De metoder jag använt för att samla in data är mötesobservationer intervjuer vid två tillfällen och dokumentstudier. Vilka dokument jag använt har jag beskrivit tidigare så i detta avsnitt beskrivs enbart hur observationer och intervjuer gjorts. När det gäller observatio- nerna var tillvägagångssättet olika i de båda grupperna, beroende på deras storlek och sammansättning, så de beskrivs var för sig.
Observationer i fastighetsgruppen
Teknikermötena var huvudsakligen förlagda till förmiddagar och pågick mellan två och tre timmar, beroende på dagordningens om- fattning. De ägde rum i sammanträdesrummet på fastighetskonto- ret. Sammanlagt observerades tio möten. I samband med mötena satt jag tillsammans med gruppen och andra anställda på kontoret och fikade i stadshusets cafeteria.
Under mötena satt jag i ett hörn av rummet, vid sidan av själva sammanträdesbordet. Mitt syfte med detta var att störa så litet som möjligt men i materialet framkommer att man i gruppen var väl medveten om min närvaro. Vid första mötet introducerades jag av chefen och jag berättade att mitt intresse var att få följa gruppen under den tid som arbetet med kommunöversynen pågick. Jag välkomnades med orden,
Ja du är välkommen hit. Vi tycker det är trevligt med doktorer (skratt). Vi har inga hemligheter här så det går så bra /.../ Vi har ju aldrig blivit doktorerade på, vi blir ju som delaktiga i det här då.
Vid ett senare tillfälle sade man till mig att jag gärna fick fortsätta att delta även när beslutet fattats, eftersom det aldrig fungerat så bra med närvaro och passning av tider som när jag deltog. Ingen ville riskera att ett möte ställdes in när jag rest så långt.
Vid varje mötestillfälle gjorde jag en skiss över rummet och del- tagarnas placering. Deltagarna kodades 1-8 och i mina löpande an- teckningar använde jag dessa kodbeteckningar. Jag förde löpande anteckningar med tidsangivelser, vilka teman som diskuterades och citat eller dialoger som anknöt till den pågående kommunöver- synen, den egna organisationen, relationer inom gruppen och rela- tioner till omgivningen skrevs ner så ordagrant som möjligt. An- teckningarna renskrevs efter varje möte och totalt omfattar de 60
sidor. I fallbeskrivningen är citat från mötena kodade t.ex. M3F2:11 vilket skall läsas som ”möte nummer tre på fastighetskontoret där person nummer 2 säger ... på sid 11 i de löpande anteckningarna”.
Mötena var formaliserade så till vida att det fanns en dagordning som följdes. De informella diskussionerna var lätta att följa och dokumentera eftersom gruppen var så liten. Det gick också lätt att observera deltagarnas reaktioner som t.ex. deras engagemang i olika frågor, undandragande eller ambitioner att styra.
Observationer i omsorgsgruppen
Även omsorgsgruppens möten var huvudsakligen förlagda till för- middagar och pågick mellan tre och fyra timmar med en gemensam kaffepaus inlagd. Dessa möten ägde rum antingen i sammanträdes- rummet i gamla stadshuset eller i biblioteket. Vid de flesta mötes- tillfällena deltog externa personer för att informera i olika frågor. Sammanlagt sju möten observerades.
Deltagarna satt i en stor fyrkant eller elipsform, vända mot ord- föranden för mötet och vända mot varandra. Även här gjorde jag vid varje tillfälle en skiss av rummet med deltagarna inplacerade. Jag satt med vid bordet, för att få så god överblick som möjligt. Eftersom denna grupp var stor och deltagarna aldrig satt på be- stämda platser, kodades deltagarna efter de geografiska områden de representerade och inte individuellt. Även vid dessa möten fördes löpande anteckningar med tidsangivelser och vilka teman som diskuterades. Citat eller dialoger som anknöt till den pågående kommunöversynen, den egna organisationen, relationer inom grup- pen och relationer till omgivningen skrevs ner så ordagrant som möjligt. Anteckningarna renskrevs efter varje möte och totalt om- fattar de 55 sidor utskriven text. I fallbeskrivningen är citat från mötena kodade t.ex. Mo1A:5, vilket skall läsas ”Omsorgens möte nummer ett, där en person från område A säger ... på sidan 5 i de löpande anteckningarna”.
