FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000)

RegleRIngSBReV

1 Mål och återrapporteringskrav […]

FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000)

Sida ska ge en samlad redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att efter leva FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) och efterföljande resolu­ tioner om kvinnor, fred och säkerhet i enlighet med Sveriges nationella handlingsplan på området.

Bakgrund

FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet antogs enhälligt år 2000 av FN:s säkerhetsråd. Sju efterföljande resolutioner har därefter antagits. Tillsammans utgör de åtta resolutionerna den internationella agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Resolutionerna slår fast att kvinnors ökade deltagande – i att förebygga, hantera och lösa konflikter, samt i fredsbyg- gande och återuppbyggande efter konflikt – är en förutsättning för att uppnå hållbar internationell fred och säkerhet.105

Kvinnor, fred och säkerhetsagendan och den svenska hand- lingsplanen betonar behovet av en integrerad genus- och konfliktanalys, där respekt för mänskliga rättigheter och soci- oekonomiska möjligheter och inflytande för kvinnor och flickor ses som ett villkor för utveckling och hållbar fred. Den svenska handlingsplanen har reviderats ett antal gånger och 2016 antog Sverige sin tredje handlingsplan för ändamålet. Tolv svenska myndigheter arbetar med dess genomförande, varav Sida är en. Handlingsplanen från 2016 omfattar fyra integrerade områden: 1) kvinnors deltagande i freds- och statsbyggande processer, 2) kvinnors roll i att förebygga konflikter, 3) kvinnors rätt till skydd och rättvisa, och 4) myndigheternas egna arbete med kompe- tensutveckling och lärande om handlingsplanens mål och hur den implementeras i verksamheten. Dessa fyra områden rymmer vidare ett stort antal delmål.

miljoner kronor allokerades 2016 och 17 miljoner kronor under 2017.125

Närmare 20 procent av alla insatser i konfliktdrabbade länder under år 2017 hade jämställdhet som huvudsyfte och jämställdhet har också prioriterats i dialogen med alla globala partner inom fred och mänsklig säkerhet.

Nya strategier som antagits under 2016–2018 för Colombia, Mali, Irak, Sydsudan, Sudan, Somalia, Myanmar och Strategi Hållbar fred – har strategimål i linje med Kvinnor, fred och säkerhetsagendan samt den svenska handlingsplanen.

Handlingsplanen har också varit ett stöd i operationalisering av strategimål, något som bland annat har lyfts fram i strategirap- portering från Somalia, Myanmar och Colombia. Genom ökad samverkan mellan strategier, får stödet till kvinnor, fred och säkerhet ett tydligare genomslag på såväl global, regional som på landnivå.

Bedömning

Sidas bedömning är att svensk politisk dialog i kombination med det arbete som bedrivs inom ramen för det långsiktiga utveck- lingssamarbetet är centralt för att uppnå resultat i enlighet med handlingsplanens mål.

Arbetet med att stärka kvinnors inflytande och deltagande i freds- och statsbyggandeprocesser genomförs i svåra kontexter där kvinnors rättigheter är marginaliserade. Att dessa processer påverkas av en rad olika politiska och ekonomiska faktorer, som inte väger in en rättighetsagenda, samt att de krafter som arbetar för kvinnors deltagande inte är koordinerade, gör arbetet ytterli- gare utmanande. Ett normativt förändringsarbete är viktigt för att stärka kvinnors politiska, ekonomiska och civila roll i fredspro- cesser. Men även i kontexter såsom Irak, där det finns normativa ramverk, är incitamentet för implementering alltför svagt för att en faktiskt förändring ska ske.

Stödet till bland annat kvinnorättsorganisationers oberoende arbete inom området har utgjort en viktig del inom handlings- planens samtliga mål. Det civila samhället har i sin ansvarsut- krävande och granskande roll haft ett direkt inflytande i flertalet politiska processer och beslut som rör kvinnors rättigheter, kopplad till konfliktkänslighet och jämställdhetsintegrering har

genomslaget för normativa åtaganden för att förhindra konflikt ökat. Flera globala samarbetspartners, som Saferworld, West Africa Network for Peace och Women’s International League for Peace and Freedom, har utvecklat verktyg för konflikt- och maktanalys som inkluderar ett genderperspektiv och som används för att bättre förstå grundorsaker till konflikt. Stödet till civila samhället har varit avgörande för konfliktförebyggande insatser på lokal och nationell nivå, bland annat i Mali, Syrien och Irak.115

