Studiemotivation – programkultur och könsskillnader

I inledningen av intervjuerna var det viktigt att undersöka vilken inställning respektive respon-dent har till studier samt om det finns en kultur på den aktuella skolenhetens program där stu-diemotivationen skiljer sig mellan könen. Trots tidigare påvisad statistik där studieresultaten tydligt skiljer sig mellan könen är det ju inte självklart att skillnaden beror på olika grad av studiemotivation. Därför inleddes varje intervju med att respondenterna fick svara på varför de har valt det program de läser. Av detta framkommer tydligt att samtliga respondenter har valt sitt program huvudsakligen på grund av att dessa program går att kombinera med särskild id-rottsprofil. ”Det är ju framför allt för idrottens skull, att jag ville komma till en skola där jag kunde kombinera studier med idrott på ett bra sätt och få chansen att utvecklas både som idrot-tare och människa” (Marie). Eftersom samtliga respondenter har flyttat hemifrån för att studera vid den aktuella skolan är dessa uttalanden ganska väntade. Däremot uppenbarar sig ändå en viss skillnad mellan könen där deras val av teoretiskt program kombinerat med särskild idrotts-profil verkar ha med studiemotivation att göra.

Samtliga kvinnor har tydliga ambitioner att studera vidare efter gymnasiet och valde sitt pro-gram för att underlätta möjligheterna till detta. Däremot har de haft olika tankesätt bakom hur

37

programvalet kunde underlätta. Karin och Isabella valde program baserat på vad de är intres-serade av och tror att de ska rikta sig mot i vidare studier. Marie valde program för att vara behörig till ingenjörsutbildningar, trots att hon egentligen är mer intresserad av samhällsorien-terade ämnen. Inez däremot förklarar att hon har haft förutfattade meningar om att samhällsve-tenskapsprogrammet är ett lugnare program där det är enkelt att få höga betyg. ”Jag trodde väl att det skulle underlätta för mig att kunna fokusera på min idrott samtidigt som jag inte skulle behöva jobba så hårt för höga betyg” (Inez).

Ingen av männen framhåller lika tydliga kopplingar mellan programval och möjligheter till vidare studier. Linus valde ekonomiprogrammet för att teknikprogrammet som han egentligen ville läsa inte går att kombinera med särskild idrottsprofil. Att få läsa särskild idrottsprofil var viktigast för honom eftersom det är en idrottskarriär han siktar mot. ”Om jag behöver kurser från teknikprogrammet för en civil karriär senare kan jag ju bara läsa till dem då” (Linus). Axel lockades av UF-företagandet på ekonomiprogrammet eftersom han eventuellt är intresserad av att starta eget företag i framtiden, vilket även Linus är. Det finns alltså vissa framtidsvisioner kopplade till Linus och Axels programval men snarare yrkesbaserade än utbildningsmässiga.

Adam valde huvudsakligen program för att minska omfattningen studier. ”Jag tänkte egentli-gen läsa barn och fritid för det är minst plugg men det gick inte att välja det i kombination med idrottsprofil när jag började här” (Adam). Han uttrycker tydligt att han inte har ambitioner att studera vidare efter gymnasiet.

Redan i det här stadiet kan alltså en viss skillnad mellan könen urskiljas i vilka tankar de har om framtiden efter gymnasiet. Samtalen gled därför naturligt över i hur de upplever sin egen studiemotivation och vilka ambitioner de har att nå höga studieresultat. Isabella, Karin och Inez uttrycker att de har haft genomgående hög studiemotivation och att de har strävat efter att nå de högsta betygen under hela sin skolgång. ”Det är nog sådan jag alltid har varit, jag bara är så som person att jag vill vara bäst på allt” (Karin). Marie skiljer sig från resten av kvinnorna på så sätt att hon förklarar att hon nöjer sig med godkända betyg i kurser som känns svårare. Hon förklarar att det kräver för mycket tid och ansträngning av henne att höja betygen i utmanande kurser och att hon därför väljer att prioritera sin fritid i stället. Samtidigt beskriver alla männen att deras studiemotivation har gått upp och ned under skoltiden men av olika anledningar. Axel förklarar att han är mer motiverad i ämnen han är intresserad av och att hans lärares utformning av undervisningen är mycket avgörande för hans studiemotivation. ”När vi hade distansunder-visning under coronapandemin var det jobbigt för att man inte kunde få hjälp av läraren och

38

det fanns många distraktioner hemma” (Axel). Adam menar att hans studiemotivation har varit lägre sista tiden eftersom han inte planerar att studera vidare och därför inte ser någon särskild anledning att arbeta mot höga betyg. Linus hade låg studiemotivation i början av gymnasiet vilket han tror berodde på den stora omställningen att flytta hemifrån och behöva ta hand om skolarbete och hushållsarbete utan föräldrarnas hjälp. ”När jag kom in i rutiner för hur jag skulle sköta allt runt omkring blev det bättre. Nu väntar jag med att spela TV-spel med kompi-sar tills efter jag har pluggat klart” (Linus). Nuförtiden menar Linus att han strävar efter höga betyg i flera ämnen.