Mötena var väl strukturerade och följde en på förhand utsänd dagordning. En stor del av mötestiden ägnades åt information, dvs envägskommunikation, och spontana diskussioner förekom sällan. Detta gjorde att det var relativt lätt att följa och dokumentera den verbala kommunikationen, trots gruppens storlek. Däremot var det svårare att observera och få överblick över deltagarnas personliga reaktioner under mötets gång. I denna grupp var jag vid flera till-
fällen starkt påverkad av stämningen i gruppen, vilket framkommer i fallbeskrivningen.
Sedan min tid som projektledare i kommunen kände jag de flesta personerna i gruppen, vilket underlättade observationerna. De in- formella samtalen under kaffepauserna blev tillfällen för personliga samtal och reflektioner över vad man egentligen tyckte om det som behandlades på mötet, men som man av olika anledningar inte gav uttryck för där. I samband med mötena besökte jag också vid några tillfällen socialförvaltningen och samtalade med gamla arbetskam- rater där.
Intervjuer
I båda grupperna gjordes intervjuer vid två tillfällen. Tid avtalades med de intervjuade i förväg och intervjuerna ägde rum på deras respektive arbetsplatser. Intervjuerna var löst strukturerade. Jag hade en intervjuguide med några frågeområden, men intervjuernas fokus och inriktning styrdes i hög grad av intervjupersonerna själva. Vid första tillfället, i oktober 1993, frågade jag allmänt om deras arbetssituation och om och hur denna förändrats under de senaste åren. Jag frågade också vad de visste om den pågående kommunöversynen. Vid det andra tillfället, i maj 1994, bad jag dem allmänt reflektera över det halvår som gått sedan den första inter- vjun, med fokus på de förändringar som skett i kommunen som organisation och i deras egen organisation. Vid detta intervjutillfälle hade de inte fått ta del av mitt forskningsmaterial, inte heller sina egna, tidigare intervjuer. Däremot använde jag frågor av typen ”När jag intervjuade dig i oktober sade du att ... hur ser du på detta nu?”. De fick också en fråga om vad de trodde om framtiden.
Samtliga intervjuer spelades in på band och jag skrev själv ut ca 80% av dessa. En sekreterare skrev ut några av intervjuerna, efter mina instruktioner, men jag tyckte själv att det var svårare att läsa och bearbeta dessa, än de intervjuer jag själv skrivit ut. Intervjuerna är ordagrant transkriberade, med noteringar om skratt, suckar, om bandspelaren stängts av, om personen gråtit etc.
Syftet med intervjuerna var att skapa tillfällen där de intervjuade gavs tillfälle att så fritt som möjligt berätta om sina tankar och ref- lektioner över vad det var som pågick i deras omgivning. Vid de tillfällen när intervjuerna gjordes visste jag också att man i samtalen med arbetskamraterna inte pratade om sådana saker. För att knyta an till teoriavsnittet var ambitionen att på detta sätt få fram berättel-
ser och bilder som gestaltade deras underliggande uppfattningar om makt- och statusrelationer, och hur detta bidrog till deras organisering.
I fastighetsgruppen intervjuades vid första tillfället sex av de åtta deltagarna. Av olika skäl var två inte anträffbara. Vid det andra till- fället intervjuades alla åtta. Varje intervju kodades 1-8, samma koder som användes vid observationerna. Intervjuerna gjordes under två dagar och alla på avdelningen visste när jag var där och vilka som intervjuades. I fallbeskrivningen är citat från intervjuerna kodade t.ex. If4:3, vilket skall läsas ”intervju med intervjuperson fyra, sidan tre i utskriften”
I omsorgsgruppen gjorde jag ett urval av intervjupersoner. Urvalet gjordes så att varje geografiskt område liksom samtliga verksam- hetsområden skulle representeras av de intervjuade. De geografiska områdena kodades A-G, och är desamma som i observationerna, och intervjupersonerna är kodade 1-10. En översikt över områden och intervjupersoner (ip) ser ut på följande sätt.
Område Ip A 10 B 8 C 1 och 2 D 4 E 3 och 5 F 6 och 9 G 7
Där två personer från samma område intervjuats beror detta på att områdena är stora och omfattar flera olika verksamheter. Sam- manlagt har nio kvinnor och en man intervjuats. I fallbeskrivningen är intervjuerna kodade t.ex. Io8:9, vilket skall läsas ”intervju med nummer åtta (som finns i område B), sidan nio i utskriften”.