Miljö och klimatmässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande

Andelen utbetalade medel med miljö som huvudsyfte är jämlik föregående års utfall.Däremot ökade utbetalningar som går till insatser där miljö och klimat är delsyfte från 31 procent år 2017 till 36 procent år 2018. Under året utbetalades 8,9 miljarder kronor till dessa insatser. Störst andel medel med miljö som huvudsyfte har gått till insatser inom sektorerna miljöskydd samt vatten och sanitet.

Miljö- och klimatmässig hållbarhet är en central utgångs- punkt för det svenska utvecklingssamarbetet. Området miljö och klimat är dels ett perspektiv som ska genomsyra och integreras i hela verksamheten, dels ett tematiskt område för riktade insat- ser. I detta avsnitt redovisas miljöintegrering och det tematiska området miljö och klimat. Området miljö och klimat har i sin tur delats upp i följande delområden: 1) riktade miljö- och klimatin- satser 2) vatten och sanitet samt vattenresurser, hav, kustvatten och marina resurser 3) miljömässigt hållbart jord- och skogsbruk och markrättsfrågor, samt 4) Sidas arbete med hållbara energi- system.

Sammanfattande redovisning och analys av Sidas verksamhet

Miljöintegrering

Sida använder i huvudsak miljöledningssystemetsom övergri- pande verktyg för det samlade arbetet med att integrera miljö och klimat i verksamheten, där Sidas miljöpolicy, -mål och handlings- plan utgör centrala delar. Under 2018 har arbetet gått vidare där en intern miljörevision har gjorts och en analys av förutsättning- arna för att en miljöcertifieraingsprocess har inletts för myndig- heten har inletts. Det pågår en uppdatering av guider och stöd samt en dialog kring hur klimat och miljödetta kan integreras bättre i planering och uppföljning.55

En viktig indikator för integrering av miljö- och klimat arbetet är OECD/DAC:s policymarkör för miljömässig hållbarhet generellt, i kombination med de specifika policymarkörerna för klimat och biologisk mångfald. Sidas stöd till klimat specifikt – utsläpps-

Diagram 5.3.1: Andel av totalt utbetalda medel med miljö utifrån policymarkören (huvudsyfte och delsyfte)

2018 2017 2016 2018 2017 2016 Huvudsyfte: 13,8% (3 452 mnkr) (2 954 mnkr)13,7% (2 367 mnkr)12,6% Delsyfte: 30,8% (5 764 mnkr) (6 552 mnkr)30,5% (8 943 mnkr)35,8%

plan för ackreditering som genomförandeorganisation under GCF. En fokalpunkt för denna fond har dessutom framgångsrikt etable- rats under finansministeriet.60

Via det regionala stödet till Afrika har medel utbetalats till ClimDev Special Fund administrerad av AfDB. Fonden hade inför 2018 godkänt 28 investeringar för att öka tillgången till så kallade klimattjänster till ett värde av 30 miljoner EURO.61 _{På lokal nivå} har det svenska klimatstödet i Kenya bidragit till en utvidgning av lokala klimatfonder på länsnivå. Dessa finansieringsmekanismer möjliggör för länsregeringarna att tilldela och öronmärka läns- budgetar för att stödja prioriterade klimatanpassningsinitiativ.62 Ett tydligt exempel på stärkt kapacitet hos organisationer på lokal nivå att hantera miljö och klimatfrågor, är det förändringsarbete som representanter för Union of Ethiopian Women Charitable Associations (UEWCA) drivit inom ramen för ITP 309 Climate Change – Mitigation and Adaptation, East Africa 2015. Arbetet inleddes 2015 och under 2018 nådde UEWCA 70 kvinnoorganisa- tioner i landet som i och med ITP-deltagandet stödjer processer för hushållens anpassning till ett förändrat klimat.63

Sida har bidragit till arbetet avseende motståndskraft och anpassningsförmåga (resiliens) mot klimatförändringar och naturkatastrofer. Effekterna från klimatförändringar syns allt tydligare och de samhällsekonomiska kostnaderna är stora i Sidas samarbetsländer. Sidas samarbete syftar både till en ökad resiliens mot klimatförändringarnas effekter och till en ekono- misk utveckling med begränsad klimatpåverkan. Det är också särskilt viktigt att fokusera på effekter av klimatförändringar i arbetet med kustnära ekosystem både för att stärka motstånds- kraften, till exempel genom skydd av mangrove och begränsa dess påverkan genom koldioxidsänkor.

