Presentationen av organisationsförslaget och utredningen, som presenterades i februari 1994, väckte oro bland de anställda, särskilt bland chefstjänstemännen. En anledning till detta var bl.a. att samt- liga förvaltningschefers förordnanden upphörde under våren, och enligt rykten som fanns skulle alla förvaltningschefstjänster i den nya organisationen annonseras ut och sökas i konkurrens med ex- terna sökande.
Vid informationsmötet riktades hård kritik mot bristen på in- formation om och insyn i projektledningsgruppens arbete. Kommu- nalrådet hänvisade till att remissarbetet var det tillfälle där det
verkliga arbetet skulle göras och där olika intressegrupper skulle ges
möjlighet att lämna synpunkter. Jag har därför gjort en samman- ställning av vilka som lämnade remissvar och vad huvudinnehållet i dessa var. Detta menar jag ger en bild av hur förslaget togs emot och tolkades i olika delar av organisationen. De som lämnade remissvar var:
• Politiska partier: 1 (KDS)
• Fackliga organisationer: 4 (SKAF; SKTF; SACO; Skolledarförbundet) • Nämnder: 10 (Socialnämnd; dess ordförande; Byggnadsnämnd; Trafik-
säkerhetsnämnd; Skolstyrelse; Marknadsnämnd; Kultur- och fritids- nämnd; Räddningstjänst; Gatunämnd; Miljö- och hälsoskyddsnämnd) • Förvaltningar/kontor: 7 (Mätningskontor; Stadsarkitektkontor; Ekono-
mikontor; Fastighetskontor; Gatukontor; Personalkontor; Stadskansliet) • Verksamheter: 4 (Individ och familjeomsorg; 2 st Servicehus; socialkon-
torets administrativa avdelning)
Som framgår av sammanställningen var det ett politiskt parti som svarade, tio nämnder (där särskilt skall uppmärksammas att social- nämndens ordförande också lämnade ett eget svar), fyra fackliga organisationer samt sju förvaltningschefer. Fyra svar inkom från enskilda verksamheter, samtliga fanns inom socialförvaltningen.
Jag skall här kort sammanfatta synpunkterna inom vardera av dessa kategorier.
Politiska partier
Det som lyfts fram är en befarad risk för rollkonflikter för de per- soner som skall anställas på kommunledningskontoret. Enligt för-
slaget skall dessa både ansvara för ett antal verksamheter (som redan har ansvariga chefer) och fungera som kommunstyrelsens strategiska ledning. Man påpekar också att skolstyrelsen särbehand- las i utredningen när det gäller möjligheten till eget ansvar för löne- hantering. Man menar att om detta är en princip bör alla verksam- heter ges samma möjlighet.
Fackliga organisationer
Generellt påpekas att remissmaterialet är svårläst och motsägelse- fullt och att det i förslaget saknas konsekvensbeskrivningar. Utred- ningen beskrivs som ”en oklar bild utan skärpa, man ritar, skriver och säger olika saker om samma sak”. Man menar att motivet för omorganisationen tycks vara mer ideologiskt än praktiskt och ekonomiskt. ”De tankegångar som ’framskymtar’ innebärande att den kommunala organisationsstrukturen i utförandeledet är stel, otidsenlig och opåverkbar är således felaktiga, och torde bottna i ovilja eller oförmåga att se, och ta till sig de förhållanden och ske- enden som verkligen råder ute i den verklighet, där utförandet sker.”
Även här kritiseras bristen på information om de diskussioner som föregick förslaget, liksom bristen på förankring av arbetsmaterialet innan förslaget var färdigt. ”Trots den uttalade viljan att förändra i utredningen, har det brustit avsevärt i kontakterna med och i infor- mationen till arbetstagarorganisationerna.”
Politiska nämnder
De flesta nämnderna koncentrerar sina svar på de punkter som be- rör den egna nämndens verksamhetsområde. Några aspekter är dock gemensamma. Utredningen beskrivs som ”en snårskog av vackra formuleringar medan faktaunderlag saknas.” När dessutom layouten är dålig och detaljer och principer blandas om vart annat så blir utredningen dessutom svårläst. Bristen på information och dialog under översynsarbetet befarar man kan medföra svårigheter i framtiden när modellen skall genomföras, om man vill ha perso- nalen med sig. Ingen återkoppling gavs t.ex. på personalens arbete med att ta fram nyckeltal. När det gäller kommunledningskontoret finns många frågetecken, både vad gäller dess funktion och dess be- manning. Det är framför allt befattningshavarnas dubbla roller, som både strateger och verksamhetschefer, som man befarar kan skapa problem. I praktiken för man in ytterligare en chefsnivå i de avdel-
ningar som berörs. Man framhåller att det blir viktigt att kommun- styrelsen väljer rätt chef.
