Med tanke på de kvinnliga politikernas stora intresse för politik och deras vilja att fortsätta med sådan verksamhet, så ser jag risken för ett bakslag – en back-lash – som liten i Gävle. Kvinnorna verkar ha förtroende och förankring hos väljarna. Moderaternas provval hösten 2001 resulterade i två kvinnonamn överst både på kommunfullmäktigelistan och på landstingslistan (GD 011215).
Eftersom kvinnor är i majoritet i väljarkåren både i Gävle i Sverige och efter-som kvinnor på 1990-talet röstat i större utsträckning än män69, så borde parti-erna vara måna om att ha många kvinnor på valsedlarna, åtminstone om man tror att kvinnor är benägna att rösta på kvinnor och att det ser illa ut att ha en övervikt av män. Flera partier har uttalat att de är feministiska, förutom väns-terpartiet, som redan tidigare profilerade sig i den riktningen.
Kvinnornas ökade antal och andel kan alternativt ses som ett resultat av att politik är ett område där makt och resurser krymper, och att män därför överger politiken. Mot detta talar att det fortfarande råder konkurrens om uppdragen, åtminstone i vänsterpartiet och bland socialdemokraterna. Bland s-kvinnor finns emellertid vissa farhågor för att antalet unga s-kvinnor i kandidatpotten börjar
68 Petersson et.al. (1989, s 369) pekar på att ”kvinnornas ställning i förhållande till männen är bättre i yngre generationer än i äldre”.
69 Enligt Statistisk årsbok 1999, 1994 års valundersökning var andelen ej röstande 12 procent av männen och 11 procent av kvinnorna.
sina, och att det kanske bli svårt att genomföra varvade listor från topp till botten.
Har kvinnor fortfarande gemensamma intressen? Jämställdhet och kamp mot (vålds)pornografi samt stöd åt utsatta kvinnor genom kvinnojourverksamhet har fortfarande brett stöd från kvinnor över partigränserna. Dessa frågor är fortfa-rande i hög grad aktuella, att döma av den debatt som förs i tidningar och andra media. Miljöfrågor är ett nytt – eller nygammalt – område där kvinnor är aktiva;
något som kan kopplas ihop med omsorgen om människor – ansvaret för barn-barnen och kommande generationer. Men även om kvinnor varit mer aktiva än män i sådana frågor, har det i varje fall i Gävle inte lett till nämnvärt samarbete över partigränserna. I allmänhet har partipolitik gått före politik grundad på kön.
Det är svårt att se några frågor, förutom jämställdhet, kamp mot pornografi och våld mot kvinnor, som skulle ena kvinnor över partigränserna. Det är också svårt att se någon eller några frågor som skulle förena män över partigränserna i ökad utsträckning. Snarare har det skett en utjämning, så att män mer än tidigare intresserat sig för skola, vård och omsorg, och kvinnor klivit in på områden som rör fysisk planering, trafik och ekonomi.
Sammanfattning
Rapporten handlar om kvinnors närvaro, intressen och makt i kommunalpoliti-ken i Gävle under 1900-talet i relation till mäns. Det material som använts är huvudsakligen handlingar från kommunens arkiv och Folkrörelsearkivet, lokal-pressen och intervjuer. Genomförda undersökningar visar att politiska frågor kan ha en könsdimension och även att kvinnor haft ett väsentligt inflytande i politiken under 1990-talet.
I Gävle har kvinnor funnits i fullmäktige sedan 1911. Under långa perioder hade folkpartiet, högern och deras föregångare högre andel kvinnor i sina full-mäktigegrupper än socialdemokraterna. På 1970-talet hade centerpartiet en hög andel kvinnor; senare har miljöpartiet och vänsterpartiet legat högst.
De borgerliga kvinnorna ställde högre krav, fick mer stöd och mötte mindre motstånd från sina partibröder än de socialdemokratiska kvinnorna. En för-klaring till de borgerliga kvinnornas bestämda uppträdande kan vara deras högre utbildning och yrkesverksamhet: de socialdemokratiska kvinnorna var ofta hemmafruar. För socialdemokratiska män kan en politisk karriär ha varit mer attraktiv än för borgerliga, särskilt i den socialdemokratiskt styrda kommu-nen Gävle.
Kvinnor drev under lång tid främst sociala frågor men de senaste decennierna har andelen miljöfrågor ökat starkt. Män har under 1990-talet också i stor utsträckning tagit upp sociala frågor och – mer än kvinnorna – sådant som rör idrott, fysisk planering och trafik.
