1. Introduktion
Detta avsnitt redogör för studiens bakgrund, problemformulering, syfte samt frågeställningar. Här presenteras också undersökningens avgränsningar.
1.1 Inledning
Denna undersökning utförs tillsammans med Yolean AB som önskade hjälp att studera materialförsörjning inom byggbranschen. Anledning till att detta varit och är av intresse för författarna beror på att företagets koncept är baserat på Lean Management, vilket är ett ämne som varit i stort fokus i utbildningen Industriell Ekonomi som författarna i dagsläget studerar.
När det gäller materialhantering är det tydligt att världen idag inte har en lönsam eller hållbar hantering utifrån de konsekvenser miljön måste utstå. Utbildningen som författarna läser innefattar ett större fokus på tillverkningsindustrin snarare än byggindustrin, därav intresset att studera en ny industri till skillnad från vad som tidigare utövats.
Yolean AB är ett forskningsbaserat spin-off inom Lean Management på Chalmers Tekniska Högskola. Bolaget tillhör Chalmers Ventures bolagsportfölj och utvecklar och marknadsför ett IT system för projekt- och platsledning inom byggsektorn. IT systemet bygger på filosofin från lean construction och grundar sig i väl etablerad metodik för kort och medellång planering av jobb kallad rullande planering. Yolean har en kundbas bland ledande svenska byggbolag och har nyligen utökat sin kapitalbas.
1.2 Bakgrund
Byggbranschen utgör idag en stor del av Sveriges BNP. Som sådan har branschens produktivitet länge varit föremål för studier av orsaker och identifiering av åtgärder (Anjou 2019). När branschen studeras empiriskt utifrån ett värde-/slöseriperspektiv är siffran över mängden tid som spenderas på icke värdeskapande arbete uppemot 70 procent. Exempel på icke värdeskapande arbete är att rätta till fel från föregående jobb, vänta på material, vänta på att föregående jobb ska avslutas, onödigt förflyttande av material för att frigöra plats etc (Josephson 2013; Anjou 2019).
Akademiska studier av fenomenet identifierar flera olika rotorsaker till den höga andelen slöserier (Josephson & Saukkoriipi 2009). En kategori som ofta nämns är bristande praxis kring planering på kort och medellång sikt (typiskt 1–6 veckor) som orsak till bristande kommunikation rörande vilka jobb som ska utföras av vem samt när och var (McKinsey 2015).
En komponent i praxisen kring jobbplanering är att den brister i identifiering samt säkring av förutsättningar som behöver vara på plats för att varje jobb ska kunna utföras effektivt (Josephson & Saukkoriipi 2009). Generellt brukar “förutsättningar” i denna kontext innebära;
- Föregående jobb är färdigt i rätt omfattning och med rätt kvalitet.
2
- Materialet som behövs för jobbet finns i rätt kvantitet, rätt kvalitet (enligt specifikation) och på rätt plats.
- Resurser i form av arbetskraft finns i rätt tid och rätt omfattning.
- Verktyg finns i rätt tid, på rätt plats och med rätt kapacitet.
- Information (i form av eventuella arbetsinstruktioner) finns tillgänglig i rätt tid och rätt format.
Som resultat av den ökade internationella konkurrensen står nu den svenska bygg- och anläggningsverksamheten inför stora utmaningar (Gustavsson 2012). Detta har i sin tur resulterat i att kraven för kundnytta och kostnadseffektivitet har ökat. Det har därför skapats ett behov av förnyelse när det kommer till arbetssätt och samarbetsrelationer såväl som attityder och duglighet (ibid). I samband med omstrukturering av byggbranschen har också produktionskostnader ökat, dock har inte produktionseffektiviteten och arbetsmetoderna lyckats utvecklats i samma utsträckning (Josephson och Saukkoriipi 2009).
Genom att en projektorganisation utvecklar ett arbetssätt som innefattar att samma produkt kan skapas med färre resurser, skapas förutsättningar för en reducering av kostnader ur ett långsiktigt perspektiv (Josephson och Saukkoriipi 2009). Detta går att åstadkommas genom minimering av slöserier - ett slöseri förklaras som en aktivitet som förbrukar resurser men som inte skapar något värde (ibid). Enligt en kartläggning uppgår 35 procent av ett byggprojekts produktionskostnad av slöserier (Josephson och Saukkoriipi 2005). Således utgörs dessa slöserier av onödiga aktiviteter i logistiken på en arbetsplats, såsom lager, väntan, förflyttning av personal, transporter av material (ibid). Segerstedt (2009) förklarar logistik som ett sätt att konstruera ett effektivt flöde; produktion, verksamhet och transport; från leverantör till slutkund.
Ett komplicerat system av beslutfattande gällande komponenter, aktörer och processer som alla skall synkroniseras är vad som utgör dagens byggbransch (Josephson och Saukkoriipi, 2009).
Företagen anses vara beroende av flera aktörer för att kunna genomföra produktionen (Ingemansson 2012). Detta resulterar i att byggentreprenören också kräver förmåga att koordinera, vilket höjer kraven för förmågan att samverka (ibid). Det krävs alltså idag ett effektivt samarbete med övriga aktörer i försörjningskedjan, till skillnad från tidigare då det räckte att vara individuellt effektiv som företag (Jonsson och Mattsson 2005). För att skapa ett effektivt samarbete och produktionsflöde med flertalet externa och interna aktörer krävs ett synkroniserat materialflöde såväl som ett informationsflöde (Lumsden 2012).
