Det är den som uppfattas som utsatt, som enligt studiens resultat främst anses vara i behov av sex- och samlevnadsundervisningen och dess funktion som ett förberedande, stödjande och stärkande ämne. Därmed förläggs ansvaret att ta till sig kunskaper, tillägna sig färdigheter och omsätta dessa i handling på dessa individer. Samtidigt finns det risk att detta förhållningssätt betonar utsattheten ytterligare och befäster en problematisk, negativ självbild och syn på den egna sexualiteten. Resultaten visar på behovet av en bred syn på sexualitet och utsatthet integreras i undervisningen. Vikten ska särskilt läggas vid en positiv syn på sexualitet. Dessutom bör gymnasiesärskolan och vuxenhabiliteringen ses som delar i ett större sammanhang, det om givande samhället. Med andra ord, frågan är större än att personalen inom de studerade verksamheterna själva ska dra det tunga lasset och bedriva ett förändringsarbete. Här är det viktigt att forskningen breddar kunskapsläget i hur professionens situation ser ut. Professionsforskningen har goda möjligheter att bidra med ny kunskap som bygger en grund för framtida utveckling av sådant som utbildningar, fortbildningar, metoder och annat stöd.
Det är vidare angeläget att studera skillnader i synen på ämnet men också på sexualiteten i allmänhet beroende av t.ex. yrkes- bakgrund eller ålder, samt hur dessa skillnader kommer till uttryck. Schaafsmas (2013) samt Meaney-Tavares och Gavidia-Paynes (2012) forskning visar att ålder kan spela en roll för attityder till sexualitet, men studierna kommer fram till motstridiga slutsatser. Det vore även angeläget att studera hur förändringsprocesserna vad gäller synen på sexualitet, kön, sexuell läggning och intellek- tuella funktionsned sättning ter sig. Det gäller i samhället i stort men också specifikt verksamheter som möter personer med intellektuella funktions nedsättningar. Dessutom utgör hemmet en väsentlig plats för socialisations- och normaliseringsprocessen (Helmius, 2004; Tideman, 2000), vilket gör att anhöriga är en viktig grupp som det krävs mer kunskap om. Hur olika miljöer samspelar och lever sida vid sida i enlighet teorin om sociala representationer – i en vardaglig kontext men också i en vetenskaplig – kan ge viktiga lärdomar om hur dessa processer utvecklas och hur de kan påverkas för att bättre gagna personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Här vore det även betydelsefullt att ta reda på hur sex- och samlevnadsunder- visningen kan utformas på ett sätt som både visar på risker kopplade till sexualitet och som inte negligerar sexuell utsatthet, övergrepp eller ohälsa, men som samtidigt balanserar upp och tydliggör positiva aspekter av sexualitet och relationer. Hur kan t.ex. metoder som främjar ett aktivt beslutsfattande för säkrare sex (jmf Rohleder, 2009; Thompson, 1994) läras ut? Vidare, hur ett normkritiskt förhållnings- sätt, som skärskådar normer i relation till kön (jmf Barron, 2004; McCarthy, 1999), funktionsnedsättning eller sexuell läggning (jmf Röthing & Bang Svendsen, 201) och identitet integreras så att de förskjuter makten på ett sätt som främjar den som placeras i ett underläge är också värdefull kunskap för framtida vetenskap att ta fram.
Avslutningsvis är frågan om en anpassning av ämnet sex och sam- levnad angelägen att studera närmare (jmf Löfgren-Mårtenson, 2009). Den pedagogiska uppgiften, metodiken och rollen blir särskilt viktig och här finns det anledning att studera hur all den personal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning kan stärkas. Vidare är det relevant att studera ansvariga myndigheter. Schaafsma
(2013) konstaterar att det krävs en styrning uppifrån för att sex- och samlevnadsundervisningen ska kunna fungera i praktiken och frågan hur detta kan utvecklas så att det passar verksamheter och mål gruppen personer med intellektuella funktionsnedsättningar blir därmed avgörande. Samtidigt är det värt att studera de positiva effekterna av ett slags frihet under ansvar, vilket en del intervjuade gett uttryck för och exemplifierar, samt hur dessa delar skulle kunna förenas och befrukta varandra.
