för att kunna anpassa frågorna enligt byggprojektet som skall diskuteras.
7
En annan viktig aspekt att ta med sig inför intervjuerna är på vilket sätt frågan ställs, genom att formulera frågor utifrån frågeordet “hur” begränsas inte respondenten till att svara på ett speciellt sätt. För att besvara studiens frågeställningar har det varit av stor vikt att ställa huvudfrågor som ger respondenten ett rum att uttrycka sig fritt, vilket skapar förutsättning för mer ingående svar (Yin 2006).
Vidare baseras intervjuguiden på litteraturstudien och det teoretiska ramverket som skapats.
Med tanke på att en semistrukturerad intervjuguide använts, strukturerades det på förhand bestämda huvudfrågor. Frågorna ställdes dock inte nödvändigtvis i samma ordning under alla intervjuer. Ordningen anpassades utifrån respondentens svar, då svaret på frågorna naturligt kan leda intervjuaren till en annan fråga. Bryman och Bell (2017) menar på att frågorna bör anpassas utifrån respondenten och att anpassningar såsom språk eller förtydliganden bör göras för att säkerställa att respondenten förstår vad som söks.
Vid intervjuerna har ljudinspelning använts enligt samtycke från respondenten för att undvika att information förloras, likväl för att åsidosätta tid för forskaren (Denscombe 2014; Trost 1997). Detta skapar förutsättning för forskaren att fokusera på att ställa relevanta följdfrågor, istället för att fokusera på att anteckna (Bryman & Bell 2017).
2.2.4 Dataanalys
Ahrene och Svensson (2015) menar på att ett effektivt arbetssätt vid analys av kvalitativt material innefattar sortering, reducering och argumentering. Första steget för att sammanställa ett resultat innefattas av transkribering av materialet som insamlats, då ljudinspelning utnyttjats. På detta sätt kan forskarna studera frågorna och svaren i flera omgångar för att skapa sig en bekantskap med materialet. Därefter har svaren brutits ner till betydelsefulla meningsenheter som i sin tur kategoriserats enligt det teoretiska ramverket, då det omfattande materialet från intervjuerna tagits i beaktande. Bryman och Bell (2017) menar på att genom att kategorisera intervjusvaren i olika teman förenklas efter skedet, det vill säga när empiri skall jämföras med det teoretiska ramverket.
2.3 Kvalitetskriterium
Studiens kvalitetskrav innefattas av reliabilitet och validitet. Bryman och Bell (2017) relaterar dock reliabilitet och validitet till kvantitativa och inte kvalitativa mätmetoder. Däremot menar Bryman (2016) att reliabilitet och validitet kan användas vid kvalitativa undersökningar om fokuset på kvalitetsbegreppen ligger mer på det som inte innefattas av mätningar och att forskaren är limpid och redogör tydliga beskrivningar av tillvägagångssätt som använts och varför de valts ur undersökningssyfte.
2.3.1 Reliabilitet
Då intervjuer som metodval inte räknas som högst trovärdigt vid alla tillfällen är det viktigt att arbeta mot ett material med hög tillförlitlighet och reliabilitet. För att uppnå hög reliabilitet
8
rekommenderas två tillvägagångssätt triangulering och respondentvalidering. Med triangulering menas att flera metoder används vid datainsamling för att skapa tillförlitlighet.
Medan respondentvalidering innebär att respondenten har rum för att säkerställa att forskaren har förstått svaren adekvat (Bryman & Bell 2017; Bryman 2016). Ur undersökningssyfte har intervjuerna spelats in för att säkerställa att ingen information utesluts från samtliga intervjuer, till följd transkriberas materialet för att sammanställa ett resultat. För att tillföra en därutöver trovärdig analys, jämförs svaren som framkommit med det teoretiska ramverket (Fejes &
Thornberg 2015).
2.3.2 Validitet
Begreppet validitet kan beskrivas synonymt till relevans och giltighet. För att utföra en undersökning med hög validitet är det angeläget att lägga stor vikt vid insamling av data, eftersom det ofta är svårt att hitta betydelsefull information som kan besvara studiens frågeställningar (Halvorsen 1989). Fejes och Thornberg (2015) menar att validitet kan förklaras i vilken omfattning forskningen undersöker det som till en början var tänkt att undersökas. Hög validitet uppnås genom handgripliga och strukturerade redogörelser av metodval och tillvägagångssätt som forskarna valt att använda. Vidare kan en tydlig beskrivning av problemformulering och intervjusvar bidra till en mer limpid förståelse för läsaren. Bryman och Bell (2017) menar på att utan denna tydlighet skapas svårigheter för andra forskare att inpassa till studien, samtidigt som reliabiliteten inte går att säkerställa. Metodval är också en viktig aspekt i denna fråga, för det är utifrån den forskaren analyserar och drar konstateranden (ibid).
9