2. läsanvisning
5.6 Migration och utveckling
De Globala målen för hållbar utveckling172 och policyramverket173 är biståndspolitiska utgångspunkter för Sidas arbete med migra- tion och utveckling. Principen inom Agenda 2030 om att ingen får lämnas utanför är central, tillsammans med rättighetsperspekti- vet och de fattigas perspektiv på utveckling. De globala ramverken på flykting- respektive migrationsområdet; Global Compact for Refugees och Global Compact for Migration, som antagits av FN under 2018, utgör nya internationella normativa ramverk som har relevans för genomförandet av utvecklingssamarbetet.174
Migration är i huvudsak en tvärfråga för biståndet som har relevans i flertalet sektorer beroende på kontext. Under 2018 har Sida inte erhållit något övergripande uppdrag eller särskild budget för migrationsinsatser. Specifika mål för migration finns exempelvis i Strategi för Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Afrika söder om Sahara 2016–2021, samt i Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018–2022.
Under 2018 har Sida retroaktivt implementerat OECD/DAC:s sektorkod för migration som antogs i juni 2018 vilket ligger till grund för denna årsredovisning.175 Implementeringen av sektor- koden för migration möjliggör en mer definierad rapportering av specifika migrationsinsatser som bidrar till ’säker, ordnad och reglerad migration’ i linje med Global Compact for Migration. Volymen insatser som har direkt migrationsrelaterade mål defi- nierat enligt sektorkoden för migration är begränsade i antal och volym med (15 insatser om totalt 107,3 MSEK). Insatser som klassi ficerats under sektorkoden för migration 2018 finns geogra- fiskt i Afghanistan, regionalt Afrika söder om Sahara, Bangladesh, Syrienkrisstrategin Somalia och Reformsamar-bete i Östeuropa. Insatser finns även inom strategin för Kapacitetsutveckling och utbyten.
Den stora andelen migrationsrelaterade insatser är fortsatt integrerad och rapporteras under andra sektorer, främst inom stöd till humanitärt bistånd, regering och civila samhället, fler- sektorstöd, övrig social infrastruktur, hälsa, utbildning, vatten och sanitet, återuppbyggnad, befolkning och reproduktiv hälsa
av biståndet i Uganda till flyktingmottagande områden i linje med normerna i det globala flyktingramverket (Global Refugee Compact)181. Arbetet har fokuserat på att stärka synergier mellan humanitära insatser och långsiktigt utvecklingssamarbete för att främja långsiktiga lösningar för flyktingar och lokala värdsam- hällen. Ett exempel på resultat är stärkt kapacitet av Ugandas hälsoministerium genom hälsosektorstöd i samarbete med Unicef i West Nile-regionen.182 I Uganda har vidare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bidragit till att stärka den nationella kapaciteten för katastrofberedskap.183 I DRK arbetar Sida med lokalt fredsbyggande och inkluderande av internflyk- tingar i värdsamhället för att minska utsattheten hos dessa.184 Den ökande användningen av multisektoriellt kontantbaserat stöd i flykting- och internflyktingsituationer globalt bidrar till att öka hållbara lösningar och minskade humanitära behov.185
Sidas fokusområde Miljö- och klimatförändringar och mig- ration är av vikt för att minska grundorsaker till klimatrelaterad migration. Miljö- och klimatförändringar och migration hante- ras framförallt integrerat i miljöstöd som indirekt förebygger ofrivillig migration. Sidas verksamhet för stärkt motståndskraft och anpassningsförmåga (resiliens) mot klimatförändringar och naturkatastrofer är relevant för att förebygga miljörelaterad migration. Tillgång till vatten är till exempel en viktig faktor för att människor ska kunna leva kvar i sin hembygd, vilket adres- seras inom landsbygdsprogrammet för vatten i Kenya. Stödet till kapacitetsutveckling inom ramen för World Food Programme (WFP) resiliensprogram har hittills lett till att kapaciteten för katastrofriskhantering och katastrofberedskap rörande torka har institutionaliserats i fyra länsregeringar i Kenya.186
Tillvaratagande av migrationens positiva effekter på utveckling
Erfarenheter av migranters aktörskap och migrationens positiva effekter på utveckling finns framförallt inom sysselsättnings- skapande insatser. Exempelvis har Business Sweden och Forum Syd sedan 2016 gemensamt arbetat med det innovativa Swedish- Somali Business Programme (SSBP) för att stödja investeringar i Somalia för fler jobb för unga och kvinnor. SSBP skapar kanaler oberoende av legal status och skäl till migration eller flykt, med
utgångspunkt i fem fokusområden: 1) Hållbara lösningar för mig- ranter och flyktingar; 2) Utbildning för migranter och flyktingar; 3) Exploateringsrisker som drabbar migranter och flyktingar, inklusive människohandel; 4) Miljö- och klimatförändringar och migration; och 5) Kapacitetsuppbyggnad för hantering av säker, ordnad och reglerad migration. Vidare är gender- och ålders- perspektivet på migration centralt för biståndet. I redovisning och analys nedan speglas Sidas fokusområden under rubrikerna.