Kvinnors och mäns delvis olika intresseinriktning avspeglades i deras när-varo i olika nämnder och styrelser. Kvinnor fanns under lång tid främst i fattig-vårdsstyrelse och socialnämnd med inriktning på vård, skola och omsorg. Män dominerade länge helt i t.ex. byggnadsnämnden och kommunala bostadsföre-tags styrelser men på 1990-talet har en utjämning skett. Undersökningar visade att politiska frågor hade en könsdimension och att kvinnor haft ett väsentligt in-flytande i politiken på 1990-talet. I vissa partier och vissa frågor samvarierade mäns och kvinnors uppfattningar, i andra fanns skillnader mellan män och kvinnor.
Referenser
Arkivmaterial
Folkrörelsernas arkiv i Gävleborg Moderata kvinnoklubben i Gävle, 1915-68.
Historik om folkpartiets Gävleavdelning 1921-61.
Gefle Frisinnade förening, protokollsbok 1926-33.
Folkpartiets Gävleavdelning, Protokoll med bilagor, 34-39, 40-48.
Folkpartiets kvinnogrupp, Protokoll 1936-71.
Fredrika Bremerförbundets Geflekrets, 1920-68.
Gävle Kvinnoföreningars samarbetskommitté, 1959-85.
Gävle Socialdemokratiska Arbetarkommun 1931-59.
Gävle socialdemokratiska kvinnoklubb 1903-82.
Gävlekretsen av Svenska kvinnors vänsterförbund, 1926-1937.
Gävle stadsarkiv
Stadsfullmäktiges/kommunfullmäktiges handlingar, Gävle.
Lokalpressen
Arbetarbladet (AB) och Gefle Dagblad (GD), huvudsakligen åren 1991-2000, bl.a. följande tidningsintervjuer/artiklar av politiker och tjänstemän i Gävle kommun:
Kvinnor
Andersson, Ulla, v, AB 14 sept. 1998, GD 6 sept. 1998 Andreasson, Lena, s, GD 29 nov. 1996
Bandmann, Ylva, mp, GD 30 aug. 1998
Blanck, Carina, s, GD 13 maj 1998 (tills m Ann Hedbom) Ceballos, Bodil, mp, GD 14 maj 1998
Ericsson, Rose, s, GD 3 jan. 1999 Gignell, Malin, mp, GD 30 aug. 1998
Gillström, Eva, s, AB 5 feb. 1999,GD 5 feb. 1999, GD 6 och 8 sept. 1998, GD 16 juni 1998, GD 13 juni 1997
Granberg, Ann-Christine, c, GD 13 sept. 1998
Hedbom, Ann, s, AB 12 maj 2001, GD 13 maj 1998 (tills m Carina Blanck) Larsson, Helga, s, GD 15 juni 1997
Lundin, Inga, kulturchef, GD 27 dec. 91994
Lundström, Pia, s, AB 11 sept. 1996
Marcelind, Ragnwi, kd, AB 15 sept. 1998, GD 9 sept. 1998, GD 13 sept. 1998 de Maré, Gunilla, m, GD 3 jan. 1999
Ramirez-Givell, Mio, mp, AB 23 nov. 1998, GD 16 maj 1999 Sundqvist, Vivi-Anne, s, GD 21 juni1996
Sundström, Lena, fp, GD 16 aug. 1998 Svedin, Eva, s, GD 3 april 1998
Zethraeus, Pernilla, v, AB 3 nov. 1998, GD 10 jan. 1999 Åberg, Britt, kommundirektör, 2 jan. 2000
Åkerlind, Helene, GD 21 maj 2000 Män
Björklund, Lars, s, GD 21 juni 1996, 19 dec. 1999 Dahlberg, Rolf och Micael, m, GD 17 sept. 1998
Edin, Åke, kommundirektör, GD 24 jan. 1999, GD 4 maj 1997, GD 3 april 1996 Edvinsson, Stig, s, GD 1 sept. 1995
Frankson, Björn, m, AB 4 nov. 1998, GD 17 sept. 1998, 4 nov. 1998 Gillström, Åke, s, AB 27 okt. 1998, GD 25 okt. 1998, GD 6 dec. 1997 Hammar, Anders, fp, GD 11 april 1998
Höjer, Lorentz, mp, GD 7 feb. 1998 Jonsson, Anders W, c, 3 juli 2000 Lövgren, Kenth, fp, AB 26 aug. 1998 Rödlund, Jimmy, s, GD 7 okt. 1995 Schönnings, Per, s, GD 21 mars 1999 Sjölander, Urban, c, AB 10 sept. 1998
Sörlin, Erik, kommundirektör, GD 10 nov. 1995, GD 24 mars 1993 Westman, Calle, hamnkapten, AB 12 okt. 1997
Wiberg, Lennart och Rolf, s, GD 3 maj 1998 Wigren, Rune, s, GD 17 jan. 1999
Ågren, Mats, s, AB 18 nov. 1998, GD 13 sept. 1998, GD 19 juni 1996 Familjer
Marcelind, Ragnwi, kd, Anna Karin, Dan Ove, GD 15 maj 1999 Nygren, Marianne och Samuel, kd, GD 15 maj 1999
Litteratur m.m.
