Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet

Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet.

6.5.1 Resultatmål

Resultatmål/uppdrag

Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa.

6.5.2 Väsentliga händelser

Socialtjänstens och dess medarbetares värderingar och syn på socialt och biologiskt kön påverkar bedömningar av flickor och pojkars, mäns och kvinnors behov, synen på anhöriga och utformningen av verksamhetens organisering och metodik. Socialnämnden arbetar aktivt med genusfrågor i perspektiv av evidens, rättvisa och kvalitet. Genusperspektivet utgör en viktig aspekt i strävan mot att alla medborgare ska erbjudas en effektiv socialtjänst av god kvalitet.

Detta betyder att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar (inte alltid samma insatser) att få sina behov tillgodosedda på ett kunskapsbaserat och kostnadseffektivt sätt.

Sambanden mellan mäns och kvinnors problem och behov av insatser från socialtjänsten och samhällsutvecklingen är starka. Socioekonomiska och/eller kulturella förändringar innebär förändrade problembilder och behov. Mäns och kvinnors olikheter på arbetsmarknaden är ett exempel på detta. Mäns och kvinnors olikheter i utbildningsnivå ett annat och kulturellt bundna könsskillnader ett ytterligare. Nya samhällsförhållanden som ökad invandring, nya familjemönster, ökande förekomst av våld och arbetsmarknadsomvälvningar ställer nya krav på jämställdhetstänkande inom socialtjänsten. Att möta samhällsutvecklingens nya problembilder

39

med innovativt tänkande och lösningsfokuserat är viktigt i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Det behövs därför ökad kunskap och kvalitativa analyser om i hur hög grad samhällsförhållanden påverkar behovet av insatser till medborgarna – och då inte minst i ett jämställdhetsperspektiv. Detta återspeglar sig inom de flesta områden av socialnämndens verksamheter.

Socialnämnden under året haft informationsträffar med bland annat skolelever och föräldrar med särskild inriktning mot droginformation. Inom verksamhetens tillgängliga resurser så kommer detta arbetet att fortsätta under året och utvecklas ytterligare under nästkommande år.

Socialnämnden har inlett samarbete mellan socialnämndens öppenvårdsverksamhet Ungdomssupport och Lokstallarna. Samarbetet syftar till att utveckla insatser kring barn och ungdomar som riskerar att fara illa.

I verksamheten med försörjningsstöd vet vi att ensamstående män, både svenskfödda och utlandsfödda, representerar de enskilt största och mest kostnadskrävande grupperna för försörjningsstöd. Detta anses bland annat bero på en generellt lägre utbildningsnivå, här krävs ett samarbete med exempelvis Viadidakt och Arbetsförmedlingen. Det framstår också som männen i högre utsträckning än kvinnor har sociala bekymmer exempelvis beroende och psykisk ohälsa, vilket ställer krav på samverkan, externt och internt. Socialnämnden samarbetar i olika sammanhang för att påverka människors möjligheter till ett självständigt liv och till att vara självförsörjande. Exempel på samverkansformer är TRIS (tidig rehabilitering i samverkan) där människor med nedsatt arbetsförmåga ska få det stöd som de behöver för att bli självförsörjande. Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen, försäkringskassan och landstinget deltar i dessa möten. Unga på väg till arbete är ett projekt som socialnämnden deltar i och som ska stötta unga människor med psykiskt funktionshinder att bli självförsörjande.

Socialförvaltningen deltar också i ett projekt som drivs av försäkringskassan. Projektet rör de som är sjukskrivna och nollklassade och ska leda till att samverkan och insatser för dessa personer blir bättre. Nollklassade har historiskt sett inte haft möjligheter till stöd från försäkringskassan och då riskerat att få ett långvarigt behov av stöd från socialförvaltningen. Det pågår också samtal med vuxenpsykiatrin eftersom psykiska funktionshinder blir allt vanligare och det är en särskilt utsatt grupp som har svårare att komma ut på arbetsmarknaden.

Socialförvaltningens ambition är att det finns ett närmare samarbete med vuxenpsykiatrin och att planering med klienten görs gemensamt.

De viktigaste samverkanspartnerna är Arbetsförmedlingen och Viadidakt. För att gemensamt hitta vägar för att fler ska klara av att försörja sig träffas handläggarna minst en gång per månad och chefer en gång per månad. Under hösten kommer handläggarna träffas en gång per vecka under öppet hus tillsammans med klienten. Eftersom samverkan sker på klientnivå innebär det också att det är den enskildes behov och möjligheter som är i fokus vilket leder till att de insatser som socialnämnden beslutar om i stor utsträckning tar hänsyn till klientens behov oavsett kön.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga som sociala och hälso- och sjukvårdsaspekter. Våldet är alltid en kränkning av de utsattas mänskliga rättigheter.