Minskade grundorsaker till ofrivillig och irreguljär migration179
Sidas verksamhet genomförs till stor del i konflikt och post-kon- fliktländer eller svaga stater där ofrivillig och irreguljär migration är omfattande. Sambanden mellan hur fattigdomsbekämpning, hållbar miljö och klimathänsyn, rättighetsarbete, konfliktförebyg- gande eller fredsskapande insatser minskar grundorsaker till ofri- villig migration är komplexa och ofta indirekta. Biståndets roll i att minska grundorsaker till ofrivillig migration är inte tydligt klarlagt. Analysen av migrationsaspekter i relevanta kontexter för stra- tegigenomförande är avgörande för hur ofrivillig och irreguljär migration integreras. Tillämpningen av en multidimensionell fattigdomsanalys har bidragit till att förstärka detta. Exempelvis har strategigenomförandet i Afghanistan i högre grad integrerat stöd till återvändande flyktingar och internflyktingar. Integration av migranter och migration i relevanta sektorer är grundläggande för att bidra till att minska ytterligare irreguljär migration.
Sida arbetar aktivt med att i det bilaterala stödet skapa syn- ergier för att möta humanitära behov och bistå mottagande sam- hällen i en flyktingrespons. I Uganda och Bangladesh har man sett till behoven i flyktingmottagande områden. Ett exempel är utvidg- ning av SRHR-stöd till att omfatta Cox’s Bazar, Bangladesh i sam- band med Rohingya krisen.180 Genom att möta humanitära behov av skydd och assistans i flyktingmottagande värdländer minskar risken för sekundär ofrivillig migration vidare till andra länder.
Hållbara lösningar för migranter och flyktingar är ett område med växande engagemang inom ramen för Sidas strategige- nomförande. Exempelvis påbörjade Sida under 2017 en justering
Partnership on Health and Mobility in East and Southern Africa (PHAMESA) som pågick från 2014 till 2017 och genomfördes av IOM bidrog till att minska hälsoriskerna bland migranter regi- onalt i södra Afrika. När projektet stängdes 31 december 2017 hade totalt 973 392 migranter i regionen fått grundläggande hälsoutbildning, drygt 255 718 personer riktad information kring reproduktiv hälsa och 65 830 HIV-testats. Stödet har bidragit till att begränsa smittsamma sjukdomar inklusive HIV för migranter regionalt. Migranter är en utsatt grupp vars behov de svaga hälso- systemen inte kan tillgodose i de länder som berörs.192
I låginkomstländer går under 50 procent av flyktingbarnen i
grundskolan och 11 procent i motsvarande gymnasiet.193Mer än
en tredjedel av de länder som är värd för flyktingar och invandrare erkänner inte rätten till utbildning för migranter.194 Inom fokus- området Utbildning för migranter arbetar Sida med finansiering till Global Partnership for Education (GPE) samt Education cannot Wait för att överbrygga kortsiktiga insatser i kriser och säkerställa att dessa blir systemstärkande. Inkludering av flyktingar i natio- nella utbildningsystem är det mest effektiva sättet att stärka både flyktingar och värdland och det finns potential att ytterligare för- stärka detta arbete. Sida inledde under 2018 förberedelser för en satsning på internt lärande och metodutveckling inom området migration och utbildning och dialog med Unesco i frågorna.
Stärkta förutsättningar för säker, ordnad och reglerad migration
FN:s globala ramverk för migration fokuserar särskilt på hantering av säker, ordnad och reglerad migration, vilket också kopplar till Sidas fokusområde som gäller kapacitetsuppbyggnad på området.