Bergqvist, Christina (1994) Mäns makt och kvinnors intressen. Uppsala:
Statsvetenskapliga föreningen. Stockholm: Almqvist & Wiksell Inter-national.
Bergqvist m.fl. /red/ (1999) Likestilte demokratier? Kjønn og politik i Norden.
Oslo: Universitetsforlaget.
Björk, Gunnela (1999) Att förhandla sitt medborgarskap, Kvinnor som kollek-tiva aktörer i Örebro 1900-1950. Lund: Arkiv.
Acker, Joan m.fl. (1992) Kvinnors och mäns liv och arbete. Stockholm: SNS Förlag.
Dahl, Hanne Marlene (1994) ”Nyere patriarkatsteori – Som en fugl uden vin-ger? Magt, mening og køn i reproduktionen af patriarkatet”, Jonasdottir, Anna, och Gunnela Björk, (red) Teorier om patriarkatet. Betydelser, be-gränsningar och utvecklingslinjer. Örebro: Kvinnovetenskapligt forum, Högskolan.
Den samtida historien, Studier till Gävles 550-årsjubileum 1996 (1995). Stock-holm: Carlsson Bokförlag.
Etik (1991). Stockholm: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Fahlstedt, Karin & Swenneke, Maria (1999) ”Sundbom, Själander & Kvist – en studie av kvinnorna i Gävlepressen före, under och efter stadsfullmäktigeva-let 1910”. Högskolan i Gävle, C-uppsats, Medie- och kommunikationsveten-skap, vt 1999.
Folkesdotter, Gärd (1987) Nyttans tjänare och skönhetens riddare. Hur arki-tekter som författare till översiktliga planer förhållit sig till professionens överordnade värden. Gävle: Statens institut för byggnadsforskning, Medde-lande M 14.
Folkesdotter, Gärd (1995a) ”Kvinnorna och Södersaneringen – kan de osynliga bli synliga?” Uppsats inom kursen ”Kvinnors liv och hälsa” 10 p, Högskolan i Gävle-Sandviken ht 1994
Folkesdotter, Gärd (1995b) Makten över staden och makten i kommunen. Upp-sats till Nordiska sociologkongressen i Helsingfors 9-11 juni 1995.
Folkesdotter, Gärd (1995c) ”Från ‘Mors Vila’ till ‘Varannan damernas’”, Mitt i nittiotalet, antologi om boende och planering. Gävle: Meyers, 11-27.
Folkesdotter, Gärd (1995d) ”Södersaneringen – lyckad förnyelse eller me-ningslös förstörelse?” Den samtida historien, Studier till Gävles 550-årsju-bileum. Stockholm: Carlssons Bokförlag, 142-198.
Folkesdotter, Gärd (2000) ”Planering, jämlikhet och broderskap”, Bengt Turner
& Evert Vedung /red/ Bostadspolitik för tjugohundratalet, Återtåg och nya värden. Gävle: Meyers, 227-237.
Folkesdotter, Gärd (2000) ”Att väva in omsorg i politiken – kvinnliga inslag i manliga strukturer”, Samhällsbygget och samhällsväven. Gävle: Högskolan i Gävle, HS-institutionens skriftserie No. 3: 33-55.
Gröndahl, Jan (1987) ”När kvinnorna fick rösträtt, Om det demokratiska ge-nombrottet och socialdemokratins maktövertagande”, Från Gästrikland, Gästriklands kulturhistoriska förenings Meddelanden, 1987,112-135.
Gröndahl, Jan (1995) ”Politik i Gävle från sekelskifte till rekordår”, Den sam-tida historien, Studier till Gävles 550-årsjubileum. Stockholm: Carlssons Bokförlag, 17-70.