För att erhålla ett effektivt logistiksystem krävs synkronisering av processens flöden, såsom material, resurser och information (Lumsden 2012). Vidare adresserar författaren att logistiken direkt påverkas av förändringar i produktionen och påpekar därför vikten av att logistiken är uppbyggd inom produktions- och planeringsformer (ibid). Således ger ett fungerande logistiksystem, till och på arbetsplatserna, upphov till en väl funktionerande planering av produktionen på byggarbetsplatsen (ibid). Vidare menar Ingemansson (2012) att en förbättring av produktionsplaneringen är betydelsefull beroende på de logistiska problemen som förekommer eftersom många specialistkompetenser behöver samordnas.
3
Lean grundar sig i japansk kvalitets- och produktionsfilosofi och kommer från den dramatiska utvecklingen under 1950- och 1960-talet efter krisen som uppstod från andra världskriget. Det japanska samhället och näringslivet var efter kriget ur funktion, ekonomin var katastrofal samtidigt som fabriker och infrastruktur var sönderbombade. På grund av detta förknippades den japanska handeln med låg kvalité och för att ta sig ur denna kris samt få i gång exporthandeln var det nödvändigt att höja kvalitén på varorna. (Sörqvist 2013)
Sörqvist (2013) menar att Kaoru Ishikawa har betytt mycket för den japanska kvalitetsutvecklingen, Ishikawa var personen som skapade kvalitetscirklar som är grunden för kaizen. Begreppet kaizen används inom japanskan för att uttrycka förbättringsarbete. Ishikawa beskriver grunden för det framgångsrika kvalitetsarbetet med 6 nyckeln områden (Sörqvist 2013);
1. Företagsomspännande kvalitetsstyrning.
2. Företagsledningens kontinuerliga uppföljning.
3. Omfattande utbildningsinsatser.
4. Kvalitetscirklar.
5. Statistiska metoder.
6. Propaganda på nationell nivå.
Lean växte snabbt fram i Sverige tidigt under 1900-talet, konceptet spred sig snabbt i det svenska näringslivet och en bidragande faktor är bilbranschen i Sverige. Konceptet lean blev relativt trendigt och många införde lean i deras arbetssätt, dock mot slutet av 90-talet började lean konceptet mynna ut. Däremot i början av 2000-talet började lean få ett återupplivande, framförallt i tjänsteföretag och offentliga verksamheter. Lean började även sätta sitt fotfäste i industriföretagen. (Sörqvist 2013)
Konceptet lean innefattas av att eliminera slöserier, vilket benämns muda. Med slöserier menas alltså aktiviteter som varken skapar värde för kunden eller verksamheten. Ett centralt fokus inom lean är att identifiera dessa aktiviteter som inte skapar värde för att således kunna hitta åtgärder för att eliminera dem. (Sörqvist 2013)
1.2 Problemformulering
På grund av den bristande kompetensen inom logistik i byggbranschen saknas också förmågan att identifiera och lösa logistikproblemen som uppkommer (Hyll 2005). Då det saknas en förklaring till vad problemen är och vad de grundar sig i (ibid). För att kunna utveckla en förbättrad synkronisering mellan materialförsörjning och jobbplanering är det viktigt att skapa sig en bild av nuläget för att kunna identifiera de mest förekommande slöserierna. På så sätt möjliggörs också ett arbete mot eliminering av dessa slöserier. Därefter kommer samverkan mellan materialflödet (materialplaneringen) och jobbplaneringen i praktiken att studeras, för att identifiera typiska situationer där dessa två hamnar i osynk så att det antingen saknas material eller att arbetstid behöver läggas på att flytta runt material.
4
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att skapa en förståelse för hur materialplanering i dagsläget ser ut inom byggbranschen och vad som är de bakomliggande faktorerna till varför eventuella slöserier inom produktion av ett byggprojekt förekommer. För att uppnå detta används följande tre frågeställningar som vägledning till identifiering och eventuella förbättrings rekommendationer.
Frågeställning 1: Hur synkroniseras materialförsörjningen med jobbplaneringen inom byggbranschen i dagsläget?
Frågeställning 2: Vilka anses vara de dyraste och mest förekommande slöserierna inom produktion av byggprojekt, som förekommer av att materialförsörjning och jobbplanering hamnar i otakt?
Frågeställning 3: Hur kan planeringen av jobb respektive material effektiviseras för att minimera de dyraste och vanligaste slöserierna?
1.4 Avgränsningar
Denna studie har ett genomsyrande fokus på materialflödet och dess planering på en byggarbetsplats samtidigt som informationsflödet har en stor roll. Enligt nedanstående figur 1 studeras alltså främst förprojektering, detaljprojektering, upphandling och produktionsfasen.
Likaså som beteende av leveransplanerare är av intresse för studien. Studiens fokus ligger primärt på själva styrningen av flödena snarare än konkreta mätningar av aktiviteter. Därför har ytterligare en teoretisk avgränsning gjorts från materialhantering och produktionsstyrning som innefattar kvantitativa mått, såsom exempel lagerstorlek, prognoser, ledtider och orderkvantiteter etc.
Figur 1. Illustration av byggprocess och vilka faser som studeras.
5