Sida stöd till migrationsmyndigheten i Turkiet (Ministry of Interior) via svenska Migrationsverket har inneburit att känsliga frågor har diskuterats för en förbättrad asylprocess, så som fri- hetsberövande av irreguljära migranter, utvisning, statslöshet, människohandel och asylsökandes rättigheter och skyldigheter. Detta har bidragit till att uppfylla migrationsrelaterade villkor i enlighet EU:s regelverk och krav för i viseringsliberalisering.195 för att den stora svensk-somaliska diasporan ska investera i små
och medelstora företag och därmed skapa produktiva arbetstill- fällen runt om i Somalia. Sedan programmets början har 69 före- tag fått finansieringsstöd för att starta eller expandera små och medelstora affärsverksamheter. Programmet utvärderas under 2018.187 I Somalia arbetar International Organization for Migration (IOM) genom Migration for Development in Africa (MIDA), med placering av somaliska diaspora experter inom myndigheter och regeringsfunktioner. Totalt har 26 diaspora experter placerats på 15 olika institutioner under projekttiden.188
Stödet till International Labour Organizations (ILO) Advancing the Decent Work Agenda in northern Africa 2018-2022 har under 2018 bidragit till att inkludera arbetstillstånd för syriska flyktingar i Jordanien. Sysselsättningsskapande åtgärder riktade både till migranter, flyktingar och lokalbefolkning har finansierats.189 Säkerställande av migranters och flyktingars åtnjutande av de mänskliga rättigheterna
Sida arbetar övergripande på både global nivå och på policynivå med att säkerställa migranters och flyktingars åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, oberoende av legal status och skäl till migration. Specifikt prioriterar Sida fokusområdet Exploaterings- risker som drabbar migranter och flyktingar, inklusive
människo handel, bland annat genom stödet till European Roma Rights Centre (ERRC) som bekämpar diskriminering av romer på Balkan och i Östeuropa. ERRC har drivit rättsfall i nationella dom- stolar samt i Europadomstolen samt påverkansarbete för policy- förändringar. Kränkningar mot romers mänskliga rättigheter tar sig många uttryck, inklusive diskriminering av migrationsmyndig- heter, hinder att migrera (”the right to leave”) samt svårigheter att få identitetshandlingar för barn födda utomlands.190 I Somalia har internflyktingars tillgång till rättsväsendet i samband med sexu- ellt och könsbaserat våld stärkts i samarbete med Legal Action Worldwide (LAW). Projektet har stärkt det lokala rättsväsendets kapacitet att dokumentera och hantera fall av sexuellt och köns- baserat våld.191
Tillgång till social service är grundläggande för att migranter och flyktingar ska kunna åtnjuta sina rättigheter. Programmet
Kapacitetsutveckling har varit ett framträdande område för migration och utveckling. Under 2018 har insatser för resursbas- utveckling inriktats på migration inom Sidas program för sekun- deringar Junior Professional Officers (JPO:s) och UN Volunteers (UNV) fått ökat fokus. Fyra JPO:s till UNHCR och IOM och fyra pågående sekunderingar på medelnivå till UNHCR och IOM. Samarbetet med UNV innehåller migration som ett fokusområde.
Regeringskansliet har efterfrågat Sidas expertstöd på området migration och utveckling i form av underlag, rapportering och del- tagande i internationella möten inklusive processerna kring Global Compact for Refugees och Global Compact for Migration. Stödet har även avsett frågor relaterade till EU Trust Funds, samarbetet med IOM och UNHCR, och andra organisationer/nätverk som anord- nat möten om migration och utveckling så som Global Forum on Migration and Development, (GFMD). Sida har också representerat Sverige i Migration Laboratory arrangerat av Tyskland och GFMD. Därutöver har Sida varit sammankallande för samverkansmöten på området migration och utveckling med andra myndigheter så som Migrationsverket, MSB samt Delmi.
Bedömning
Sidas bedömning är att det svenska biståndet har bidragit till att stärka och tillvarata migrationens positiva utvecklingseffek- ter, men i begränsad omfattning. Biståndet har i vissa kontexter bidragit till att säkerställa migranters och flyktingars åtnjutande av de mänskliga rättigheterna samt stärkta förutsättningar för säker, ordnad och reglerad migration.
Sida har en begränsad men strategisk portfölj på migrations- området. Endast ett fåtal insatser har direkt fokus på migration, där effekter och resultat relaterar till mål i globala, regionala och landspecifika strategier. Resultat på området kan huvudsakligen beskrivas som katalytiska i sin effekt, exempelvis att bidra till att initiera processer och att sätta fokus på eftersatta områden.
En stor andel av Sidas totala bistånd bidrar direkt eller indi- rekt till att minska grundorsaker till ofrivillig och irreguljär mig- ration. Att mäta effekterna av detta är i dagsläget komplicerat. Sida arbetar i ökande utsträckning med att i det bilaterala stödet skapa synergier för att möta och minska humanitära behov Det femåriga projektet Enhancing Corporate Responsibility in
Eliminating Slavery and Trafficking in Asia (CREST) som genomförs av IOM arbetar för att asiatiska företag ska ha etisk rekrytering och anställning av migrantarbetare så att de inte råkar ut för exploatering, kränkningar och skuldsättning. Programmet liksom företagskontakter i regionen byggdes upp under 2017 och har implementerats under 2018.196
Ett samarbete med ILO och IOM startades under 2018 för att stärka Afrikanska Unionens (AU), ECOWAS, EAC och SADC:s kapacitet att implementera Joint Labour Migration Programme 2018–2021.197 Ett samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB) för migrationsstatistik i Afrika söder om Sahara har också inletts för att stärka den regionala kapaciteten att hantera och planera för migration.198
Kunskaps- och kapacitetsutveckling
Kunskapsutveckling på området migration och utveckling är av stor vikt såväl internt på Sida som hos partner och inom forsk- ningen. Internt har Sida skapat en arbetsgrupp för migration och utveckling. Under 2018 har myndigheten anordnat flera semina- rier på temat migration och utveckling.
