• No results found

Kompetensförsörjning

In document Sidas årsredovisning 2018 (Page 37-39)

2. läsanvisning

4.8 Kompetensförsörjning

FÖRORdnIng (2000:605) OM ÅRSRedOVISnIng OCH BUdgeTUndeRlAg

3 kapitlet, 3 § Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1§ första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärder­ na sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter.

Bakgrund

Sidas kompetensförsörjning ska vara långsiktig, strategisk och effektiv för att säkerställa att medarbetare med rätt kompetens finns på rätt plats, vid rätt tidpunkt – på Sida och vid utlandsmyn- digheterna – för att uppnå verksamhetens mål.

Den strategiska kompetensförsörjningen ska också säkra att vi har den mångfald av erfarenheter, perspektiv och kompeten- ser som vi behöver för att vara båda innovativa och effektiva och skapa förutsättningar för att fler medarbetare ska uppleva att de har utvecklingsmöjligheter i sin yrkesroll.

Genomförande

Sidas målbild för 2018 sätter fokus på hur Sida ska fortsätta att utvecklas som ledande aktör inom internationellt utvecklings- samarbete. Målbilden lyfter särskilt fram vikten av innovativa arbetssätt och metoder, att ta en katalyserande roll, samska- pande med andra aktörer och att bygga kompetens för framtiden. Målbilden tydliggör också att Sida ska ha en kultur som präglas av öppenhet. Att arbeta aktivt med mångfald, jämställdhet och inkludering är en viktig del i att realisera målbilden.

Under 2018 har Sida tagit fram en vision och verksamhetsidé, i en inkluderande process, som framöver ersätter målbild 2018 (se kapitel 3). Parallellt har också en ny styrmodell och en lång- siktig verksamhetsplan tagits fram vilket underlättar arbetet med planering och uppföljning av kompetenser. I Sidas treåriga verksamhetsplan står det bland annat ”Vi tar ett helhetsansvar och planerar gemensamt för vilken kunskap och vilka kompeten-

organisation. Verktyg och stöd för att på avdelningar och enheter skatta den egna förmågan att lära har utvecklats och spridits i organisationen. Vidare har nya former för kompetensutveckling initierats med syfte att stärka lärande. Att bli en mer lärande organisation är en av sex prioriteringar för Sida de kommande tre åren. Sida har under 2018 ökat kapaciteten för att göra så kallade multidimensionella fattigdomsanalyser (MDPA). Detta har gjorts genom en ”poverty toolbox”, interna work shops och ett mentor- skapsprogram inom myndigheten.

Sidas mångfalds- och jämställdhetsplan 2017–2019 omsätts inom hela myndigheten. Under 2017 genomfördes en extra sats- ning, genom ett projekt, för att uppnå målen i planen. Detta hade effekt och det långsiktiga målet om en jämnare könsfördelning sågs möjligt att uppnå. Under 2018 har Sida inte haft någon sär- skild satsning på mångfald (projektet upphörde kvartal 1, 2018 och ansvaret flyttades till linjen) och den positiva trenden gällande könsfördelningen vid nyrekryteringar ser ut att vara bruten. En lärdom är att frågan behöver hållas levande och vi behöver ta ett omtag gällande mångfalds- och jämställdhetsfrågor under 2019 för att kunna realisera mångfalds- och jämställdhetsplanen.

Inom ramen för mångfaldsarbetet genomför Sida också regeringsuppdragen Praktik i Staten och Moderna beredskapsjobb. Under 2018 har Sida berett praktikplatser till åtta personer samt moderna beredskapsjobb (nyanlända och långtidsarbetslösa) till fyra personer.

Bedömning

Sida bedömer att de åtgärder som har vidtagits under 2018 har bidragit till att myndigheten har kunnat fullgöra uppgifterna enligt Sidas instruktion. Sida har lagt grunden för en mer långsiktig, strategisk och effektiv kompetensförsörjning. Under 2019 fort- sätter arbetet med att utveckla en kompetensförsörjningsplan kopplad till Sidas verksamhetsplan, att genomföra planen för mångfald- och jämställdhet, samt att ytterligare stärka beman- nings- och rekryteringsprocessen.

Den uppdaterade utredningen lyfte även att generationsmålet i korthet handlar om att Sverige inte ska lösa sina egna miljöutma- ningar genom att ”exportera” dem till andra länder. Detta innebär att det å ena sidan handlar om vad Sverige importerar (miljöbe- lastning från produktion och transport av importvaror); och å andra sidan om vad svenska företag producerar i andra länder och mil- jöbelastning från detta. Sidas samarbetsländer utgör överlag inte viktiga importländer för svensk del. Genom dialog och samverkan med internationella partners, samverkan med näringslivet och samverkan med andra myndigheter inom ramen för Sveriges poli- tik för global utveckling (PGU) och Sveriges Agenda 2030-arbete kan dock Sida i viss utsträckning bidra till generationsmålet. Den sammanfattande slutsatsen från den uppdaterade utredningen var att generationsmålet och de svenska miljökvalitetsmålen är av relativt låg relevans som utgångspunkt för Sidas miljöarbete.69

Mot bakgrund av ovan innefattade Sidas beslut om uppdaterat miljöledningssystem att den tidigare utvecklade genomförande- planen för arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen skulle införlivas med handlingsplanen för miljöarbetet 2017–2020 under miljöledningssystemet.70 Återrapportering av genomför- andemål och handlingsplan för miljöarbete – som ersatt den separata genomförandeplanen för arbete med generationsmålet och de svenska miljökvalitetsmålen – görs i avsnitt 6.10, medan tematisk rapportering om miljö/klimat som fokusområde (inklu- sive resultat från samverkan med näringslivet och internationella organisationer) görs i avsnitt 5.1.

Bedömning

Sidas verksamhet bidrar inte primärt till generationsmålet och de svenska miljökvalitetsmålen, Sida kan emellertid genom stöd till organisationer som arbetar strategiskt och normativt med miljöfrå- gor (som UN Environment, World Resources Institute, Stockholm Environment Institute med flera) i förlängningen påverka miljöarbe- tet i viktiga svenska importländer. Det kan i sin tur i viss utsträckning bidra positivt till generationsmålet. Även genom samverkan med svenska företag – och andra aktörer och miljöorganisationer (som Världsnaturfonden, Global Reporting Initiative med flera) som i sin tur samverkar med näringslivet (inklusive det svenska) – kan Sida bidra till att främja hållbara produktionsmönster i utvecklingsländer.

In document Sidas årsredovisning 2018 (Page 37-39)