Sida har också verkat för att stärka arbetet när det gäller kvinnors rätt till skydd och rättvisa i samband med konflikt. Lagändringar, stärkt kapacitet av rättsväsendet och service- institutioner har varit centrala komponenter i många samarbeten, bland annat i Palestina, Bosnien, Irak och Ukraina116_{. Stödet till sex-} uell och reproduktiv hälsa är också ett högt prioriterat område för Sida och i många kontexter är Sverige den pådrivande aktören.117 Skydd och stöd till kvinnliga människorättsaktivister har bland annat lett till ett skyddsgarantiprogram i Colombia118_{. Sida har} vidare integrerat jämställdhetsperspektivet inom det humanitära biståndet och Sida har också nått resultat genom att stärka jäm- ställdhetskapaciteten inom det humanitära systemet.119

Sidas egna arbete med kompetensutveckling och lärande om handlingsplanens mål och hur det den implementeras i verk- samheten utgör det fjärde delområdet i handlingsplanen.

Sidas arbete med att integrera jämställdhet i konfliktkontexter och i direkta stöd till insatser har utgjort en central del av genom- förandet av såväl av regeringen beslutade strategier som av den svenska nationella handlingsplanen.

Sida genomförde under 2018 en omfattande resultatanalys av fem globala och regionala strategier120 _{samt den nationella hand-} lingsplanens tolv fokusländer121 _{för åren 2016–17.}122 _{Inom ramen} för denna analys identifierades en ökning av insatser123 _relaterade till handlingsplanen. Sidas samlade stöd till genomförande av handlingsplanen ökade från ca 617,4 miljoner kronor under 2016 till ca 729,0 miljoner kronor under 2017.124 _{Bidraget inom ramen} för det humanitära stödet ökade också och uppgår till totalt ca 21,5 miljoner kronor under den analyserade perioden, varav 4,5

konfliktförebyggande och fredsfrämjande processer. I flertalet kontexter, såsom Afghanistan, DRK och Liberia riskerar dock dessa nyckelaktörer att försvagas och uppbyggd kapacitet att gå förlorad på grund av ett minskande utrymme för civilsamhällets organisationer att verka.

(samverkansorgan mellan arbetsgivare och arbetstagarorga- nisationer). I Arbetsmiljökommittén diskuteras också åtgär- der för en förbättrad arbetsmiljö. Avdelningen för HR och Kommunikation följer vidare aktivt upp individuella sjukskriv- ningar och möjliga åtgärder med berörda chefer.

• Alla medarbetare på Sida har möjlighet till samtal via upphand- lad företagshälsovård. Vid särskilda behov erbjuds även sömn- skola och stresshanteringskurser genom företagshälsovården. • Sida har upphandlat en psykosocial krishanteringsfunktion för

bland annat samtalsstöd till medarbetare som arbetar i eller genomför tjänsteresor till osäkra och volatila miljöer. Sida har precis genomfört en rekrytering av en personalkonsulent som komplement eller framtida ersättning till den upphandlade funktionen.

• Sida erbjuder ett friskvårdsprogram med många olika aktivi- tetersamt ett välutrustat gym till medarbetarna i Stockholm. Medarbetarna i Härnösand och Visby har istället rätt till frisk- vårdsbidrag. Seminarier om stress har erbjudits som en del av friskvården.

• Sida har tagit fram nya riktlinjer/handledning för rehabilitering, bland annat på grund av nya regler som gäller from och med 1 juli 2018. De nya reglerna innebär att arbetsgivaren är skyldig att upprätta en plan för återgång i arbete om den anställdes arbetsförmåga kan antas komma att vara nedsatt minst 60 dagar.

Bedömning

Sida bedömer att ovan åtgärder möjliggör en fortsatt låg sjukfrån- varo, kunskap om aktuell sjukfrånvaro samt när åtgärder behöver sättas in. Chefer medvetandegörs för att se signaler i tid och arbetar förebyggande med berörda medarbetare för att undvika längre sjukskrivningar. Sida gör bedömningen att det aktiva arbe- tet med att skapa förutsättningar för ett lyhört chefskap, friskvård, företagshälsovård samt krishanteringsfunktion verkar förebyg- gande så att sjukfrånvaro kan undvikasi många fall. Genom det systematiska arbetsmiljöarbetet kan signaler på eventuella utvecklingsbehov fångas iett tidigt skede.