EFTERORD
Det är sent 1980-tal i lilla Broby i nordöstra Skåne. På TV följer invånarna tre amerikanska familjers liv: The Cosbys, The Tanners och The Bundys. På fredagskvällarna underhåller sexologen Malena Ivarsson, göder förhoppningar och föreställningar om en lyckad sexualitet i programmet ”Fräcka fredag”. Helt Apropå-gänget från Malmö gör parodi på det hela. Det är verkligheten i ett före detta brukssamhälle, bland arbetare på Scania och pendlare till staden tre mil bort. Jag, en främling i detta samhälle, en polack bland göingar, en tonåring som funderar. Och så en dag hör jag min lärare Olle läsa upp följande:
”Juda tog en hustru åt sin förstfödde son Er; hon hette Tamar. Men Er, Judas förstfödde, väckte Herrens misshag, och Herren dödade honom. Då sade Juda till Onan: ”Gå till din brors hustru och gör din svågerplikt mot henne och skaffa avkomma åt din bror.” Men Onan visste att barnet inte skulle räknas som hans, och var gång han låg med sin brors hustru lät han sin säd spillas på marken för att slippa skaffa barn åt sin bror. Därmed väckte han Herrens misshag, och därför dödade Herren också honom.” (1 Mosebok 38:8).
Sedan den där följdfrågan. Säden som Onan lät spilla på marken, vad är den där säden, egentligen? Jag föreställer mig att Olle får mest skamsna blickar till svar. En tystnad som talar sitt språk. Hans vädjan, för det är nog mest en vädjan, blir hängande kvar mellan bänkarna. Och han som bara gör sitt bästa, sin plikt att undervisa
oss i ämnet sex och samlevnad. Han gör allt för att få det att bli bra, att få det att fungera.
Några år tidigare, på mellanstadieskolan på Gamlegården i Kristian- stad, säger mina nya klasskompisar knulla, fitta och kuk. Ord utan innebörd för mig, på något sätt utan känsla och själ. Jag lär mig samma ord på serbokroatiska, vietnamesiska och grekiska, omgiven av människor från hela världen. Mina egna ord, de som har en själ och som väcker en känsla, uttrycker jag på polska. Eller rättare sagt, jag undviker nog mest att säga dem alls. Det blir ju vulgärt.
Sedan den där penisen och den där slidan i genomskärning på en bild i en bok. Sedan inte mer, inte förrän flera år senare på det stora Söderportgymnasiet i Kristianstad, den vackra gula skolbyggnaden nära parken med ankdammar och rododendronbuskar. Vi ser en film i aulan, 150 elever eller fler. En ung man kysser en annan ung man, som han kallar sin pojkvän. Ett tjut, är det förvåning eller äckel? Eller hör jag viss glädje bland buropen? Jag spelar med, för vad finns det för alternativ, och buar och ”äcklas”. Ja, jag är en god skådespelare. Mitt i allt, några elever med sina assistenter, med färdtjänst transporter till och från skolan. Utanför, som ingen som någon av oss andra är nära eller intresserar sig för. ”Mupparna”, som några föraktfullt kallar sina skolkamrater. Jag undrar i mitt stilla sinne hur de här ungdomarna lever, hur de har det, vilka tankar och känslor de har? Har de sex- och samlevnadsundervisning så som vi?