Den övergripande trenden inom katastrofhantering är att antalet omkomna minskar medan antalet drabbade, fysiska skador och ekonomiska effekter ökar. Väderrelaterade katastrofer tenderar att öka i intensitet och i frekvens som konsekvens av klimatförändringarna. Mindre och lokala väderrelaterade kata- strofer visar också en starkt ökande trend och skapar en kronisk situation av sårbarhet där de drabbade aldrig förmår återhämta sig helt. Katastrofriskreducering fått en alltmer central roll i takt

Riktade miljö- och klimatsamarbeten

Sverige och Sida har under 2018 fortsatt gå i bräschen för att föra upp och bibehålla miljö och hållbar utveckling på den globala agendan. En viktig del har varit att aktivt verka för att de processer, aktörer och samarbeten som har miljö som huvudmålsättning – allt från klimatförhandlingar till insatser för bättre avfallshantering – utgår från ett fattigdoms- och rättighetsperspektiv och involverar kvinnor som aktörer. Sida har arbetat för att stärka länders egen kapacitet och förmåga till en miljömässigt hållbar utveckling genom stöd till myndigheter, enskilda organisationer, och interna- tionella organ liksom till forskning och samverkan med näringsliv. För att kunna hantera gränsöverskridande miljöfrågor, som till exempel klimatförändringarna och gemensamma vattenresurser, stödjer Sida dessutom samarbete mellan olika aktörer på såväl global, regional, nationell som lokal nivå.

Sektorgruppen miljöskydd inkluderar stöd till bland annat miljöförvaltningar, miljöorganisationer, kemikaliehantering och riktade klimatinsatser. En stor del av miljö- och klimatarbetet sker också i andra sektorer, inte minst vatten och sanitet, energi- försörjning, skogsbruk samt jordbruk.

En långsiktigt hållbar utveckling kräver en integrerad ansats inom miljömässig, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. En viktig utmaning är att integrera klimatförändringar i nationella prioriteringar för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och fattig- domsbekämpning. Sida stödjer flera organisationer som arbetar med finansieringsfrågor i samband med klimatfinansiering, vilket är en fråga som får allt större genomslag globalt. En utmaning här är hur en större andel av klimatfinansieringen ska kunna nå lokal nivå för att öka fattigdomsrelevansen.

Sida har bidragit till institutionell kapacitet avseende miljö- mässig hållbarhet och genomförande av klimatkonventions- åtaganden. Genom riktat stöd på klimatområdet har Sida bidragit till stärkt kapacitet59 _{i samarbetsländer, för dialog, deltagande} i klimatförhandlingar samt för att stärka länders och lokala myndigheters förmåga att få tillgång till klimatfinansiering. I Moçambique har den nationella fonden för hållbar utveckling Fundo National de Desenvolvimento Sustentavel (FNDS), utbildat personal och utvecklat en strategisk plan inklusive en handlings-

Diagram 5.3.2: Utbetalda belopp där miljömässig

hållbarhet utgör huvudsyfte inom sektorn under2018, mnkr

0 500 1 000 1 500 2000 Miljöskydd Va

tten och sanitet

Skogsbruk Fl ersektorstöd Ener gi fö rsörjning Jord bruk Katastr off ör

ebyggande och katast

ro

fber

edskap Industri

Regering och civila samhäl

le t Näringsliv Fisk e Hande l Hälsa

Övrig social infrastruktur

Bankväsen och finanstjänste

r Ej markera d Utbildning Administrativa kostnade r Kommunikatio n Ospecific erat

presenterats på IUCN:s webbsida som ett bästa praxisexempel på upprätthållandet av biologisk mångfald.67

