Samtliga remissvar fanns med som en bilaga till utredningen när denna behandlades i kommunfullmäktige i början av maj 1994. Av fullmäktiges handlingar kunde man utläsa att kommunstyrelsen i sin behandling yrkade bifall till det ursprungliga förslaget, med reservationer avseende antalet ledamöter i nämnderna. Den slutsats man kan dra av detta är att de synpunkter som kom fram i remis- svaren inte påverkat beslutet. Av handlingarna framgick också att kostnaderna för utredningen uppgick till drygt 1,5 mkr. I hand- lingarna föreslogs att kommunfullmäktige i samband med beslutet skulle anta en genomförandeplan och fastställa ett bifogat policy- dokument om ågärder vid konstaterad övertalighet. Kostnaden för genomförandet beräknades till 2,0 mkr. I genomförandeplanen före- slogs att projektledningsgruppen skulle ges uppdraget att arbeta med genomförandet, men att en projektledare skulle tillsättas. Ett antal delprojekt för genomförandet föreslogs bli antagna liksom uttalandet att utarbetandet av en informationsstrategi skulle ges hög prioritet. Med tanke på reaktionerna i remissvaren citeras här ur skrivelsen om informationsstrategi:
Den förestående förändringen av Friköpings kommunorganisa- tion är av relativt djupgående karaktär. Information och kom- munikation, som även vid mindre förändringar är av vital be- tydelse, får här en särskild dignitet. En offensiv personalinfor- mation och öppen dialog är viktiga förutsättningar för persona- lens positiva och aktiva medverkan i förändringsprocessen. Kunniga och välinformerade medarbetare är därför en viktig faktor i det externa informationsarbetet. Medarbetare är ofta mer trovärdiga informationsspridare än t.ex. trycksaker och massmediadistribuerad information.
Mötet började kl 19.00 och pågick fortfarande 22.15 när jag lämnade mötet. Sammanträdet ägde rum i en sal i Folkets hus. Ordförande och sekreterare satt längst fram, på en liten scen och snett nedanför denna satt några journalister från lokalpressen som bevakade mötet. Fullmäktigeledamöterna satt vända mot scenen, men med
ryggen mot de åhörare, ca 45 personer, som också fanns i salen. Bland åhörarna fanns en del kommunanställda och ett 15-tal ungdomar, troligen skolelever som fått i uppgift att besöka ett fullmäktigemöte.
Klockan 19.45 var det dags för punkt tio på dagordningen, den nya organisationen. En beskrivning av mötet finns i bilaga 3. Jag gör här bara en kort sammanfattning av kommunalrådens presenta- tioner.
Det kvinnliga kommunalrådet inledde:
Krympande resurser och minskade intäkter var anledningen till att vi måste göra något åt kommunen, också att vi får allt flera åtaganden, inte minst inom äldreomsorgen. Vårt mål var att maximalt utnyttja våra resurser, att resurserna skulle finnas ute i verksamheten och att vi skulle bevara den kvalitet och service som vi har.
Så beskrev hon hur arbetet genomförts i de olika stegen och poäng- terade att diskussionerna varit många och sammanträdena långa.
Vi hade några olika förslag men fick börja om på nytt. Det nuvarande förslaget har vi kunnat enas omkring. Vi har valt en annan väg än många andra kommuner. Istället för att minska ner på nämnder och antal politiker har vi delat stora nämnder. Politikernas uppfattning var att man ville vara nära verksam- heten att ha möjlighet att greppa sina områden, inte sitta långt ifrån och bara sätta mål. Detta kräver nytt arbetssätt för poli- tikerna, att man lyssnar på brukarna, lyssnar på hur det funge- rar, att hålla fingrarna borta från verksamheten. Att göra upp- följningar och utvärderingar och ha god framförhållning. Det här gav intervjusvaren och det har vi tagit fasta på.
a) Att stärka upp med ett kommunledningskontor med tre an- svarsområden. En förutsättning för att det skall lyckas är att det finns kommunikationer- bra kommunikationer i alla riktningar. En fråga var om det behövdes en samordnare eller ej. Vi ansåg att det behövdes.
b) Lyfta fram ’Gemensam service’ dessa tjänster kommer i vissa fall att kosta, genom interndebitering.
c) Beställar-utförarmodellen har vi ansett tillämplig endast på Teknisk förvaltning, i den verksamheten är det bra.
d) Gröna ytor och fastighetsunderhåll bör samordnas i fastig- hetskontoret.
En modell får aldrig bli statisk- den måste hela tiden utsättas för granskning. Enligt denna modell måste politiker få stor möjlighet att lyssna till brukarna. Det är nödvändigt med största möjliga enighet, att se kommunen som en helhet och inte bara sin egen nämnd eller verksamhet.
Hon avslutade sitt inlägg med att poängtera att förslaget var ett resultat av ett gemensamt arbete och att hon yrkade bifall till för- slaget som helhet förutom att det skulle vara två i stället för de före- slagna tre kommunalråden.
Jag vill inte ha en liten trojka som sitter och fattar beslut som inte kommer till kommunstyrelsen.
Därefter tog det manliga kommunalrådet vid och berättade hur många timmar som tillbringats i sammanträden och möten under arbetets gång.
Vi har fått kritik för den tid vi tagit i anspråk men vi tror vi tjänar in det i genomförandet. En bred enighet är viktig, ett majoritetsbeslut straffar sig i längden. Förslaget är en traditio- nell, svensk kommunorganisation. Vi stärker kommunledning- en och gör nämndernas områden greppbara. I början var jag mest orolig för reaktioner från skola-social/nämnder och tjäns- temän, men det tycks mera som dom är lättade nu. Den tek- niska sidan är mer bekymmersam. Gatunämnden har lämnat ett eget förslag.
Vi har haft fokus på effektivitet. Ett 50-tal kommuner har prö- vat denna modell och verkar nöjda. Det är två skiljaktiga frågor; nämndernas storlek och antal kommunalråd. Antalet politiker ökar och arbetstyngden ökar. En risk finns att tjänstemännens inflytande blir för stort. Ett alternativ är ökning av nämndpolitikernas tid, särskilt omsorgsnämnden. En risk blir annars att politiker rekryteras efter tillgång till tid och inte efter kompetens. Som exempel kan nämnas att SKAF har 3,5 tjänster som arbetar för att ta tillvara deras intressen vilket skall jämföras med två kommunalråd.
När det gäller genomförandet gäller det att inte tappa tempo. Den första januari 1995 skall nya politiker få ta över en funge- rande organisation.