Kultur och fritid

Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar.

6.2.1 Resultatmål

Resultatmål/uppdrag

Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet.

6.2.2 Väsentliga händelser

Socialnämndens föreningsbidrag riktas till föreningar/organisationer med värderingar och verksamhet enligt socialtjänstens målsättning och inriktning varvid särskild uppmärksamhet riktas till föreningar eller organisationer som bedriver verksamhet för utsatta och svaga grupper.

33

Under 2013 har socialnämnden avsatt cirka 661 tkr i föreningsbidrag som har betalats ut under hösten och vintern.

I riksnormen, som beslutas av regeringen varje år finns en post som kallas lek och fritid. De familjer som har blivit beviljade försörjningsstöd får bistånd till lek- och fritid för sina barn.

Handläggarna följer i samtal med föräldrarna upp vad barnen gör på sin fritid och om det finns skäl kan extra bistånd beviljas.

Under sommaren 2013 kunde socialnämnden i samverkan med Svenska kyrkan bevilja cirka 100 barn med föräldrar sommarkollo alternativt dagsresor till Kolmårdens djurpark.

Socialnämndens förhoppning är att även nästa år kunna erbjuda barn inom socialtjänsten denna upplevelse.

6.3 Skola

Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga.

6.3.1 Resultatmål

Resultatmål/uppdrag

Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska förskolan och skolan lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen.

6.3.2 Väsentliga händelser

Socialnämnden samverkar med skolan i enskilda ärenden där barnen riskerar att fara illa.

Särskilda konsultationsdokument upprättas i syfte att inhämta information gällande barnets situation och används i bedömningar kring lämpliga insatser.

Socialnämnden har tillsammans med bildningsnämnden en skriftlig överenskommelse om ett samarbete som utgår från de fyra artiklarna i Barnkonventionen. Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar.

Syftet med samverkan är

• att det enskilda barnet och familjen ska sättas i fokus

• att alla barn ska nå sina mål i skolan

Vi vet att genomförd grundskola och gymnasium är en friskfaktor som ökar möjligheterna för den enskilde att leva ett självständigt liv. Förvaltningarna ansvarar för att ta fram planer och rutiner för att stödja samverkan utifrån nämndernas intentioner. Arbetet ska följas upp i respektive nämnd en gång per år.

Försörjningsstöd har ett uttalat barnperspektiv och följer bland annat upp i samtal med föräldrar hur det går för barnen i skolan. Om det finns skäl till oro kan försörjningsstöd ta kontakt med myndighetsgruppen, göra en barnavårdsanmälan, informera om stöd etcetera. Det är viktigt att tidigt fånga upp de barn som inte klarar skolan. Hos försörjningsstöd finns det ca 1100 barn

34

aktuella. Verksamheten för försörjningsstöd följer i samtal med föräldrar upp hur det går för barnen i skolan. Om det finns oro för barnens skolgång tas kontakt med socialnämndens mottagningsgrupp för att eventuellt göra en orosanmälan.

Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar för familjehemsplacerade barn och unga. Forskning visar att dessa barn presterar sämre än förväntat i skolan, att godkända resultat från grundskola är en skyddande faktor, att omvänt att misslyckas i skolan är en viktig markör för risk för ogynnsam utveckling. Socialförvaltningen föreslår mot bakgrund av problemredogörelsen en samverkan med bildningsförvaltningen runt de aktuella barnens skolsituation. Projektet Skolfam syftar till att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder i samverkan med skolan med avsikt att möjliggöra varje placerat barns skolgång utifrån målbilder som tar utgångspunkt i barnens inlärningskognitiva potential. Under 2013 har ett förarbete gjorts med syfte att initiera ett projekt under 2014. Projektet är beslutat att genomföras i socialnämnd och bildningsnämnd och har som övergripande syfte att:

• Familjehemsplacerade barn och unga ska klara skolgången med lika goda resultat som andra barn.

• Utanförskap motverkas genom att familjehemsplacerade barn och unga lyckas i skolan.

Som andra delmål som kan uppnås på vägen anges att:

• Bättre skolresultat med godkända betyg för varje barn/ungdom som deltar

• Stärka nätverket runt varje barn/ungdom

• Skolan blir bättre på att ge stöd till familjehemsplacerade barn/ungdomar

• Socialtjänsten blir bättre på att ge stöd till familjehem så att de i sin tur ger bättre stöd till de placerade barnen/ungdomarna

• Skolan och socialtjänsten utvecklar sitt samarbete runt de barn som samhället har ett särskilt ansvar för

• Söka och prova metoder för att på sikt ge stöd till placerade barn/unga i högstadiet och i gymnasieskolan

• Metoden runt dessa barn gynnar även skolgången för andra barn där risk för ogynnsam utveckling finns

Projektet bedöms ha stor nytta för den specificerade målgruppen om interventionen visar sig vara effektiv. Eftersom begåvning är kopplad till en mängd olika negativa livshändelser och livsomständigheter är det av största vikt att få dessa redan utsatta barn att fungera så väl det bara går i skolmiljön för att minska riskerna för en negativ social utveckling.

När det gäller socialnämndens insatser för barn och unga är, förutom föräldrar, skolan socialnämndens viktigaste samarbetspartner. Under de sista åren har samarbetet skett på olika nivåer och på flera olika sätt. Bland annat har vi ett gemensamt projekt, Samtid, när det gäller barn och ungdomar som inte kommer till skolan. Det är en av socialnämndens viktigaste uppgifter att utveckla samarbetet med skolan. Socialnämndens öppenvårdsverksamhet Ungdomssupport ingår i ett samverkansnätverk med skolan där de kontinuerligt träffar alla kuratorer i syfte att arbeta förebyggande kring barn och ungdomar.

Projektet Samtid har under 2013 fortgått med vissa korrigeringar avseende definition och tidssättning av mål. Samtid är ett samarbetsprojekt mellan Bildnings- och Socialförvaltningen.

Syftet med projektet är att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. Vid en utvärdering gjord påvisas goda resultat för målgruppen. Av de senaste 23 eleverna som deltagit i projektet är 17 av dem numera tillbaka i skolan på heltid. Projektet avslutas 2013 och från 2014 ingår det i ordinarie verksamhet.

35

6.3.3 Åtaganden

Åtaganden (Delår) Beskrivning Utfall Senaste

kommentaren Särskilt följa upp

placerade barns resultat i skolan

BIN, SOCN Målnivå: Samtliga placerade barns resultat ska följas upp.

Källa: Egen mätning

100% Under året påbörjades

uppföljning av placerade barns resultat i skolan. I år har vi valt att fokusera på de barn som varit placerade på institution.