Gustavsson, Lisbeth (u.å) ”Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Gävle 1903-1920”. Uppsats, Historia C, Mitthögskolan.
Hedlund, Gun (1996) ”Det handlar om prioriteringar”. Kvinnors villkor och intressen i lokal politik”. Örebro: Örebro Studies 14, Högskolan i Örebro
(ingår som nr 35 i serien Studier i politik/Göteborg Studies in Politics, redaktör Bo Rothstein).
Hedlund, Gun (1998) ”Variationer i kvinnors politiska deltagande – Katrine-holm, Gnosjö och Örebro”, Lorenzi, Ulrika /red/ Delad kommunal makt.
Göteborg: Svenska Kommunförbundet och Kommentus förlag.
Helgesson, Väinö (1995) ”Debatten om dagis”, Den samtida historien, Studier till Gävles 550-årsjubileum 1996 . Stockholm: Carlsson Bokförlag, 71-111.
Hirdman, Yvonne (1990) ”Genussystemet”, Demokrati och makt i Sverige, Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44. Stockholm: Allmänna förla-get.
Hirdman, Yvonne (1998) Med kluven tunga. LO och genusordningen. Udde-valla: Atlas.
Isaac, Jeffrey (1987) Power and Marxist Theory – A Realist View. Ithaka: Cor-nell University Press.
Jensfelt, Cecilia (1993) Kvinnor Planering Byggande. Stockholm: Miljö- och Naturresursdepartementet, Utbildningsförlaget Brevskolan.
Jonasdottir, Anna (1991) Love, Power and Political Interests. Örebro: Hög-skolan.
Kanter, Rosabeth Moss (1977) Men and Women of the Corporation. London:
Basic Books.
Karlsson, Gunnel (1996) Från broderskap till systerskap: det socialdemokra-tiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP. Lund: Arkiv.
KOMma och gå? Rapport från KOM-programmet, kvinnor och män i samver-kan, i Gävleborg/Kopparberg, Slutrapport 1993 från KOM-programmet i Gävle/Dala-regionen.
Kommun-Aktuellt nr 8/1998.
Kvinnor och män i Gävle (1992) Jämställdhetsprogrammet, Statistiska central-byrån. Gävle:W-Söner.
Kvinnors röst och rätt (1969). Stockholm: AB Allmänna Förlaget.
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitte-ratur.
Lorenzi, Ulrika /red/ (1998) Delad kommunal makt. Göteborg: Svenska Kom-munförbundet och Kommentus förlag.
Lukes, Steven (1977) Power, A radical view. London: Macmillan.
Nilsson, Thorbjörn (2001) Den lokalpolitiska karriären. Växjö: Växjö Univer-sity Press.
Norin Algerstam, Mona (1996) ”Kvinnornas rösträttsrörelse Debatt och argu-mentation 1908-1914.” Högskolan i Gävle/Sandviken: Uppsats Historia B vt 1996.
Oskarson, Maria & Wängnerud, Lena (1995) Kvinnor som väljare och valda.
Lund: Studentlitteratur.
Palme, Sven Ulric (1962) ”Vid valurnan och i riksdagen under femtio år”, Kvinnors röst och rätt. Stockholm: Allmänna förlaget, 41-110.
Phillips, Anne (1995) The Politics of Presence. Oxford: Oxford University Press.
Petersson, Olof, Anders Westholm och Göran Blomberg (1989) Medborgarnas makt. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Pikkala, Sari (1997) ”Kvinnor i kommunfullmäktige. Kvinnorepresentationen och dess variationer i kommunerna”, Festskrift till Krister Ståhlberg. Åbo:
Åbo Akademis förlag, 347-362.
Sandberg, Brita (1984) Hemgården Gävle 1934-1984. Gävle: Hemgården.
Skjeie, Hege (1992) Den politiska betydningen av kjønn. En studie av norsk topp-politik. Oslo: Institutt for samfunnsforskning, Rapport 92:11.
Streijffert, Helena (1983) Studier i den svenska kvinnorörelsen. Göteborg: Gö-teborgs universitet, Sociologiska institutionen, Monografi nr 30.
Tingsten, Herbert (1937) Political Behavior Studies: in Election Statistics.
London. Stockholm: Norstedt.
Tollin, Katarina (1997) ”Må bäste man vinna? – en fallstudie av personvals-försöket 1994 ur ett könsteoretiskt perspektiv.” Umeå universitet, statsveten-skapliga institutionen vårterminen 1997, CD-uppsats.