När respondenterna beskriver sin egen studiemotivation framkommer samtidigt en samstäm-mig bild över att kvinnor på skolan generellt är mer studiemotiverade än män. Detta ger föl-jande citat från Inez exempel på:

Det finns en kultur på skolan att tjejer pluggar hårdare och mer. Tjejerna gör alla instuderings-frågor och läser på ordentligt hela veckan inför ett prov. Killarna läser bara igenom dagen innan om ens det och hoppas på det bästa. Det kan ju bero på att de vill satsa på sin idrott eller att de kanske inte har förstått betydelsen. De tänker att de kan plugga upp det senare och skjuter det framför sig medan vi tjejer kanske har lite mer framtidstänk. (Inez)

Även Karin, Marie och Isabella är inne på att det finns en tydlig skillnad på studiemotivationen mellan könen på skolan. Karin ser en generell trend av att kvinnorna är mer fokuserade på skolarbetet medan männen gör annat på lektionerna vilket hon tror beror på traditionella köns-normer där flickor ska vara ”tysta och duktiga”. Marie förklarar att det förekommer att män nästan skryter och skrattar om de får F på ett prov medan kvinnor gör allt för att dölja låga betyg. Isabella upplever skillnader mellan manliga och kvinnliga elever gällande vilken inställ-ning de kommer med till gymnasiet. ”Vi tjejer kommer redan i ettan och vet att vi vill ha höga betyg. Killarna inser typ i trean att de inte kommer komma in på den utbildning de vill och då är det för sent” (Isabella). Hon upplever även att lärarna har högre förväntningar på kvinnliga elever, att kvinnorna exempelvis blir starkare ifrågasatta om de lämnar in en uppgift för sent.

Liknande berättelser uppdagas under samtalen med männen men inte generellt för hela skolan utan mer kopplat till deras enskilda skolklass. Adam berättar att det i hans klass finns kvinnor som stressat sitter och läser och studerar extra på rasterna där det är tydligt att de är angelägna

39

att få bra betyg. ”De blir ofta kallade typ A-barn eller jävla plugghäst men det beror nog egent-ligen på avundsjuka. Jag vet i alla fall att jag önskar att jag hade varit så motiverad” (Adam).

Även Axel har en liknande berättelse:

Alltså tjejerna är ju mycket mer studiemotiverade, i alla fall i min klass. Som jag uppfattar det lägger tjejerna mer tid på att plugga medan killarna lägger mer tid på att träna. Jag vet inte hur det är på resten av skolan mellan tjejer och killar men i klassen så är det så. Det finns ju killar i klassen som är sjukt studiemotiverade också men generellt så sitter alla tjejer och tar anteckningar varje lektion medan flera killar sitter och sover. (Axel)

Flera respondenter beskriver alltså en programkultur där kvinnliga elever generellt har högre studiemotivation än manliga elever. Fler iakttagelser kan dock göras utifrån deras berättelser.

Instuderingsfrågor, alltså inläsning på egen hand, beskriver exempelvis Inez som en vanlig och uppskattad studiestrategi för många kvinnor i skolan. Axel beskriver i stället i samband med sin berättelse att ”om lärarna säger att vi ska läsa sidor i boken och svara på frågor tappar jag direkt intresset och vill gå hem” (Axel). Samtliga respondenter presenterar uppfattningar av att flickor och kvinnor lägger ned mer tid på studierna och många av dem har liknande tankar om vad den bakomliggande förklaringen till detta är. De hävdar att männen tenderar att fokusera mer på att satsa på sin idrott och träning medan kvinnorna ser en större vinning i att satsa på skolan. Även Marie lyfter detta under sin intervju men utvecklar resonemanget. ”Alltså det är ju inte så att vi tjejer inte satsar på vår idrott men jag tror vi mer ser betydelsen av att lyckas med bägge två” (Marie). Denna identifierade skillnad leder oss in i nästa tema som handlar om respondenternas framtidsambitioner. Framför allt ambitionerna för en elitidrottskarriär jämfört med utbildning och civil karriär.