Ovanstående utgör ett axplock av ögonblick och sammanhang som präglat mig, väckt mitt intresse och som sedermera formats till en drivkraft att undersöka människans sexualitet, med allt vad det innebär. Mina starka minnen av de intellektuellt funktionsnedsatta eleverna på skolan och deras utanförskap har väckt ett särskilt intresse för just dem. Och många platser, människor, erfarenheter och utbildningar senare står jag nu här. Likt ett frö i vinden låter jag mig flygas runt bland litteratur, kurser, professionella erfarenheter och föreställningar om rätt och fel, så som jag gjort i många år. Tack alla som blåste på genom åren och som än idag blåser på och på så sätt leder mig till nya intressanta perspektiv. Lotta Löfgren-
Mårtenson och Jens Rydström, mina forskningshandledare som stod mig bi, hjälpte mig att knyta ihop säcken och ledde mig vid handen genom mångfalden av mänskliga känslor på den akademiska bergochdal banan. Tack till Camilla Löf och Martin Molin, som gav mig värdefulla synpunkter under mitt mellan- och slutseminarium. Mina vänner som lunchade med mig, tog sig tid att dela min sorg och min glädje, peppade. Doktorandkollegorna Malin Lindroth och Lotta Carlström som fanns med under denna märkliga tid, med sina skarpa ögon och kloka tankar. Min underbara man Christoph, som härdade ut. Alla ni andra som jag försummade. Nu har jag åter lite mera tid för er alla.
REFERENSER
Abbott, D. & Howarth, J. (2006). Still Off-Limits? Staff Views on Supporting Gay, Lesbian and Bisexual People with Intellectual Disabilities to Develop Sexual and Intimate Relationships? Journal
of Applied Research in Intellectual Disabilities, 20(2), 116-126.
Andersson, A-C. (2005). Sex och samlevnadsundervisning på
Särgymnasiet. Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete.
Association of Social Anthropologists of the UK and Commonwealth. Ethical Guidelines for Good Research Practice. Hämtad den 18 mars 2013 från: http://www.theasa.org/ethics/guidelines.shtml
Aunos, M. & Feldman M. A. (2002). Attitudes towards Sexuality, Sterilization and Parenting Rights of Persons with Inellectual Disabilites. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilites, 15(4), 285-296.
Ballan, M. S. (2012). Parental Perspectives of Communication about Sexuality in Families of Children with Autism Spectrum Disorders.
Journal of Autism and Developmental Disorders, 42(5), 676–684.
Barron, K. (2004). Vem är jag? Utvecklingsstörda kvinnor (re)konstruerar sin identitet. I K. Barron (Red.) Genus och funktionshinder (s. 121- 153). Lund: Studentlitteratur.
Bernert, D. J. & Ogletree, R. J. (2013). Women with intellectual disabilities talk about their perceptions of sex. Journal of Intellectual
Disability Research, 57(3), 240–249.
Bohlin, U. (2009). Habilitering i fokus. En människobehandlande
organisation och dess utmaningar. Lund: Socialhögskolan, Lunds
Universitet.
Brownridge, D. (2006). Partner Violence Against Women With Disabilities: Prevalence, Risk, and Explanations. Violence Against
Buston, K., Wight, D., Hart, G., Scott, S. (2002). Implementation of a teacher-delivered sex education programme: obstacles and facilitating factors. Health Education Research. Theory & Practice, 17(1), 59-72. Bäckman, M. (2003). Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och
ungdomars tankar om sexualitet. Göteborg/Stockholm: Makadam
förlag.
Bäckman, M. (2010). Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. I P-O. Lundberg & L. Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi (3:e uppl., s. 423- 429). Stockholm: Liber.
Cambridge, P. (1996). Men with learning disabilities who have sex with men in public places: mapping the needs of services and users in South East London. Journal of Intellectual Disability Research, 40(3), 241- 251.
Chaib, M., Orfali, B. (1996). Introduktion till teorier och metoder kring sociala representationer. I M. Chaib & B. Orfali (Red.). Sociala
representationer – om vardagsvetandets sociala fundament (s. 15-24).
Göteborg: Daidalos.
Chivers, J., Mathieson, S. (2000). Training in Sexuality and Relationships: An Australian Model. Sexuality and Disability, 18(1), 73-80.
