att eleverna ska kunna mindre nu, dvs. att det finns mindre stoff i
böckerna?
Ingen av lärarna upplevde att de läroböcker som de använder tar någon hänsyn till nya språkproblem, eller det faktum att det finns en stor andel elever som inte har svenska som modersmål. Å andra sidan får det påpekas att lärarna själva är med och väljer ut vilka böcker som ska användas, och även om det finns böcker som så gör, så används de inte i dessa klasser. Undersökningen är för liten och lärarna som jag tillfrågat har varit alltför omedvetna om materialet för att jag ska ha fått något användbart svar. Lärare 5 säger att hon har suttit med på många läromedelsgranskningar och hon menar att många läromedel har blivit enklare. Bland annat görs upplagor som egentligen är likadana, med samma bilder men med kortare text. Vad hon inte tycker om med detta är att texten har blivit större, vilket hon tycker idiotförklarar eleverna. Att böckerna har blivit lättare kunde flera ana. Lärare 2 berättar att:
I engelskan hade vi just det, att vårt läromedel hade blivit för gammalt för att användas och nu är det ju så att vissa läromedel älskar man, andra hatar man, men just detta läromedlet älskade vi allihop nästan, nästan, och var riktigt ledsna för att det skulle försvinna och då hade vi en representant utav läromedelsföretaget närvarande, som skulle introducera uppföljaren, asså den nya engelskboken, uppföljaren till den vi hade haft. Och den hade dom precis gjort om, på samma sätt som du nu antyder, de hade gjort den mycket enklare och inte alls med samma whoom kapacitet som det gamla läro… Vi valde bort det, tog det inte bara, utan vi letade upp ett annat läromedel. [Vad tror du det fanns för anledning till att de hade gjort såhär?] jag vet inte, hon mena väl också på att eh, hade kanske hört nånting om att det hade blivit för enkel… eller för svårt att använda det gamla och så men […] nu var detta engelska och jag tycker ju nästan tvärt om…
Hon håller alltså med om att läromedlen har blivit lättare, men just eftersom detta hade hänt, valdes det bort eftersom, vilket har sagts tidigare, att hon tycker att eleverna kan mer engelska nu. Hon ger dock en annan pedagogisk tolkning av fenomenet straxt senare:
Att böckerna har blivit lättare det har jag i och för sig ingenting emot, därför att då kanske man fångar upp dom som inte är sådär jätte språkintresserade eller språkbegåvade och dom har en känsla av att dom ändå mäktar med det och så finns det ju en sån uppsjö utav idéer och uppgifter, sida upp och sida ner i böckerna […] det är det jag menar, duktiga kan man alltid stimulera. Men att göra ett svårt läromedel lätt för dom som har svårt för det, är mycket, mycket svårare. Så därför
har jag ingenting emot en lätt bok för sen kan man alltid piffa upp den på nåt vis, så att det gör ingenting. Om man håller kvar språket på det viset, så är det bra.
Lärare 1 menar att de flesta läromedel är ganska lika, de är ju alla skrivna med hänsyn till vad som står i kursplanerna. Hon tror dock att de som är skrivna för ungdomar kan upplevas som lättare än de som är skrivna med en vuxenpedagogisk grund. Bland annat tror hon att grammatiken är en större del i de vuxenpedagogiska böckerna, men trots det upplever hon att det finns en alltför stor skillnad mellan de böcker som är skrivna för grundskolans engelska och de böcker som är skrivna för Engelska A.
Läroböckerna för Engelska A är ju snäppet högre de är alltså rätt så kraftigt mer… det beror kanske inte så mycket egentligen på själva nivån på språket som att det är det är mer omfattande de ska läsa mycket mer, de ska göra mycket mer med språket, de ska skriva mycket mer Det är mycket mer av allting va, det är det…
Även om det har upplevts som en fördel med att ha många elever med annat modersmål i svenska på att man lättare håller sig till målspråket, så använder heller ingen av lärarna böcker som enbart är på engelska. Lärare 1 hänvisar till att det tidigare hade gjorts försök på hennes skola: ”vi har ju haft innan engelska-engelska asså, men det är långt tillbaka men det fungerade inte så bra va , dom får ut mer av detta”. Hon menar att om man kommer till Sverige som invandrare, så lär man ju sig svenska först, och att det är en viktig hjälp för även dem att förstå sambanden mellan språken. Hon berättar att eleverna brukade klaga på att det var mycket svårare för dem som inte hade svenska som modersmål, på vilket de fick svaret:
ja det är klart att det är, men det kan ju inte jag göra nånting åt, nu är vi i Sverige, nu håller vi på här, vi får använda det vi har gemensamt om vi nu ska ha… Ibland är ju jämförande grammatik ett väldigt snabbt sätt att ta till sig nånting, det kan man ju inte göra med barn men, för vuxna ju, för det är mycket lättare att förstå va, och då behöver man ju svenska som, och det är ju det enda vi har riktigt gemensamt, utom dom stapplande kunskaperna i engelska, och det är ju dumt att inte utnyttja det…
Till citatet ovan vill jag lägga att i ett samtal med en av hennes elever, berättade eleven, att det i andra fall, som till exempel vid glosinlärning hade hjälp henne om även förklaringarna till glosorna hade varit på engelska, istället för på svenska, eftersom det var två för henne helt okända ord, som hon senare lätt blandade ihop, dvs. att hon glömde vilket ord som var svenska och vilket ord som var engelska. Detta kan jämföras med det fall som Lärare 3 talade om, när hennes elever kunde översätta en engelsk glosa med det svenska ordet ”egendomlig”, men när hon sen rågade vad ”egendomlig” betydde fick hon svaret ”nån som äger nåt”. Lärare 5 går runt problemet lite, och arbetar i liknande stil med Lärare 3 som ju inte har några grammatikböcker. Hon låter sina elever göra sina egna läroböcker i olika ämnen på så vis att de plockar information från flera olika källor. På så vis får barnen också lära sig att leta
information. I engelska skriver de sedan ner de dialoger som de arbetar fram på lektionerna, och läraren ”smyger in grammatik” när det behövs. De har också ett ”vanligt” läromedel som de arbetar med, men Lärare 5 känner sig alltför bunden av det. Lärare 5 har också försökt, på grund av pengabrist, att använda sig av gamla läromedel. Det är svårt menar hon, eftersom de är så situationsbundna till svenskan, de är svåra att använda till svenska 2 barnen. Alltför mycket kunskap är underförstådd, som namn på vårblommor, valborgsmässoafton eller en familjesammansättning. Det går åt för mycket tid till att förklara något som 95 procent av eleverna förstår utan att tänka på det, och som ”5 procent inte fattar nånting av”, det bygger för mycket på svensk kultur.
6.9 Fråga 10: Hur håller svensk undervisningstradition i dagens svenska skola, från en