Då avhandlingen handlar om socialt entreprenörskap inom idrott behöver vi som forskare även förhålla oss till det som kan beskrivas vara ”socialt gott”. Hur verksamheterna når sin sociala målsättning kan emellertid vara kantat av juridiska tveksamheter. För avhandlingens vidkommande aktualiserades detta som tidigare nämnts i samband med studier av några
ridorganisationer. Vi i forskningsprojektet kontaktades och
konfronterades som forskare och fick frågor om hur vi kunde forska om, och på så sätt legitimera, verksamheter som utnyttjar barns arbete för att tjäna pengar. Hur kan detta ses vara något ”socialt gott”? Vad som låg bakom konfrontationen var det gränsöverskridande arbete som sociala entreprenörer ägnar sig åt. I detta fall handlade det om ridorganisationer vars verksamhet finns i såväl ideell sektor som företagssektorn och beroende på vart fokus riktas skiljer sig det ”socialt goda” åt. Det som anses vara ”socialt gott” och något eftersträvansvärt i den ideella sektorn kan ses som något olagligt i en annan sektor. Till exempel problematiseras vanligen inte det ideella arbete som barn och ungdomar gör i stallet när de sköter om och rider hästar. I vissa sammanhang ses detta arbete som ett lärande. Men om samma fenomen betraktas utifrån den lagstiftning som gäller för företag kan det jämföras med barnarbete och brott mot arbetslagstiftning (se Hedenborg, 2006). Denna konfrontation fick oss att inse att forskare själva behöver reflektera över dels studerade organisationer och dessas verksamheter, dels vilket ansvar vi har att undersöka och rapportera om felaktigheter som skulle kunna ligga utanför forskningsfrågan. Till exempel, behöver forskare som studerar organisationers sociala arbete även kontrollera deras bokföring för att säkerställa att inga felaktigheter förekommer?
Förhållningssättet som vi arbetade fram utifrån våra diskussioner och erfarenheter från forskningsprojektet är att så länge eventuellt brott inte faller under anmälningsplikten (Vetenskapsrådet, 2017) krävs noggranna överväganden vid beslut om studien ska genomföras och resultatet publiceras (se Ferdinand, Pearson, Rowe & Worthington, 2007). Särskilt viktigt blir detta om deltagarna inte är avidentifierade. För samtidigt som forskare, i samhällets intresse, ska publicera och sprida forskning har forskarna i linje med forskningsetiska riktlinjer en skyldighet och etiskt ansvar att se till att deltagare inte ska komma till skada. Av denna
anledning har vi, till skillnad från hur vi gjort med de övriga studerade organisationerna, valt att avidentifiera ridorganisationerna.
Publiceringsstrategier
Forskning ska driva samhället framåt.9 För att lyckas med det krävs det att forskningsresultaten når ut till såväl allmänheten som till övriga forskarsamhället och då oftast via artiklar i olika tidskrifter. Men att välja vart och hur saker och ting ska publiceras kräver många beslut gällande exempelvis på vilket språk ska artikeln skrivas, tidskriftens inriktning (idrottspolitik, sport management, statsvetenskap etc.), om tidskriften ska vara tillgänglig (open access) samt val av tidskrift utifrån vetenskaplig position (ranking) enligt mätinstrument som den nordiska listan, impact factor eller den så kallade ABDC-listan. De beslut som fattas är betydelsebärande. Ponera att man väljer att presentera sin forskning på svenska i en tidskrift som 1) inte är tillgänglig för allmänheten utan låst och ”dold” bakom dyra prenumerationskostnader, 2) har sämre ”ranking” i forskarsamhället och 3) har en begränsad läsekrets då dess inriktning är snäv. Om dessa antaganden skulle vara riktiga kan och möjligtvis borde, som jag ser det, forskarens beslut ifrågasättas.
Så hur har jag resonerat gällande min sammanläggningsavhandling och för de olika delstudiernas vidkommande? Ett av de första besluten jag tog var att skriva avhandlingens kappa på svenska men delstudierna på engelska. Mitt andra beslut var att respektive delstudie ska ingå i sin helhet i kappan som enskilda kapitel och inte enbart som sammanfattningar. Min målsättning med en kappa på svenska var att göra min avhandling tillgänglig för en större publik utöver de som läser olika internationella (engelska) vetenskapliga tidskrifter, som exempelvis delar av idrottsrörelsen. Beslutet att publicera delstudier internationellt kan enklast förklaras med en ambition att sprida mina forskningsresultat utanför Sveriges gränser och att det i dagens forskarsamhälle anses vara mer meriterande att publicera sig i internationella sammanhang än i svenska.
Valet av tidskrifter har både styrts av delstudiernas innehåll och av en strävan efter geografisk spridning. Detta kunde till viss del införlivas tack
9 Svenska universitet och högskolor har enligt högskolelagen (SFS 1992:1434) tre uppgifter. Dessa är: forskning, utbildning och samverkan med det omgivande samhället. Dessa ska tillsammans bidra till samhällelig utveckling.
vare två tidskrifters olika call for papers (ung. artikelefterfrågningar). Den ena tidskriften har sitt ursprung i Nordamerika (Journal of Sport Management) medan den andra har sin organisatoriska hemvist i Europa (European Sport Management Quarterly). De båda tidskrifterna efterfrågade vetenskapliga artiklar till sina respektive temanummer om forskningsområden relevanta för området socialt entreprenörskap. Att bägge tidskrifter dessutom är högt rankade inom forskningsområdet sport management var naturligtvis också positivt.10 Av de övriga inkluderade delstudierna i avhandlingen är en delstudie publicerad i en europeiskt inriktad sociologisk tidskrift (European Journal for Sport and Society), en annan är publicerad som ett bokkapitel i en antologi (utgiven av bokförlaget Palgrave Macmillan) och den sista delstudien ämnas publiceras i en internationell idrottspolitisk tidskrift.
10 De olika delstudierna är publicerade i tidskrifter och förlag med olika ranking. Här följer några olika rankingsystem för delstudiernas olika publiceringskanaler: Journal of Sport Management (A*-ABDC listan; 1-Norska listan; 2,169 Impact factor), European Sport Management Quarterly (A-ABDC listan; 2-Norska listan; 2,270 Impact factor), European Journal for Sport and Society (1-Norska listan), samt Palgrave