Sida har även bidragit till mer miljömässigt hållbar pro- duktion och konsumtion genom samverkan med såväl privata aktörer, som enskilda organisationer och FN. Adekvata system för återvinning och avfallshantering och mer långsiktigt hållbara produktions- och konsumtionsmönster blir allt viktigare även i utvecklingsländer där allt fler människor tillhör en spirande medelklass med västerländska konsumtionsvanor parallellt med att fattigdomen breder ut sig i informella bosättningar och på landsbygden. Bristande avfallshantering med okontrollerad avfallsförbränning, spridning av plaster och utsläpp av kemikalier är ett växande problem och innebär ett hot mot människors hälsa och den biologiska mångfalden när mark, vattendrag och hav för- orenas. Agenda 2030 har skapat möjligheter till nya samarbeten och flera aktörer har fattat intresse för hållbarhet och utveckling i allmänhet.

Genom strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018–2022 har Sida stött frivil- liga ramverk som syftar till att påverka näringslivet att arbeta mer hållbart och i enlighet med FN:s vägledande principer. Ett sådan exempel är Global Reporting Initiative (GRI), som under 2017 bedrev ett utvecklingsarbete kring företagens roll i förhållande till fattigdomsminskning och hur det ska rapporteras.68 _{International} Union for Conservation of Nature (IUCN), har spelat en viktig roll i att utveckla verktyget Natural Capital Protocol (NCP). NCP hjälper företag att mäta sitt beroende av och påverkan på natu- ren. IUCN ledde ett konsortium som utvecklade specifika guider för hur olika affärssektorer kan tillämpa NCP praktiskt. 50 stora företag har nu prövat NCP.69 _{Inom det regionala stödet till Asien}70 har framsteg gjorts i att involvera näringslivet för att göra Asiens värdekedjor för risproduktion mer hållbara. Sex privata och stat- liga företag har bland annat skrivit under ett partnerskap för att förbättra jämställdhet, den miljömässiga och sociala hållbarheten samt böndernas inkomster inom risproduktionen.71

Luftföroreningar och kemikalieanvändning fortsätter att öka i samarbetsländerna i samband med ökad urbanisering, industri- alisering och högre levnadsstandard. Kemikaliefabriker förläggs med att katastrofernas urholkande och fattigdomsskapande roll

har blivit tydlig. På global nivå har Sida med sitt stöd till Disaster Risk Financing and Insurance Program på Världsbankens Global Facility for Disaster Risk Reduction and Recovery möjliggjort utbe- talning av finansiell katastrofhjälp till cirka 30 000 hushåll i regi- onen Karamoja i Uganda i samband med torkan efter El Niño 2017. Detta har skett genom en utökning av det befintliga sociala trygghetssystemet, utvecklat som ett skydd vid naturkatastrofer.64 I Vietnam deltog 148 byar i ett forskningsprojekt för riskidentifie- ring genom intervjuer i syfte att förstå och öka kunskapen kring katastrofriskreducering och klimatförändringar. Data och analys användes i en lokal dialog vilket resulterade i ett lokalt avtal om att genomföra åtgärder för att minska klimatrisker.65

När det gäller hållbart nyttjande och förvaltning av natur- resurser och bevarandet av biologisk mångfald och ekosystem- tjänster är trenden att med en mer tilltagande global efterfrågan på naturresurser utvinns råvaror allt oftare i konfliktdrabbade och fattiga länder. I detta sammanhang har Sida i Etiopien bidra- git till stärkt förvaltning av naturresurser på nationell, regional och lokal nivå. Med hjälp av satellitbilder har en integrerad plan för utveckling och användning av mark tagits fram i samarbete med experter och lokalbefolkning i Gambellaregionen. Denna miljöstyrning har främjat förbättrade inkomstmöjligheter och bevarandet av biologisk mångfald. Försörjningsmöjligheter för- bättrades på landsbygden genom civilsamhällets engagemang i skogsutveckling, stärkta marknadssystem för grödor med hög avkastning, samt klimatsmarta jordbruksmetoder. Sammanlagt 200 000 hektar skog, och mark tidigare utan skog, hanteras nu av lokala aktörer. En så kallad biosfär är registrerad av UNESCO och är sedan juni 2017 inkluderad i World Network of Biosphere Reserve.66