Socialnämnden påpekar att en rimlig konsekvens av utredningen borde vara att socialnämndens verksamheter i framtiden lokaliseras till stadshuset. Man påpekar också att en organisation bör byggas utifrån verksamheterna, från kommuninnevånarnas förväntningar och krav och inte utifrån politikernas roller. ”Det är lätt att med ett hugg fälla ett träd som det tagit 24 år att växa upp”.
Kultur- och fritidsnämnden menar att ett problem är att kommu- nen fungerat i 50 år utan negativa förändringar. Flera generationer kommunanställda har vant sig vid detta. Man reagerar på en for- mulering i utredningen där det sägs att omsorg och utbildning är kommunens kärnområden och att områden som är möjliga för ’nedprioritering’ är fritid, kultur samt den tekniska sektorn. Man menar att detta bygger på subjektiva värderingar, varför man i sitt svar gör en källkritisk granskning av remissmaterialet, vilket leder fram till uttalandet att ”En så skenbart ovidkommande faktor som skrivarens personliga bakgrund har alltid ett stort inflytande på hur ett dokument utformas. Hur hade t.ex. ”Modell Friköping” sett ut om konsulterna varit gatuingenjör respektive antikvarie?”
Förvaltningar och kontor
De förvaltningar och kontor som lämnat synpunkter gör det huvud- sakligen utifrån hur man uppfattar att den egna förvaltningen eller kontoret beskrivs i utredningen, men vissa synpunkter är dock gemensamma. Det gäller själva utredningen där man befarar att ”siffrorna tagits helt ur luften” eftersom man, trots begäran, inte fått ta del av de ekonomiska kalkylerna som ligger till grund för de slutsatser som dras. Man pekar också på att utredningen är svårläst, då materialet rör sig från principer till detaljer, analyser saknas och layouten är undermålig.
Det finns betänkligheter mot det planerade kommunlednings- kontoret, där man befarar sammanblandning av befattningshavar- nas roller som både strateger och ansvariga för de olika verksam- heterna. Man befarar att det uppstår ett A och ett B-lag bland kom- munens ledande chefer. Man saknar också en analys av kontorets bemanning och funktion, vilket man menar är viktigt eftersom detta blir avgörande för hur kommunstyrelsen kommer att lyckas i sin styrande och samordnande roll. Kommunledningskontorets för- måga att samarbeta med kommunstyrelsen kommer att bli avgöran-
de för det organisationsklimat som kommer att prägla Friköping i framtiden.
Några förvaltningar lämnar också alternativa förslag på hur deras egen avdelning bör organiseras. Gatukontoret lämnar ett eget, alternativt förslag till organisation för den tekniska verksamheten. I sitt svar reagerar man på att deras ekonomiska resultat tolkas som ”förmodad ineffektivitet” vilket man uppfattar som en kränkning. Man refererar också till ett möte med kommunalråd och konsulter, där en av konsulterna uttryckt att ”ingen i utredningen hade kom- petens att utvärdera tidigare verksamhet” och att ”ingen kan veta om den nya organisationen blir effektivare än den gamla”. Man menar att sådana uttalanden väcker betänkligheter om den grund besluten är fattade på.
Personalkontoret lämnar ett alternativt förslag, där personalkon- tor och ekonomikontor flyttas ut från ”gemensam service” till egna enheter direkt underställda kommunstyrelsen. I sitt svar varnar man för att ”konsekvenser av långtgående decentralisering av en yrkeskår kan medföra betydande risker så att den kreativa miljön ebbar ut med organisationens stagnation som följd”. Stadskansliet skriver att ”behovet (av mål-resultatstyrning) konstaterade stads- kansliet redan 1990 i samband med den s.k. personalansvarsutred- ningen. Nu har samma teser formulerats av en extern konsult, vilket tydligen gett mer tyngd åt argumenten. Vi förutsätter här att ledningsgruppen har en strategi för att omvandla ord till handling”.
Enskilda verksamheter
Dessa remissvar kommer uteslutande från verksamheter inom socialförvaltningen. I huvudsak ser man positivt på delningen av socialnämnden, men man ser också vissa risker. En sådan är att det kan uppstå konkurrens mellan de olika sociala förvaltningarna. I remissvaren efterlyser man svar på frågor som ”hur skall verk- samheten i praktiken fungera?” och ”vilka tjänster skall försvinna?”. Socialförvaltningens administration påpekar att man i översynsarbetet inte givits tillfälle att framföra synpunkter på avdelningens funktion, och att man av utredningsmaterialet har svårt att se vari effektivitetsvinsterna ligger. De hemtjänstområden som lämnat svar ställer frågan ”för vem är materialet skrivet?” Utredningen beskrivs som en rörig text med många ord som man har svårt att bedöma värdet i och som innehåller många obegripliga uttryck. Man säger också att ”enligt våra politiker skall personalen
beredas arbete men det är inte sagt hur och var. Att placeras var som helst i kommunen är inget värde för personen, eftersom alla valt sin yrkesroll och utbildning efter det arbete man har. Yrkes- moralen försvinner.”