Arbetet med det här examensarbetet har varit synnerligen stimulerande och intressant. Det har varit fullkomligt ovärderligt för mig att intervjua pedagoger med så stor erfarenhet och vilja att dela den med sig. Av allt jag har lärt mig på Lärarhögskolan har detta varit det mest verklighetsförankrande och direkta och det fick all den andra kunskapen att falla på plats. Jag har genomgått en process där både nya tankar, infallsvinklar och insikter har dykt upp under arbetets gång. Därför vill jag innan jag avslutar mitt arbete bara redovisa några nya tankar och frågeställningar som väckts men som jag inte kan besvara här men som vore intressanta att arbeta/forska vidare på:
Kunskapsbegreppets förändring, och vad kunskap enligt läroplanerna är. Språkinlärning, med inriktning på inlärning av flera språk samtidigt. Läromedelsutveckling och granskning.
Den svenska skolans förändring genom tiderna.
Svenska 2 och dess förhållande till engelskundervisningen
Undervisning riktad till flyktingarREFERENSER
Bergström, B-M. (2005-10-13). IV-elever kan få plats på friskolor, Sydsvenskan del C, sid. 4. Egidius, H. (2000). Pedagogik för 2000-talet (2:a uppl.). Stockholm, Natur och Kultur. Fagerström E. & Rehnquist P. (2005-12-06) Universitetets språkkurser närmar sig
nybörjarnivå, Sydsvenskan, del C, ss.10-11. Fox, I. (2005). Learning to Learn in the 21st century.
http://www.ian.fox.co.nz/documents/Ian_Fox--Learning_to_Learn_in_the_21st_Century.pdf (2005-09-28)
Kylén, J-A. (1994). Fråga Rätt. Stockholm, Kylén Förlag AB.
Lightbown, P. & Spada, N. (1999). How Languages are Learned, Revised Edition. Oxford: Oxford University Press.
Lpf-94. (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm:Utbildningsdepartementet.
Lpo-94. (1994). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Mikkelsen, J. (2005-11-02). Baylans skolutspel får kritik, Sydsvenskan, del A, sid. 9. Orrenius, N. (2005-11-01). Malmö ska få 100 pedagoger, Sydsvenskan, del A, sid. 10.
Patel R. och Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur
Skolverket. (2005). Utbildningsresultat 2005 – Riksnivå. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2003). Utbildningsresultat för elever med utländsk bakgrund. Stockholm:
Skolverket.
Tornberg, U. (2000). Språkdidaktik. 2 uppl. Lund, Gleerups.
Utbildningsdepartementet. (2000). Kursplaner för grundskolan, engelska. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet. (2000). Kursplaner – Engelska A, B och C. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet. http://www.vr.se/publikationer/sida,jsp?resourceId=12 (2002)
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Bilaga 1
Frågeformulär
1) Vad är det för ålder på dina elever, vilket stadium undervisar du på?
2) Hur många elever med annat modersmål än svenska finns de/ kan det finnas i din/ en av dina klasser?
3) Vilka för- och nackdelar ser du med just åldern på dina elever? Hur påverkar åldern inlärningen?
4) Vilka för- och nackdelar ser du med att arbeta som språklärare i ett klassrum där det finns flera elever med olika modersmål? Vad är skillnaden mellan den här typen av
undervisning och att undervisa elever med gemensamt modersmål? Hur drar du nytta av elevernas olika språkkunskaper? Använder sig elever med olika modersmål av olika strategier när det gäller språkinlärning och kommunikation?
5) Hur anpassar du undervisningen till dina elever? Vad har du för nya språkproblem i klassrummet? Hur löser du dem? Vad får du för stöd från skolan?
6) Känner du att det finns ett samarbete mellan de olika stadierna? Tas det hänsyn till elevernas kunskaper när de flyttas över stadiegränserna?
7) Har innehållet/ timantalet i de kurser du undervisar i förändrats? Hur förhåller du dig till kurs- och läroplanerna från ett språklärarperspektiv?
8) Enligt din erfarenhet, vad visar resultaten från de nationella proven för dig? Hur gynnas elever med annat modersmål än svenska jämfört med elever med svenska som modersmål på de nationella proven?
9) Upplever du att läroboksförfattarna tar hänsyn till nya språkproblem?
10) Hur håller svensk undervisningstradition i dagens svenska skola, från en språklärares perspektiv?
11) Upplever du att läroboksförfattarna förväntar sig att eleverna ska kunna mindre nu, dvs., finns det mindre stoff i böckerna?
12) Vilken typ av undervisning anser du är mest effektiv? Hur lär du dina elever att lära?
13) Vilken typ av inlärning sysslar ni mest med? Ordinlärning, lästräning, grammatik etc? Vilken svarar eleverna bäst på?
14) Känner du att du har möjligheter att leva upp till läroplaner och kursmål?
15) Vad innebär begreppet ’en skola för alla’ för dig?
16) Tycker du att du har en möjlighet att göra ett bra jobb? Känner du dig tillfredsställd med ditt arbete?
Bilaga 2
Information till respondenterna
Syftet med min undersökning
Jag har valt att undersöka och fördjupa mig i vad engelskundervisning kan innebära ute på skolorna och hur olika lärare arbetar med den. Till dessa kunskaper vill jag lägga de teoretiska och praktiska kunskaper och erfarenheter jag redan har för att kunna utveckla en identitet i mitt kommande yrke. Jag vill lära mig att argumentera och analysera undervisningsstilar och att motivera mina val av arbetsmetoder, både för mig själv och för ett framtida väl fungerande samarbete med mina kollegor, och för att kunna kommunicera med mina elever och deras föräldrar. Därför har jag valt att arbeta med följande frågeställningar:
Hur tänker pedagogerna i min undersökning när de undervisar i engelska i ett klassrum där det finns elever med olika modersmål? Hur förhåller de sig till styrdokumenten? Vilka metoder använder de sig av, vilka tycker de fungerar bäst i olika situationer och
vilka är vanligast förekommande på skolorna?
Vilka svårigheter/problem finns det med att arbeta i ett klassrum där det finns elever med flera olika modersmål?
Vilka fördelar finns det med att arbeta i ett klassrum där det finns elever med flera olika modersmål?
Mitt mål med att ställa dessa frågor är, förutom att öka mina kunskaper i den språkdidaktiska teorin, också att jag ska, på ett medvetet sätt, kunna förutse de svårigheter som kan uppstå i ett sådant klassrum, med elever som har flera olika modersmål, något som jag tror är vanligt förekommande i engelskundervisning i många delar av Sverige idag. Jag vill också försöka lyfta fram det positiva och kreativa i något som gärna uppfattas som ett problem, och jag vill samtidigt lära mig att stöttas av och att stötta mina kollegor.