I Serbien har Världsnaturfonden, genom stöd från Sida, genomfört WWF Nature Academy där skolor aktivt deltagit i aktiviteter relaterat till biomångfald och naturresursförvaltning. Fältprojektet Bear Watching (Serbien / Montenegro) har lyckats involvera lokala jägare i övervakningsaktiviteter och ett samarbete med relevanta lokala aktörer har formaliserats. Projektet har

ning av ekosystemen förvärras av obehandlat avloppsvatten. Klimatförändringarna förvärrar ytterligare situationen.76

Svenskt stöd inom vattensektorn bidrar bland annat till för- valtning och byggande av reningsverk. Stödet till upprustning och byggande av ett reningsverk i norra Gaza är efter långa förse- ningar färdigbyggt och reningsverket sattes igång under 2018.77 Det kommer att bidra till förbättrad tillgång till sanitet för mer än 400 000 människor i Gaza.78

Sidas stöd till vattenområdet har under året ökat fokus på bland annat att integrera anpassning till ett förändrat klimat. Tillgången till rent vatten hotas då miljontals människor lever i områden utsatta för torka eller översvämningar. Sida har ett flertal stöd, både regionala och bilaterala, till klimatanpassad stärkt vattenresursförvaltning. Som exempel har Sida gett stöd till en insats på landsbygden i Guatemala via FN-organisationerna FAO och UNICEF. Insatsen fokuserar på förvaltning av vatten- resurser, resiliens och att stärka lokala institutioner kring detta. Målgruppen är de fattigaste jordbrukarna i den så kallade “torra korridoren”. Hittills har 7000 familjer fått stöd för att bättre klara torkan.79 _{Sida har även bidragit till mer inkluderande och} transparenta institutioner och organisatorisk kapacitet för att hantera gränsöverskridande vattenresurser, vilket bland annat bidrar till en hållbar och klimatresilient tillväxt. Ett exempel är det Världsbanksledda Cooperation on International Waters in Africa (CIWA) Trust Fund. CIWA:s arbete inkluderar långsiktigt engage- mang i de 4 prioriterade avrinningsområdena Nilen, Niger, Volta och Zambezi. Sidas stöd till CIWA har ökat investeringar över hela kontinenten, med potentialen att bidra till att höja levnadsstan- darden för 20 miljoner människor.80

Sida har för närvarande 40 pågående avtalade samarbe- ten som helt eller delvis bidrar till hav, kust och marina mål i sju strategier. Sida inledde under 2018, 11 nya samarbeten om sammanlagt 906 miljoner kronor. Sidas samarbeten inom sektorerna har bidragit till minskade utsläpp av föroreningar till Östersjön och dess tillrinningsområde i enlighet med inter- nationella överenskommelser inom miljö och klimat.81 _Genom Världsnaturfonden WWF:s program i östra delen av DRK har exempelvis 248 fiskodlingar etablerats82_{. Dessa bidrar med} allt oftare i länder där riskmedvetenheten är låg. Kemikalier

används i jordbruksproduktion och vid utvinning av olja och mine- raler såväl som i andra branscher. Kemikalier tillsatta vid produk- tionen kan ge hälso- eller miljöproblem vid både användning och i avfallsledet. Undermålig och hälso- eller miljöfarlig ”återvinning” ökar i utvecklingsländer och det finns ett växande behov av för- bättrad avfallshantering från elektronik och elektriska produkter.72