Alla som är utsatts för våld i nära relationer har rätt till stöd och skydd från samhället. Våldet drabbar framför allt kvinnor och utövaren är oftast en man. Syftet med att lyfta fram kvinnorna är att ge skydd åt offer för könsrelaterat våld.

Våld i nära relation kan drabba vem som helst. Samtidigt finns det grupper som är särskilt utsatta. Enligt Brå:s Nationella trygghetsundersökning 2011 är kvinnor oftare utsatta för våld av en närstående person vilket gör att mörkertalet är stort. Yngre personer är mer utsatta för brott och kvinnor är ofta än män utsatta för misshandel i en bostad. Framförallt yngre kvinnor rapporterar att de är utsatta för sexualbrott. Kvinnor i missbruk och hemlöshet, äldre kvinnor

40

och kvinnor med utländsk bakgrund utgör särskilda riskgrupper. Till gruppen särskilt utsatta och sårbara räknas också kvinnor med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning

Vi ser att ärenden som berör våld i nära relationer ökar över tid. En aspekt på detta är att vi nu börjar nå ut med information till nya grupper. En av integrationsaspekterna är att information aktualiserar rättigheter och att behov av insatser ökar i takt med integrering i samhället. Vi har utvecklingsarbete framför oss vad det gäller hedersrelaterat våld men också vad det gäller våld i samkönade relationer. Sammanfattningsvis kan sägas att insatser vad det gäller kvinnofridsärenden och våld i nära relationer ligger på en hög nivå och vi ser en ytterligare ökning i framtiden.

Frida, socialnämndens kvinnofridsverksamhet, har informerat om sin verksamhet bland annat på Viadidakt, SFI-grupperna, och det har redan nu gett mycket "ringar på vattnet". Frida arbetar även för Vingåkers kommun och där har antalet som söker vår hjälp ökat markant och vi ser att det fortsätter. Kanske beroende även där på att vi har varit och informerat om verksamheten, bland annat på familjecentralen. Vår samverkansgrupp som består av många olika samarbetspartner, exempelvis polismyndighet, åklagare, kvinnojouren, familjerådgivningen, mansmottagningen med flera, har också gjort att vi får mycket mer ärenden från olika håll. Inom kvinnofridsärenden är det gruppen unga kvinnor som är födda i annat land eller som är födda här med invandrande föräldrar som ökar. En särskild utsatt grupp är även kvinnor med missbruksproblematik samt homosexuella män med invandrarbakgrund.

De svenska alkoholvanorna med en hög konsumtion under helgerna har utökats med mer kontinentala dryckesvanor under veckorna. Bättre ekonomi, högre tillgänglighet och förändrade attityder till alkohol, men också andra droger, har lett till en ökad förekomst av problematiskt bruk. Kvinnor har som grupp tagit till sig ett nytt sätt att dricka och det slår nu igenom i missbrukarvården. Kvinnor söker nu hjälp för sitt drickande i en annan utsträckning än tidigare men mer måste göras för att än fler ska söka hjälp i ett tidigt skede.

Vid alla kvinnofridsärenden, där det finns barn boende hemma görs en orosanmälan till mottagningsgruppen som gör en bedömning om det finns behov av insatser från socialnämnden.

Socialnämnden ska enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Om barn och ungdomar riskerar att utvecklas ogynnsamt ska socialnämnden, i nära samarbete med hemmen, sörja för att de får det skydd och det stöd som de behöver. Socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än sitt eget tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende, och nämnden ansvarar för att dessa placerade barn och ungdomar får god vård (6 kap. 1 § SoL).

"Konventionsstaterna erkänner rätten för ett barn som har omhändertagits av behöriga myndigheter för omvårdnad, skydd eller behandling av sin fysiska eller psykiska hälsa till regelbunden översyn av den behandling som barnet får och alla andra omständigheter rörande barnets omhändertagande" Artikel 25.1 FN:s konvention om barnets rättigheter.

Syftet med läkarundersökningen är att identifiera aktuella och tidigare försummade hälso- och sjukvårdsbehov för att möjliggöra åtgärder och fortsatt uppföljning.

"Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård." Artikel 24.1 FN:s konvention om barns rättigheter.