Christian, L., Stinson, J., Dotson, L. A. (2001). Staff Values Regarding the Sexual Expression of Women with Developmental Disabilities.
Sexuality and Disability, 19(4), 283-291.
Clark, L. C. & O´Toole, M. S. (2007). Intellectual impairment and sexual health: information needs. British Journal of Nursing, 16(3), 154-156. CODEX. Hämtad den 18 mars 2013 från: http://codex.vr.se
Cuskelly M., Bryde R. (2004). Attitudes towards the sexuality of adults with an intellectual disability: Parents, support staff, and a community sample. Journal of Intellectual & Developmental Disability, 29(3), 255-64.
Dahlin-Ivanoff, S. (2011). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne, P. Svensson (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s. 71-82). Malmö: Liber.
DeFur, K. M. (2012). Don´t forget the Good Stuff! Incorporating Positive Messages of Sexual Pleasure into Sexuality Education. American
Journal of Sexuality Education, 7(2), 160-169.
Drummond, E. (2006). Attitudes towards sexuality: a pilot study in Ireland. Learning Disability Practice, 9(4), 28-34.
Dukes, E. & McGuire, B. E. (2009). Enhancing capacity to make sexuality-related decisions in people with an intellectual disability.
Eastgate, G. (2011). Sex and intellectual disability. Dealing with sexual health issues. Australian Family Physician, 40(4) 188-191.
Eisenberg, M. E., Madsen, N., Oliphant, J. A., Sieving, R. E., Resnick, M. (2010). Am I qualified? How do I know? A Qualitative Study of Sexuality Educators´ Training Experiences. American Journal of Health
Education, 41(6), 337-344.
Evans, D. S., McGuire, B. E., Healy, E., Carley, S. N. (2009). Sexuality and personal relationships for people with an intellectual disability. Part II: staff and family carer perspectives. Journal of Intellectual Disability
Research, 53(11), 913–921.
Fitzgerald, C., Withers, P. (2011). ‘I don’t know what a proper woman means’: what women with intellectual disabilities think about sex, sexuality and themselves. British Journal of Learning Disabilities, 41(1), 5–12.
Folkesson, Y., Kollberg, E. (2000). Utvecklingsstörning, psykosexuell utveckling och eventuellt föräldraskap. I M. Tideman (Red.). Perspektiv
på funktionshinder & handikapp (s. 133-163). Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, M. (2007). Ungdomars sexuella hälsa. Internationella
kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Socialstyrelsen.
Futcher, S. (2011). Attitudes to sexuality of patients with learning disabilities: a review. British Journal of Nursing, 20(1), 8-14.
Förordning om läroplan för gymnasiesärskolan (SKOLFS 2013:148).
Hämtad den 23 augusti 2014 från http://www.skolverket.se/ skolfs?id=2799
Gilmore, L. & Chambers, B. (2010). Intellectual disability and sexuality: Attitudes of disability support staff and leisure industry employees.
Journal of Intellectual & Developmental Disability, 35(1), 22–28.
Goldman, J. D. G. (2008). Responding to parental objections to school sexuality education: a selection of 12 objections. Sex Education, 8(4), 415-438.
Grevieo, A., McLaren, S., Lindsay, W. R. (2006). An evaluation of research and training resources for the sex education of people with moderate to severe learning disabilities. British Journal of Learning
Disabilities, 35(1), 30-37.
Grunewald, K. (2008). Från idiot till medborgare. De utvecklingsstördas
historia. Stockholm: Gothia förlag.
Gougeon, N. A. (2009). Sexuality education for students with intellectual disabilities, a critical pedagogical approach: outing the ignored curriculum. Sex Education, 9(3), 277-291.
Hayashi M., Arakida M., Ohashi, K. (2011). The effectiveness of a sex education program facilitating social skills for people with intellectual disability in Japan. Journal of Intellectual & Developmental Disability, 36(1), 11-19.