Externt har Sida bidragit med expertis till den växande forsk- ningsagendan på området migration och utveckling genom deltagande i referensgrupper för Vetenskapsrådets nationella forskningsprogram om migration och integration, Delegationen för migrationsstudier (Delmi) och EBA samt det EU finansierade forskningsprojektet MIGNEX. Vidare har dialog om kunskapsut- veckling förts med aktörer som bland annat International Union for Conservation of Nature (IUCN) och Overseas Devlopment Institute (ODI).
Sida har medverkat i givarsamordning på migrationsområdet och i diskussioner i forum på EU-nivå.
Sidas sonderingar under 2017 bland tio utlandsmyndigheter i Afrika att ansöka om finansiering och genomföra migrationspro- jekt inom ramen för EU Emergency Trust Fund for Africa för 2018 ledde inte vidare till konkreta resultat. Lärdomarna tas vidare inför EU:s budgetomläggning där migration väntas vara en stor komponent.
genom att bistå i en flyktingrespons i tidigt skede och med insat- ser på medel- och lång sikt. Hållbara lösningar för migranter och flyktingar är ett område med växande engagemang inom ramen för Sidas strategigenomförande.
Sida bedömer att resultat och förändringar inom migra- tionsområdet är direkt relaterat till specifika målformuleringar i strategierna. Avsaknaden av explicita referenser till migranter och flyktingar i strategier kan innebära att dessa grupper inte får den uppmärksamhet som bland annat policyramverket ger uttryck för. Fortsatt integrering av migrationsfrågor i synergi med andra strategimål är relevant men ett svagare instrument för att nå direkta och mätbara effekter. Tillämpningen av multidimensio- nell fattigdomsanalys har bidragit till att identifiera flyktingar och internflyktingar som eftersatt grupp i vissa kontexter.
Med ökad inkomst och förändrade livsstilsvanor i medel- och låginkomstländerna ökar de så kallade icke-smittsamma sjuk- domarna. Det gör att hälsosystemen måste hantera dubbla sjuk- domsbördor; både de traditionella infektionssjukdomarna och en ökande andel icke-smittsamma sjukdomar. Andelen av världens barn och ungdomar (5–19 år) som lider av fetma har ökat från knappt en procent 1975 till nästan sju procent 2016 och den snab- baste ökningen sker i låg- och medelinkomstländer.200
Även om icke-smittsamma sjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdomar ökar så utgör barn- och mödradödlighet och infektionssjukdomar fortfarande den största delen av sjuklighet och dödlighet i låginkomstländerna. Den globala mödradödlighe- ten ligger på dryga 300 000 dödsfall årligen, dödsfall som ska gå att undvika. Varje dag dör 15 000 barn under fem år, de allra flesta under första levnadsmånaden. 2017 var 22 procent av världens barn under fem år kortväxta, vilket har en stark koppling till andra sjukdomar och inverkar negativt på kognitiva förmågor. Tre fjärde- delar av dessa barn fanns i Afrika och Sydostasien201.
Sida har under 2018 haft att förhålla sig till både de positiva och negativa trenderna inom global hälsa. Positivt är att WHO:s arbete med alla människors tillgång till hälsa (Universal Health Coverage) inklusive ett starkare fokus på primärvården har gene- rerat stort intresse och åtaganden runt om i världen. Samtidigt har det internationella klimatet för jämställdhet och SRHR hård- nat ytterligare, mycket till följd av upptrappningen av den ameri- kanska politiken i FN-sammanhang. Även om det skett framsteg i vissa länder när det gäller abortpolicyer så har klimatet för SRHR-frågor generellt och HBTQ-frågor specifikt stramats åt ytterligare. Generellt utgör det minskade demokratiska utrymmet och den tillbakagång som finns för SRHR allvarliga hinder för arbetet med att stärka SRHR för kvinnor, flickor, ungdomar och utsatta grupper. Utvecklingen i Tanzania och Uganda är två exem- pel där HBTQ-personers mänskliga rättigheter är hotade och ungdomars rätt till sexualundervisning är ifrågasatt. Sidas hälso- bistånd går i stor utsträckning till sköra stater och länder som präglas av humanitära katastrofer och konflikt, där utmaningar för hälsoresultaten ofta är kopplade till makronivån: förvärrade humanitära situationer, korruption, etc.