Generella slutsatser

Detta arbete är visserligen en fallstudie genomförd på en specifik skolenhet på en gymnasie-skola i norra Sverige. Fokus har legat på hur elever på skolenheten uppfattar samhällskunskaps-undervisningens innehåll och utformning samt dess påverkan på deras upplevelser av förutsätt-ningar på arbetsmarknaden och deras studiemotivation. Trots detta kan några större slutsatser dras och under denna rubrik lyfts därför resultatet av studien till att diskuteras på en mer gene-rell nivå för att urskilja behov och förslag till vidare studier.

Elevers uppfattningar av hur undervisningen i samhällskunskap problematiserar ämnesområ-dena jämställdhet och arbetsmarknad kan konstateras se ganska olika ut, även om de har samma lärare. Att dra några slutsatser om undervisningens kvalitet är omöjligt men elever upplever

66

oavsett olikheter gällande vilka kunskaper eller kvalifikationer de får med sig. Märkbart är också att den förståelse elever har av hur arbetsmarknaden fungerar och hur förutsättningar kan skilja sig beroende på kön inte främst tycks komma från skolan. Snarare ter det sig vara viktigt att besitta eget intresse för att söka information. Erfarenheter som fås genom uppväxten eller nyheter och inlägg på sociala medier verkar vara tydliga påverkansfaktorer för uppfattningar av förutsättningar på arbetsmarknaden. Samhällskunskapsundervisningens innehåll och ut-formning förefaller vara en begränsad påverkansfaktor till vilken syn på arbetsmarknaden som elever utvecklar. Den påverkan som undervisningsinnehållet mest ser ut att få är att det blir ett litet socialisationskomplement som förstärker rådande strukturer och uppfattningar som elever redan har av att arbetsmarknaden är ojämställd och svårförändrad. Undantag tycks förekomma där elever upplever att undervisningen bidrar med en subjektifieringsdimension. I dessa fall problematiseras och diskuteras ämnesområdena arbetsmarknad och jämställdhet och elever ut-vecklar sin förmåga att ta ställning och underbygga argument i exempelvis jämställdhetsfrågor.

Sambandet mellan elevers uppfattningar av förutsättningar på arbetsmarknaden och deras stu-diemotivation förefaller däremot vara ganska starkt, särskilt för kvinnliga elever. Uppfattningar av arbetsmarknadens ojämställda förhållanden och känslan av att kvinnor generellt måste ar-beta hårdare än män framstår som en sporre för kvinnor att studera och nå höga betyg. Detta ter sig också leda till att kvinnor sammankopplar utbildning och arbetsliv i större utsträckning och ser högskolestudier som avgörande för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Män tycks se flera alternativa vägar till arbete och sätter inte likhetstecken mellan högre studier och arbetsmöjligheter. Tolkningen är att uppfattningar av förutsättningar på arbetsmarknaden som unga människor får av samhället i stort, främst via sociala medier samt nyhetsstatistik, ser ut att kunna bidra till en negativ könssocialisationsdimension. Inte minst när det gäller ungdomar som idrottar där kvinnor tidigt verkar känna hopplöshet inför tanken på att kunna försörja sig som elitidrottare. Denna hopplöshet förefaller dock kunna bidra positivt till studiemotivationen hos kvinnliga elitidrottande elever och höjer därmed deras betygssnitt. För manliga elitidrott-ande elever tycks uppfattningar av förutsättningar på arbetsmarknaden bli en bekräftelse på att för hårda ansträngningar med studierna kanske inte är nödvändiga. Detta ger intryck av att bero på att män generellt ser stora möjligheter att kunna arbeta med sin dröm som idrottsproffs och därför anser att de inte behöver nå de högsta betygen.

Eftersom uppfattningar av förutsättningar på arbetsmarknaden förefaller kunna ha stor påver-kan på studiemotivation hos kvinnliga elever påver-kan elitsatsning på idrott antas vara en relevant

67

faktor för framträdande betygsskillnader mellan könen. Arbetsmarknaden för elitidrottare är förmodligen en av de mest ojämställda och uppfattningar av den arbetsmarknaden tycks därför kunna påverka elever särskilt mycket. Däremot är det viktigt att synliggöra andra påverkans-faktorer på studiemotivationen. Det är inte bara uppfattningar av arbetsmarknadens villkor som spelar roll. Könssocialisationsprocessen verkar skapa kulturer och förväntningar på hur män respektive kvinnor förväntas bete sig i klassrummet. Även hegemoniska maskulinitetsideal fö-rekommer till synes som innebär att manliga elever hånas för akademiska ansträngningar och hyllas för något annat, i detta undersökta fall för idrottsliga prestationer. Därför förväntas män fokusera hundraprocentigt på området där de hyllas för att få tillhöra den sociala gemenskapen.

I den sociala gemenskapen för kvinnor förväntas de i stället leverera inom flera områden. Upp-växtförhållanden och krav från familjemedlemmar framstår också vara påverkansfaktorer för studiemotivation hos vissa elever.

Eftersom det framträder en koppling mellan uppfattningar av förutsättningar på arbetsmark-naden och studiemotivation borde vi ställa oss frågan om det inte bör göras försök att förändra uppfattningarna om arbetsmarknadens villkor. Borde inte undervisningen utformas för att för-söka få flickor att se större möjligheter men emellanåt sänka kraven på sig själva samtidigt som vi försöker få pojkar mer studiemotiverade? Utifrån resultatet i detta arbete går det att konsta-tera att samhällskunskapsundervisningens innehåll och utformning just nu fungerar som en ganska liten påverkansfaktor för elevernas uppfattningar av förutsättningar på arbetsmark-naden. Med tanke på att tidigare forskning (se exempelvis Wahid, 2017; Ohlander, 2010) pre-senterar att läromedel i samhällskunskap ofta förstärker ojämställda strukturer skulle kanske stor skillnad kunna göras om undervisningens innehåll och utformning förändrades. Skulle könsöverskridande yrkesval uppmuntras tydligare eller ojämställda förhållanden på arbets-marknaden problematiseras och diskuteras mer kanske det skulle skapa motivation hos elever att bryta rådande strukturer. På så sätt hade kanske samhällskunskapsundervisningens innehåll och utformning kunnat vara det som tydligast definierar och påverkar elevers uppfattningar av förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur kanske hade kunnat öka alla elevers studie-motivation. Hur innehåll eller arbetsmetoder och upplägg i samhällskunskap ska arbetas fram eller konstrueras har jag däremot inget klart svar på. Jag är däremot övertygad om att positiv utveckling skulle kunna ske med hjälp av några små förändringar och justeringar.

68