Walby, Sylvia (1986) Patriarchy at Work. Cambridge: Polity Press.
Walby, Sylvia (1990) Theorizing Patriarchy. Oxford: Blackwell.
Walby, Sylvia (1997) Gender Transformations. London and New York: Rout-ledge.
Waldemarsson, Ylva (1998) Mjukt till formen, hårt till innehållet – LOs kvin-noråd 1946-1967. Stockholm: Atlas.
Wallström, Leif (1963) ”Folkpartiets Gävleavdelning. En historik 1902-61”.
Uppsats för proseminariet i statskunskap. Ht 1963. (Stencil.)
Westerlund, Maj-Britt (1996) Kvinnorna tar plats i kommunalpolitiken. En stu-die av Gällivare och Luleå kommuner under året 1994 - 1995. Luleå: Läns-styrelsen i Norrbottens län, Rapport 12:1996.
Wängnerud, Lena (1998) Politikens andra sida. Om kvinnorepresentation i Sveriges riksdag. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg university.
Ås, Berit (1982) Kvinnor tillsammans: handbok i frigörelse. Stockholm:
Gidlund.
Östlund, Kjell (1997) Efter rösträtten. Stockholm: Symposium AB.
Bilaga 1. Intervjuer med politiker
Intervjuer genomfördes under åren 1998-2000 med kommunpolitiker som då var verksamma i Gävle eller tidigare varit det, d.v.s. hade haft ett eller flera po-litiska uppdrag. Urvalet av politiker omfattade alla partier som var represente-rade i Gävle kommunfullmäktige år 1998.
En strävan vid urvalet var att få med kvinnor som suttit i bygg- och miljö-nämnden eller dess föregångare (byggnadsmiljö-nämnden, miljö- och hälsovårds-nämnden) eller i de kommunala bostadsföretagens styrelser. Alla intervjuade har emellertid inte denna erfarenhet. Några av de intervjuade hade jag träffat ti-digare i olika sammanhang och andra valde jag ut från förteckningar över leda-möter i kommunala organ. I vissa fall fick jag tips om lämpliga personer från dem jag intervjuat eller andra politiker.
De politiker som intervjuades spände tillsammans över en lång verksamhets-period inom politiken och hade varit verksamma på olika nivåer och inom olika nämnder/områden. Den äldsta var född på 1920-talet och den yngsta på 1970-talet; deras deltagande i kommunpolitiken i Gävle sträckte sig från 1960-talet till seklets slut. Vissa har också varit aktiva i landstingspolitiken men ingen har suttit i riksdagen. Några har erfarenhet från politisk verksamhet i andra svenska kommuner och har gjort jämförelser mellan dessa och Gävle.
I forskningsansökan hänvisade jag till HSFRs skrift Etik (1991) och de fyra huvudkrav som ställs där – informationskravet, samtyckeskravet, konfidentia-litetskravet och nyttjandekravet. När jag kontaktade de tilltänkta intervjuperso-nerna och vid intervjuns början informerade jag om syftet med forskningspro-jektet, och frågade om de ville ställa upp för en intervju. Jag förklarade att all redovisning av intervjusvar och resultat skulle ske anonymt, så att ingen skulle kunna identifieras. Något utnyttjande av intervjuerna utanför forskningssam-manhanget kommer inte att vara aktuellt.
I ett fall gjordes en gruppintervju, men de allra flesta intervjuer utfördes med en person i taget. Min tanke med att pröva gruppintervjuformen, var att åtmin-stone i vissa frågor få en större bredd. (Alla i gruppintervjun kom från samma parti.) Det var emellertid svårt att hålla reda på om alla deltagare yttrat sig i alla frågor och att vid utskriften urskilja olika personers röster och åsikter. Jag beslöt därför att fortsättningsvis intervjua personerna en och en. Platsen för inter-vjuerna var i de flesta fall mitt arbetsrum på IBF, i något fall personens egen arbetsplats eller hem. I ett par fall gjordes intervjun i mitt eget hem. Valet av plats gjordes av intervjupersonerna, i regel av praktiska skäl. Alla intervjuer bandades och skrevs ut i sin helhet av mig själv. Tretton kvinnor och en man har intervjuats. (Tanken var ursprungligen att intervjua fler män, men jag insåg
efter en tid att det skulle bli alltför tidskrävande att intervjua män från alla par-tier. I stället har jag använt intervjuer som publicerats i lokalpressen.)