Healy, E., McGuire, B. E., Evans, D. S., Carley, S. N. (2009). Sexuality and personal relationships for people with an intellectual disability. Part I: service-user perspectives. Journal of Intellectual Disability Research, 53(11), 905–912.
Helmius, G. (2004). Sexualiteten som individuellt och socialt fenomen. I K. Barron (red.) Genus och funktionshinder (s. 103-120). Lund: Studentlitteratur.
Hill, H. (2011). Sex för kärleks skull. Om skolans sex- och samlevnadsundervisning. I A. Burman & L. Lennerhed (Red.)
Sekelslut (s. 193-210). Stockholm: Atlas Akademi.
Hjerén, L. (2010). Lärares upplevelser att undervisa sex och
samlevnadsundervisning för elever med funktionsnedsättning.
Stockholms Universitet: Psykologiska Institutionen.
Holmskov, H. & Skov, A. (2012). Seksualitet på dagsordenen.
En håndbog om professionel støtte til voksne med funktionsnedsættelse. Odense: Socialstyrelsen (DK).
Hosseinkhanzadeh, A. A. & Taher, M., Esapoor, M. (2012). Attitudes to sexuality in individuals with mental retardation from perspectives of their parents and teachers. International Journal of Sociology and
Anthropology, 4(4), 134-146.
Howard-Barr, E. M., Reinzo, B. A., Morgan Pigg Jr, R., James, D. (2005). Teacher Beliefs, Professional Preparation, and Practices Regarding Exceptional Students and Sexuality Education. Journal of School
Health, 75(3), 99-104.
Hållö, J. (2010). Sex och samlevnadsundervisning i grundsärskolans åk
610 och gymnasiesärskolans nationella program. Malmö Högskola:
lärarutbildningen, skolutveckling och ledarskap.
Häggström-Nordin, E.; Magnusson, C.; Berg, L. (2009). Inledning. I C. Magnusson & E. Häggström-Nordin (Red.). Ungdomar, sexualitet
och relationer (s. 19-32). Lund: Studentlitteratur.
Isler, A., Beytut, D., Tas, F., Conk, Z. (2009). A Study on Sexuality with the Parents of Adolescents with Intellectual Disability. Sexuality and
Disability, 27(4), 229–237.
Jeffersson, G. (2004). Glossary of transcript symbols with an introduction. I G. H. Lerner (Ed.), Conversation Analysis. Studies from the first
Jodelet, D. (1996). Sociala representationer: ett forskningsområde under utveckling. I M. Chaib & B. Orfali (Red.). Sociala representationer –
om vardagsvetandets sociala fundament (s. 27-56). Göteborg: Daidalos.
Johannisson, K. (2010). Sexualiteten i historien. I P. O. Lundberg & L. Löfgren-Mårtenson (2010) Sexologi (s. 124-131). Stockholm: Liber. Jonsson, K. (2012). Ämnesövergripande undervisning. Några röster
om sex och samlevnad i en gymnasieskola. Mälardalens Högskola:
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Jovchelovitch, S. (2002). Rethinking the diversity of knowledge:
Cognitive polyphasia, belief and representation [online]. London:
LSE Research Online.
Jovchelovitch, S. (2007). Knowledge in Context Representations,
Community and Culture. London: Routledge.
Jovchelovitch, S. (2008). The Rehabilitation of Common Sense: Social Representations, Science and Cognitive Polyphasia. Journal
for the Theory of Social Behaviour, 38(4), 431-448.
Kijak, R. (2011). A Desire for Love: Considerations on Sexuality and Sexual Education of People With Intellectual Disability in Poland.
Sexuality and Disability, 29(1), 65-74.
Kirby, D. B., Laris, B. A., Rolleri, L. A. (2007). Sex and HIV Education Programs: Their Impact on Sexual Behaviors of Young People
Throughout the World. Journal of Adolescent Health, 40(3), 206–217. Krueger, R. A., Casey, M. A. (2009). Focus Groups. A Practical Guide
for Applied Research. London: Sage.