Genom International Persistent Organic Pollutants (POPs) Elimination Network (IPEN), ger Sida stöd till en global kemika- lie-NGO med medlemsorganisationer i ca 100 länder. IPEN deltar i arbetet med de globala kemikaliekonventionerna (Stockholm, Rotterdam, Basel, Minamata), och den globala kemikaliestrategin SAICM. Organisationen tar fram nya fakta i förhandlingarna samt bygger kapacitet hos sina medlemsorganisationer.73 _{Regionalt i} Afrika har Center for Science and the Environment (CSE), sam- arbetat med ministerier i Etiopien, Kenya och Nigeria inom policy och kapacitetsförstärkning avseende luftföroreningar i städer, främst genom att utveckla ramverk och åtgärdsplaner. Arbetet har ett tydligt fattigdomsperspektiv, till exempel vad gäller utsatt- het för föroreningar och sjukdomar samt bedömning av fattiga människors transportbehov och betalförmåga. På regional nivå har utbyte av erfarenheter och lärdomar faciliterats genom CSE:s panafrikanska mötesplattform. 14 afrikanska länder har därige- nom skapat arbetsgrupper om formella och informella system för kollektivtrafik, samt regleringar och minimikrav för att motverka import av fordon med stora utsläpp.74

Sverige är en av få givare som stödjer miljö- och klimataspek- ter av EU-närmandet. I Bosnien och Hercegovina har UNDP:s Green Economic Development Project (GED) stött framtagandet av lagar och standarder som krävs inom EU så som framtagandet av en nationell lag inom energieffektivitet. Ett luftkvalitetsprojekt genom svenska Naturvårdsverket har bidragit till uppfyllandet av EU: s krav och standarder inom luftkvalitetssektorn.75

Hållbar förvaltning av vattenresurser, hav, kustvatten och marina resurser

Efterfrågan på vatten för jordbruk, industri samt för hushåll ökar snabbt samtidigt som vattenförorening och nedbryt-

trum. I takt med att jordbruksfrågor alltmer relaterar till andra näraliggande sektorer, tillämpas inom några av Sidas portföljer en mer sammansatt ansats där jordbruk, vatten och energi hanteras inom samma insatser (bland annat i MENA89 _{och Zimbabwe}90_). Dessutom övergår allt oftare jordbruksprojekt till integrerade komponenter inom miljö- och klimatrelaterade arbetsområden. I båda fallen kan det vara svårt att urskilja de olika delarna i termer av subsektorer, statistik och volymer. Under 2017–18 har övergri- pande stöd till den större landskapsmiljön administrerats globalt, inom ramen för Strategi för Sveriges globala utvecklingssamar- bete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018–2022. I exempelvis Moçambique har frågor om miljö, skog och jordbruk samlats inom ett större integrerat landskaps- och skogsprogram, Landscape and Forest Management, som finansieras genom Världsbanken.91

Finansiella tjänster, såsom lån för jordbruksrelaterade tjänster eller för investeringar i jordbrukets värdekedjor, lyfts inom sam- arbeten både globalt såväl som i flera länder, såsom Mali, Kenya och Etiopien. Stöd till ungdomars försörjning genom jordbruket och/eller på landsbygden blir allt viktigare och ökar framför allt i afrikanska länder.

Länder i Afrika är särskilt drabbade både av klimatföränd- ringar och av konfliktsituationer. I sammanhanget betonas ett hållbart och mer motståndskraftigt jordbruk som ska leda även till tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition. Sida har i allt större utsträckning gett förebyggande stöd till globala aktörer såsom International Fund for Agriculture Development (IFAD) för att till exempel öka tillgång till försäkringar kopplade till klimathot för fattiga jordbrukare eller för hållbar produktion för skogsbönder (till exempel genom stöd till Forest Farm Facility och The International Land and Forest Tenure Facility).92 _{I flera länder} i regionen stödjer Sida småbönder för att bygga motståndskraftig jordbruksproduktion och tryggad livsmedelsförsörjning (Burkina Faso, Mali, DRK, Etiopien, Liberia, Moçambique, Rwanda, Sudan, Sydsudan, Tanzania, Uganda och Kenya). Kvinnors och unga människors jordbruk och livsmedelsproduktion, deras tillgång till marknaden och i synnerhet kvinnors ansvar för familjens matför- sörjning, har särskilt uppmärksammats. I Sudan pågår en dialog utifrån ett konfliktkänslighetsperspektiv med ett antal internatio- inkomster och föda och minskar trycket på naturreservaten.