De frågor som ställdes följde ett frågeschema som gjorts upp. (Se nedanstå-ende lista.) Jag började med frågor som rörde orsaker till det politiska engage-manget och konsekvenser av det politiska arbetet, och fortsatte med frågor som gällde hur den intervjuade försökt arbeta för att nå framgång och i vilken ut-sträckning – av vem eller vilka - han/hon blivit motarbetad eller fått stöd. Frå-gorna omfattande vidare eventuellt samarbete över partigränserna, nomine-ringar, samt förhållandet mellan politiker och tjänstemän i kommunen. En fråga gällde den egna intresseinriktningen – vad som ansågs särskilt angeläget eller viktigt att påverka – och i en annan fråga efterlyste jag exempel på någon fråga som den intervjuade försökt driva och varför det lyckats/misslyckats. Avslut-ningsvis frågade jag hur länge den intervjuade tänkte fortsätta med politiska uppdrag (alternativt om föreningsarbete eller annat engagemang som efterträtt politiskt arbete).
Under intervjuerna har jag till största delen låtit de intervjuade berätta fritt, utan att avbryta dem, även om de kommit in på områden som rört andra saker än politik. Ibland har jag kommit med följdfrågor, för att få större klarhet. I vissa fall har frågorna tagit upp i annan ordning än planerat; jag har emellertid strävat efter att få samtliga frågor besvarade.
Metodmässigt har jag huvudsakligen inspirerats av Steinar Kvale, som be-skrivit den kvalitativa intervjuns förståelseform (Kvale 1997). Han anser att syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld och hennes relation till den. Intervjuaren registrerar och tolkar meningen i det som sägs och hur det sägs. Intervjun söker kvalitativ kunskap, den har inte kvantifiering som mål. Beskrivningar av specifika situa-tioner och handlingar eftersträvas, inte allmänna åsikter. Intervjun är fokuserad på bestämda teman; den är varken strängt strukturerad med standardiserade frå-gor eller helt ”icke-styrande”. Den kunskap som erhålls i en intervju fram-bringas genom det mellanmänskliga samspelet i situationen. Intervjusituationen kan för båda parter vara präglad av positiva känslor, som intellektuell nyfiken-het och ömsesidig respekt (Kvale 1997 s 35-39). Min upplevelse av intervjuerna är positiv och jag har uppfattat situationerna som samtal mellan jämlika parter i ett gemensamt intresse. Allmänt sett har jag varit inriktad på att försöka få fram hur de intervjuade handlat, vad de försökt påverka och på vilket sätt, och hur de reagerat när de mött motstånd.
De utskrivna intervjuerna har analyserats; jag har ställt upp rubriker som följt vad som tagits upp på frågelistan och lagt in de svar jag fått från en person en-ligt intervjuutskriften. Jag har för varje fråga gått igenom hela intervjun och sorterat ut de yttranden som kan relateras till frågeställningen, således även om de kommit upp i samband med någon annan intervjufråga eller utvikning.
När varje intervju organiserats på detta sätt, har jag sedan skapat ett doku-ment där svar från alla intervjuade lagts in under dessa rubriker/frågeställ-ningar, i tidsordning efter de intervjuades födelseår. Jag har velat undersöka om
det funnits någon tidsmässig variation och även tittat på om det funnits andra mönster, t.ex. efter partitillhörighet.
Uppgifter som kommit fram i intervjuerna har också jämförts med vad per-sonen i fråga sagt i andra sammanhang, t.ex. i lokalpressen och hur hon/han agerat i fullmäktige, eller på möten som jag deltagit i. Intervjuer som jag gjort i ett tidigare HSFR-finansierat forskningsprojekt – Södersaneringen i Gävle – har använts som en kompletterande belysning av förhållanden på 1950- och 60-ta-len.
Vid redovisningen av citat i rapporten återges personernas egna ord enligt intervjuutskriften, men med förkortningar (. . . ) och anonymisering av namn.
Anonymiseringen innebär att jag tagit bort namn på personer, partier m.m. som skulle kunna medverka till en identifiering av intervjupersonen, en viss nämnd eller situation och ersatt dem med t.ex. ”x-partiet”, ”y-nämnden”. (Benäm-ningen ”x-partiet” i olika citat behöver inte alltid syfta på samma parti.)
De intervjuade har fått kopior av utkast till Kapitel 1, 2, 3, 4 och 5 och tillfrå-gats om synpunkter på texten. Ett par kommentarer som lämnats till mig har lett till förtydliganden i texten men inga ändringar i citat eller slutsatser.