Kulick, D. (2005). Queersverige. Stockholm: Natur & Kultur. Kvale, S., Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Lund: Studentlitteratur.
Lafferty, A., McConkey, R., Simpson, A. (2012). Reducing the barriers to relationships and sexuality education for persons with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disabilities, 16(1), 29-43. Leutar, Z., Mihokovic, M. (2007). Level of Knowledge about Sexuality
of People with Mental Disabilities. Sexuality And Disability, 25(3), 93–109.
Lindsay, W. R. (2002). Research and literature on sex offenders with intellectual and developmental disabilities. Journal of Intellectual
Disability Research, 46(1), 74-85.
Lunsky, Y., Frijters, J., Griffiths, D. M., Watson, S. L., Williston, S. (2007). Sexual knowledge and attitudes of men with intellectual disability who sexually offend. Journal of Intellectual & Developmental
Löf, C. (2011). Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den
riskfyllda barndomen. Malmö Högskola: Malmö Studies in Educational
Sciences.
Löfgren-Mårtenson, L. (2005). Får jag lov? Om kärlek och sexualitet
i den nya generationen unga med utvecklingsstörning, Lund:
Studentlitteratur.
Löfgren-Mårtenson, L. (2009a). Sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar. I C. Magnusson & E. Häggström-Nordin (Red.). Ungdomar, sexualitet och relationer (s. 115-132). Lund: Studentlitteratur.
Löfgren-Mårtenson, L. (2009b). Hur gör man? Om sex och
samlevnadskunskap i särskolan. Varberg: Argument förlag.
Löfgren-Mårtenson, L. (2009c). The Invisibility of Young Homosexual Women and Men with Intellectual Disabilities. Sexuality and Disability, 27(1), 21-26.
Löfgren-Mårtensson, L. & P. O. Lundberg (2010a). Vad är sexologi. I P. O. Lundberg & L. Löfgren-Mårtenson (2010) Sexologi (s. 14-16). Stockholm: Liber.
Löfgren-Mårtensson, L. (2010b). Unga med intellektuella
funktionsnedsättningar och sexualitet. I P. O. Lundberg & L. Löfgren- Mårtenson (2010) Sexologi (s. 368-372). Stockholm: Liber.
Löfgren-Mårtenson, L. (2011). ‘‘I Want to Do it Right!’’ A Pilot Study of Swedish Sex Education and Young People with Intellectual Disabilities.
Sexuality and Disability, 30(2), 209-225.
Lööw, M. (2013). ”Sexualundervisning? I högstadiet besökte
vi ungdomsmottagningen”. En kvalitativ undersökning om tjejers sexualitet, om sex och samlevnadsundervisning och om svordomar.
Luleå tekniska universitet: Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle.
Marková, I. (2003). Dialogicality and Social Representations. The
Dynamics of Mind. Cambridge: Cambridge University Press
Martin, S., Ray, N., Sotres-Alvarez, D., Kupper, L., Moracco, K., Dickens, P., Scandlin, D., Gizlice, Z. (2006). Physical and Sexual Assault of Women With Disabilities. Violence Against Women, 12(9), 823-837. McCabe, M. (1999). Sexual Knowledge, Experience and Feelings Among
People with Disability. Sexuality and Disability, 17(2) 157-170. McCarthy, M. (1999). Sexuality and Women with Learning Disabilities,
London/Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers.
McCarthy, M. & Thompson, D. (1997). A Prevalence Study of Sexual Abuse of Adults with Intellectual Disabilities Referred for Sex Education. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities,
McCarthy, M. & Thompson, D. (Eds.) (2010). Sexuality and Learning
Disabilities. A handbook. Brighton: Pavilion Publishing Ltd.
Meaney-Tavares, R., Gavidia-Payne, S. (2012). Staff characteristics and attitudes towards the sexuality of people with intellectual disability.
Journal of Intellectual & Developmental Disability, 37(3) 269–273.
