Samhällskunskapsundervisningens innehåll och utformning som påverkansfaktor

När respondenterna berättar om den undervisning de har fått i samhällskunskap märks uppen-bara skillnader beroende på vilket program de läser. Karin och Marie som går på naturveten-skapsprogrammet och därmed endast har läst en kurs i samhällskunskap i årskurs ett har svårast att minnas vilket innehåll de har gått igenom. ”Alltså kursen var väl bra, särskilt när vi jobbade om svensk politik och konflikter i världen. När halva kursen blev på distans kändes det däremot som att vi stressade igenom många andra moment” (Karin). Varken Marie eller Karin kommer ihåg att de överhuvudtaget har pratat om hur arbetsmarknaden ser ut eller fungerar. Framför allt Karin känner sig frustrerad över detta. ”Det känns som att det finns massa kunskaper jag behöver som jag inte har fått, typ hur jag ska söka mitt första jobb” (Karin). Däremot hävdar Karin att jämställdhet har varit ett tema som har genomsyrat flera ämnen och särskilt

samhälls-47

kunskapen. Enligt henne har dock ingen sammankoppling gjorts mellan ämnesområdena jäm-ställdhet och arbetsmarknad. De uppfattningar om förutsättningar på arbetsmarknaden som både Karin och Marie lyfte tidigare under sina intervjuer visar sig komma från information de har fått söka reda på själva. ”Jag skulle inte säga att skolan har bidragit till min syn på arbets-marknaden. Det kommer snarare från statistik som jag har sökt upp för att jag har varit intres-serad” (Marie).

Linus och Axel som går på ekonomiprogrammet har läst två kurser i samhällskunskap och redogör något lättare för vilket innehåll de har berört i ämnet. Likt Karin och Marie kan de starkast minnas att de har diskuterat svensk politik, partier och ideologier. Axel upplever att läraren var mycket bra och att lektionerna innehöll många diskussionsmoment. ”Vi utgick ofta från centrala händelser i historien och diskuterade hur samhället påverkas av dessa händelser idag. Det var faktiskt jätteintressant och gjorde att jag tyckte samhällskunskap var kul” (Axel).

Axel anser också att hans förståelse av hur samhället är uppbyggt både nationellt och internat-ionellt har ökat tack vare undervisningen. Arbetsmarknaden och jämställdhet menar han har tagits upp som teman i samband med olika centrala händelser men att jämställdhet även var ett eget stort tema. ”Jag kommer särskilt ihåg provet om jämställdhet. Då var sista frågan att vi skulle motivera vilka åtgärder som behöver införas i samhället för att förbättra jämställdheten”

(Axel). Linus minns att lärarna i samband med temat kring arbetsmarknad framhöll betydelsen av att få en godkänd studentexamen för att ha möjlighet att studera vidare och få ett bra jobb.

”Lärarna gör väl sitt bästa för att alla elever ska lyckas och nå godkänt men jag tror inte riktigt att alla fattar hinten” (Linus). De tankar som Axel och Linus framförde tidigare under sina intervjuer tycks alltså delvis kunna härledas till deras undervisning i samhällskunskapsämnet.

Axel uttrycker till och med att ”innehållet i undervisningen har hjälpt mig att bättre motivera mina argument jag fått med mig från uppväxten om vad jag tycker i jämställdhetsfrågor”

(Axel).

Adam, Inez och Isabella som studerar vid samhällsvetenskapsprogrammet har läst tre kurser i samhällskunskap. Däremot har de ganska olika uppfattningar om hur mycket de har berört te-man som arbetsmarknad och jämställdhet. Isabella är mycket kritisk och menar att jämställdhet har diskuterats ganska begränsat. ”Det har knappt varit med alls skulle jag säga” (Isabella).

Inez uppfattar i stället att det har funnits med mycket, både i samhällskunskap och flera andra ämnen, vilket Adam håller med om. Både Inez och Adam beskriver en särskild uppgift som har varit betydelsefull för deras uppfattningar om arbetsmarknaden. ”Vi fick en uppgift nu i

48

trean där vi skulle undersöka ett yrke. Då fick vi kolla typ ingångslöner, könsfördelning och framtiden för det yrket. Där blev det tydligt att många jobb mest anställer ett kön” (Adam). När elever i klassen hade presenterat sina yrkesgrupper menar också både Inez och Adam att skill-nader mellan män och kvinnors lön var framträdande i de flesta yrkesgrupper som klassen stu-derade. Inez förklarar att detta gör henne mycket upprörd:

När man får det presenterat för sig så där så är det jätteirriterande och det känns så omodernt.

Man undrar varför det ska vara så och det får ju mig att känna att vi kvinnor måste jobba hårdare för att uppnå samma ställning. Men förhoppningsvis är det på väg åt rätt håll. (Inez)

Även Isabella menar att många negativa känslor uppenbarar sig när de arbetar med dessa typer av frågor i skolan. Hon har bland annat skrivit ett individuellt arbete om varför flickor slutar idrotta tidigare än pojkar. En av de mest betydelsefulla aspekterna hon lyckades identifiera i det arbetet var skillnaden i ekonomiska förutsättningar vilket gör henne frustrerad. I allmänhet är hon kritisk till undervisningsupplägget om jämställdhet och feminism. Så här beskriver hon en situation som uppstod i skolan:

Feminism betyder ju jämställdhet på pappret men så hade vi en lektion med en manlig lärare som säger att han inte är feminist utan står för jämställdhet. Då förstärker han ju den skeva bilden av feminism som något radikalt där kvinnor vill att män typ ska dö. Vilket blir så himla fel när jämställdhet är så viktigt att utbilda om. Vi hade kunnat ha så bra exempel i vår klass där alla är idrottare, att lyfta skillnaderna mellan män och kvinnors idrott och förutsättningar där. Undervis-ningen hade kunnat bli så mycket bättre. I stället när man får en sådan lektion om feminism känner man ju lite ”jag trodde det var bättre än så här” och får känslan av att det är hopplöst.

(Isabella)

Det blir alltså uppenbart att innehållet och utformningen av samhällskunskapsundervisningen i mycket olika grad har fungerat som påverkansfaktor för respondenternas uppfattningar av arbetsmarknadens villkor. De respondenter som läser vid samhällsvetenskapsprogrammet, och därmed har läst mest samhällskunskap, är de som tydligast verkar ha påverkats av undervis-ningen. Oftast förefaller påverkan vara av negativ karaktär eftersom exempelvis både Inez och Isabella uttrycker frustrerade känslor av att behöva jobba hårdare än män. Linus och Axel som läser vid ekonomiprogrammet visar mer positiva känslor. De upplever att undervisningen har bidragit till att de kan argumentera bättre i diskussioner om jämställdhet på arbetsmarknaden.

49

Däremot kommer deras uppfattningar om förutsättningar på arbetsmarknaden huvudsakligen från annat håll. Marie och Karin känner en avsaknad av ämnesområdena arbetsmarknad och jämställdhet i undervisningen och har utformat sina uppfattningar av arbetsmarknaden genom att söka reda på information själva. Särskilt Karin uttrycker att hon hade velat diskutera jäm-ställdhet på arbetsmarknaden i undervisningen för att känna sig bättre påläst och rustad för framtiden. Trots olikheterna mellan respondenternas erfarenheter är det viktigt att poängtera att ingen av dem i första hand tar upp samhällskunskapsundervisningens innehåll och utform-ning som påverkansfaktor till deras uppfattutform-ningar av arbetsmarknadens villkor. De tar i stället upp andra påverkansfaktorer, där många likheter går att finna mellan respondenternas svar.

Dessa presenteras under kommande rubrik.