Sveriges regionala avtal i Oceanien till Pacific Community (SPC) och deras Regional Rights Resources Team (RRRT) har också bidragit med expertis om Human Rights Based Approach (HRBA) till EU/Sveriges marina program (PEUMP) i Oceanien.83 _{PEUMP är} samfinansierat med EU med fokus på marina och kustnära sam- hällen. Genom dialog och svensk prioritering av havsfrågor har Sida bidragit till att Moçambique antagit en ny havspolicy och att landet arbetar aktivt på såväl nationell som regional nivå med att genomföra åtagandena från havskonferensen i juni 2017.84

Sida har dessutom stärkt pågående insatser med marina komponenter och har inlett nya samarbeten om rättighets- och transparensfrågor inom fiskesektorn och för förbättrad kustmiljö och renare hav.85

Miljömässigt hållbart jord- och skogsbruk och markrättsfrågor

Jordbrukssektorn står inför stora utmaningar i hela världen. FAO konstaterar att hungern i världen fortsätter att öka för tredje året i rad, efter att kurvan har gått nedåt i flera år. På samma gång tilltar övervikt och fetma världen över. Detta medför att det ställs krav på ökad jordbruks- och livsmedelsproduktion i hela det globala systemet som samtidigt ska vara hållbar för att uppnå Agenda 2030. I synnerhet livsmedelsförsörjningen är hotad i områden som är drabbade av klimatförändringar och i konflikt- drabbade länder med svag institutionell kapacitet eller i samband med utdragna flyktingsituationer.86

I generella termer beräknas cirka 80 procent av världens mat- produktion komma från småskaligt jordbruk87_{, och det är framför} allt till denna jordbruksform som en stor del av Sidas arbete riktas. Flertalet program och insatser inom Sidas jordbruksstöd, i synnerhet till afrikanska länder, skapar förutsättningar för att fattiga människors möjligheter till försörjning och bidrar samtidigt i hög grad till miljömässig hållbarhet (beräknat till över 90 procent totalt).88 _{Sidas stöd till jordbrukssektorn fortsätter i stor utsträck-} ning att riktas mot marknaden och utveckling av jordbrukets olika värdekedjor, inom detta står ofta kvinnors ekonomiska egenmakt, deras delaktighet i olika värdekedjor samt deras inkomster i cen-

annat leder till luftföroreningar och sjukdom som främst drabbar kvinnor och barn.98

Sidas arbete med hållbara energisystem syftar till att bidra till uppfyllandet av det globala målet om hållbar energi för alla och kunna ge människor som lever i fattigdom, särskilt på landsbyg- den, ökad tillgång till förbättrade energitjänster såsom elektricitet för belysning och laddning av mobiltelefoner. Tillgång till elektri- citet skapar också möjligheter till produktiv användning genom användandet av kylskåp, pumpar och svetsar och därmed syssel- sättning som ökar hushållens inkomst.

Ett hinder för ökad produktion och tillgång till energitjäns- ter och energieffektivisering i Sidas samarbetsländer är svaga institutioner och ramverk, varför arbetet med att stärka institu- tioner, utveckla policyer och reglering är avgörande för en håll- bar utveckling av sektorn. Sida bidrar också till investeringar i transmissions- och distributionsnät, ökad genereringskapacitet av elektricitet både för nationella nät och i små isolerade nät, ökad användning av hushållsnära energilösningar baserade på till exempel solenergi, förbättrade matlagningsmetoder och forsk- ning inom energiområdet.

Sida ger stöd till ökad tillgång till hållbar energi i främst Afrika, Östeuropa och genom samarbete med globala aktörer. Samarbetet i Afrika söder om Sahara har huvudsakligt fokus på tillgång till och produktion av elektricitet från förnybara energikäl-