Samhällsplacerade barn är en särskilt utsatt grupp. Somatiska och psykiska hälsoproblem är i relation till normalbefolkningen kraftigt överrepresenterade hos barn som placeras i familjehem/institution. Andra mer påträngande sociala behov och akuta problem har kanske

41

under lång tid tagit all uppmärksamhet i anspråk. Svårigheterna har inte sällan komplicerats av tidigare separationer och byten av bostadsort. Barn som placeras i familjehem har därför ofta förbisedda hälso- och sjukvårdsbehov som behöver tillgodoses.

De senaste 30-35 årens forskning kring risk- och friskfaktorer i samband med samhällets placeringar av barn pekar på en rad risker som dessa barn exponeras för. Professor Bo Vinnerljung har under många år forskat kring familjehemsplacerade barns livssituation. Han konstaterar att placerade barn löper betydligt högre risk att senare i livet drabbas av missbruk, psykisk ohälsa, bristande egen försörjning (dvs försörjningsstöd, eller sjukersättning), kriminalitet, skilsmässa och självmord. Orsaken till detta kan härledas till de omständigheter som föranledde placeringen men mycket tyder på att själva placeringen i sig är negativ vad det gäller framtida sociala risker. Svenska registerstudier visat att familjehemsplacerade barn har en sexfaldig överrisk för självmord och självmordsförsök i sena tonåren och i vuxen ålder jämfört med jämnåriga av samma kön i referenspopulationen, samt ökad risk för alkohol- och narkotikamissbruk.

I en rapport från Socialstyrelsen om familjehemsvården av placerade barn (Dartingtonprojektet) hade två tredjedelar av 108 placerade barn olika slags hälsoproblem. Flera av barnen hade en kombination av psykiska och fysiska besvär. Drygt hälften av barnen hade fysiska hälsoproblem, till exempel syndefekter, ortopediska problem (besvär med rygg, leder, ben och fötter), astma, magproblem, neurologiska problem och övervikt. För flera barn saknades också uppgifter om hälsokontroller och vaccinationer. Majoriteten av dessa barn hade varit i vård i tre år eller mer och problemen var oftast okända för socialtjänsten.

I en svensk journalstudie genomförd i Malmö fann man att omkring 15 procent av 121 placerade barn (3–18 år, placerade både enligt SoL och LVU) saknade en eller flera vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet när de nådde skolåldern. Vart femte barn hade inte fått någon fyraårskontroll och endast hälften av barnen hade fått en synundersökning vid 4 års ålder, trots att alla barn har rätt till dessa hälsovårdsundersökningar. Vart tionde barn hade inte fått någon hörsel- eller synkontroll under de första skolåren, och andelen barn som inte hade fått ordinarie hälsobesök i skolhälsovården (reglerat av nationella riktlinjer) var högre för placerade barn jämfört med barn som inte var placerade. Man fann även brister i uppföljningen av barnens tandhälsa. Vidare fann man att barnen hade en hög nivå av psykisk ohälsa – vart femte barn i sjuårsåldern uppgavs ha koncentrationssvårigheter och nästan 40 procent av barnen hade haft kontakt med en barnpsykiatrisk klinik (BUP).

Samma forskning, både inhemsk och utländsk, betonar betydelsen av riskminimering. I talet om friskfaktorer framträder i forskningen två faktorer med mycket starkt kausalt samband med en god social integrering i vuxen ålder – utbildning och hälsa. Det visar sig att barn med en relativt svår uppväxt avsevärt oftare klarar sig som självständiga individer om de har fullgjord skolgång och en god fysisk hälsa. Insikten om har lett till att utredningssystemet för dokumentation och handläggning inom barnavårdsärenden, BBIC, särskilt har uppmärksammat betydelsen av läkarundersökningar och uppföljning av skolresultat. Läkarundersökningen av dessa barn ger oss inom den sociala barnavården en möjlighet att ta en objektiv utgångspunkt för den fortsatta vårdinriktning och ger oss en utmärkt riktpunkt för uppföljning av våra insatser. Detsamma gäller naturligtvis för planering och uppföljning av skolresultat.

En länsgemensam överenskommelse och samverkansrutin är upprättad mellan kommuner och landsting och gäller från den 1 januari 2014. Det innebär att det nu finns rutiner för att genomföra en läkarundersökning av barnet i samband med en placering.

42

6.5.3 Åtaganden

Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste

kommentaren Andelen barn och

unga som mår bra konsekvenser av brott samt alkohol och droger. Enskilda skolor har fått punktinsatser i form av handledning, föreläsningar och stöd till både personal och föräldrar.

Ungdomsmottagninge n har informerat i alla sjundeklasser om sex och samlevnad samt relationsproblem.

Källa: Egen mätning