Moscovici, S. (1996). Från kollektiva til sociala representationer: en kort historik. I M. Chaib, B, Orfali (Red.). Sociala representationer – om
vardagsvetandets sociala fundament (s. 57-82). Göteborg: Daidalos.
Moscovici, S. (2000). Social Representations. Explorations in Social
Psychology. Cambridge: Polity Press.
Murphy, G. H. (2003). Capacity to consent to sexual relationships in adults with learning disabilities. Journal of Family Planning and
Reproductive Health Care, 29(3) 148-149.
Murphy, G. H. & O´Callaghan, A. (2004). Capacity of adults with intellectual disabilities to consent to sexual relationships. Psychological
Medicine, 34(7) 1347-1357.
Murphy, N. A. & Elias, E. R. (2006). Sexuality of Children and Adolescents with Developmental Disabilities. Pediatrics, 118(1) 398-403.
Myndigheten för skolutveckling (2005). Hela livet. 50 år med sex
och samlevnadsundervisning. Stockholm: Liber.
Nilsson Schönnesson, L. (2010). Homo- och bisexualiteter. I P. O. Lundberg & L. Löfgren-Mårtenson (2010) Sexologi (s. 201-207). Stockholm: Liber.
Noonan, A. & Taylor Gomez, M. (2011). Who’s missing? Awareness of Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender People with Intellectual Disability. Sexuality and Disability, 29(2) 175-180.
Nordenmark, L. (2011). Sex och samlevnad i skolan. Stockholm: Norstedts.
Norrbottens Läns Landsting. Hämtad den 24 augusti 2014 från:
http://www.nll.se/upload/pv/lss/UTSIDA/Vuxenhab/ Vuxenhabiliterings%20Broschyr.pdf
Olsson, H. (Red.) (2004). Låt stå! De ska kunna sin grej. Bara sex procent
av lärarstudenterna får utbildning i sex och samlevnad. RFSU.
RFSU (2004). Kartläggning av Sex och samlevnads undervisningen på
Sveriges lärarutbildningar. RFSU.
Rohleder, P. & Swartz, L. (2009). Providing Sex Education to Persons with Learning Disabilities in the Era of HIV/AIDS Tensions between. Discourses of Human Rights and Restriction. Journal of Health
Rohleder, P. (2010). Educators’ ambivalence and managing anxiety in providing sex education for people with learning disabilities.
Psychodynamic Practice, 16(2) 165-182.
Rolfe, G. (2006). Validity, trustworthiness and rigour: quality and the idea of qualitative research. Journal of Advanced Nursing, 53(3), 304–310. Rosenberg, T. (2002). Queerfeminstisk agenda, Stockholm: Atlas. Røthing, Å. & Bang Svendsen, S.H. (2011). Sex och
samlevnadsundervisning. Perspektiv på undervisning. Lund:
Studentlitteratur.
Schaafsma, D. (2013). Sexuality and Intellectual Disability. Implications
for sex education. Universitaire Pers Maastricht.
Schaalma, H. P., Abraham, C., Rogers Gillmore, M., Kok, G. (2004). Sex Education as Health Promotion: What Does It take? Archives of Sexual
Behavior, 33(3) 259-269.
Servais, L. (2006). Sexual Health Care in Persons with Intellectual Disabilities. Mental Retardation and Developmental Disabilities
Research Reviews, 12(1) 48-56.
Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar. Skolverkets rapport nr 180.
Skåne Läns Landsting. Hämtad den 24 augusti 2014 från:
http://www.skane.se/Public/HAB/5-Omoss/Arsredovisning/ malfokus_2014_a3.pdf
Simpson, S. et al (2010). Sex education for children with learning disabilities: rolling out a national resource. Nursing Times, 106(6), 19-20.
Skollag (SOU 2010:800). Hämtad den 23 augusti 2014 från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/ Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/
Skolverket. Hämtad den 28 december 2013 från http://www.skolverket.se Socialstyrelsen. Hämtad den 28 december 2013 från http://www.
socialstyrelsen.se