7. Diskussion och slutsatser
7.2.1. Samhällskunskapsundervisningens innehåll och utformning: Upp- Upp-levelser av kvalifikation, socialisation och subjektifiering varierar
Den första frågeställningen som besvaras är hur eleverna uppfattar att jämställdhet och arbets-marknad diskuteras och problematiseras i samhällskunskapsundervisningen. Något som fram-står tydligt är att antalet kurser man som elev har läst i samhällskunskap starkt tycks påverka vilket ämnesinnehåll man får med sig. Detta är helt naturligt eftersom kurserna har skiftande innehåll men det förekommer även exempel där elever som läser samma program och har haft samma undervisning upplever innehållet och utformningen olika. Det förefaller främst finnas risk för kunskapsluckor gällande ämnesområdena arbetsmarknad och jämställdhet för de elever som endast har läst samhällskunskap 1b, i detta arbete Karin och Marie på naturvetenskapspro-grammet. Arbetsmarknad samt gruppers och individers villkor utifrån flera faktorer ska dock egentligen vara centrala arbetsområden i den kursen (Skolverket, 2011, s. 150). Den kunskap Karin och Marie har gällande arbetsmarknad och jämställdhet har i stället inhämtats tack vare eget intresse av att söka efter information angående villkor på arbetsmarknaden. Utifrån det utbildningsfilosofiska ramverket som visar på utbildningens tredimensionella syfte går det att tolka Karin och Maries beskrivningar som att de upplever att de inte får med sig kompetenser för arbetsmarknaden eller kunskaper gällande jämställdhet från skolan. Eftersom de inte kom-mer ihåg om eller hur ämnesområdena har berörts, eller vilka kvalifikationer som har betonats, minns de inte heller huruvida arbetsmarknad och jämställdhet har diskuterats och problemati-serats. Därför upplever exempelvis Karin att hon inte har fått med sig nödvändiga kunskaper om arbetsmarknaden och hur hon förväntas agera där. På grund av detta är det svårt att uppfatta hur väl socialisationsdimensionen och subjektifieringsdimensionen tillgodoses (Biesta, 2011, s. 26–29). Det verkar som att de varken har fått chansen att sätta sig in i vilka ramar och förut-sättningar som råder på arbetsmarknaden eller har fått möjlighet att problematisera hur struk-turer kan brytas. Att de självständigt kan formulera ståndpunkter skulle kunna vara en förmåga de har fått med sig från skolan men gällande dessa ämnesområden bygger argumenten på in-formation de själva har sökt upp utanför skoltid.
Axel och Linus som läser ekonomiprogrammet och därmed har läst både samhällskunskap 1b och samhällskunskap 2 uttrycker uppfattningar om att undervisningen har varit mycket bra.
Särskilt Axel beskriver att han har utvecklat ett stort intresse för samhällskunskap tack vare undervisningens innehåll och upplägg där han nämner lärarinsatserna och lektionernas
diskuss-57
ionsmoment som exempel. Det skulle gå att påstå att detta är ett exempel på socialisation ef-tersom Axel har inspirerats att bli en del av det rådande samhället och att engagera sig i olika samhällsfrågor. Både Axel och Linus upplever att de har fått med sig goda kunskaper, eller nödvändiga kvalifikationer, framför allt gällande jämställdhet som har funnits med genomgå-ende i flera ämnesområden. Axel förklarar att undervisningen har bidragit till att han bättre kan motivera och underbygga argumentationer kring sina egna åsikter om jämställdhet och arbets-marknaden. För hans del tycks alltså undervisningen i hög grad präglas av subjektifieringsdi-mensionen eftersom han har getts utrymme att argumentera och diskutera ämnesområdena jäm-ställdhet och arbetsmarknad. Detta avspeglar sig även i att han upplevdes mycket trygg med att diskutera dessa ämnen under intervjun. Linus berättar att lärarna har framhållit betydelsen av godkänd studentexamen för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden vilket kan ses som ett exempel på kvalifikation. Lärarna har förklarat vilka kunskaper som krävs för att kunna få ett bra jobb och försöker få eleverna att välja att satsa på studier. För Linus och Axels del framkommer alltså exempel på att alla tre dimensioner, kvalifikation, socialisation och subjek-tifiering tillgodoses i deras samhällskunskapsundervisning (Biesta, 2011, s. 26–29). Uppfatt-ningarna som Linus och Axel beskriver att de har av jämställdhet och sina egna förutsättningar på arbetsmarknaden menar de dock främst kommer från egna livsupplevelser eller nyhetsin-formation.
Respondenterna som har läst mest samhällskunskap, Isabella, Inez och Adam, har olika upp-fattningar om samhällskunskapsundervisningens innehåll och upplägg. Isabella är kritisk till vilka delar som har diskuterats på lektionerna och menar att jämställdhetsfrågor generellt borde ha problematiserats mer. Hon ger exempel där hon upplever att de kunskaper, eller kvalifikat-ioner, som hon har fått med sig till och med har varit felaktiga. Hennes upplevelse är att lekt-ionsinnehåll och upplägg emellanåt har bidragit till att förstärka ojämlika normer och skapa negativitet kring jämställdhetsfrågor. Diskussioner för att öka medvetenheten kring ojämställda villkor upplever hon inte har varit en del av undervisningen. Därmed ges intrycket av att hon allra mest upplever att undervisningen befinner sig i socialisationsdimensionen, där strukturer upprätthålls och förstärks på ett negativt sätt. Isabella saknar specifikt inslag av argumentat-ioner rörande jämställdhet inom idrotten eftersom det hade varit ett konkret exempel som många i hennes klass hade kunnat relatera till. Det går att anta att sådana typer av diskussioner hade kunnat fylla det subjektifieringssyfte som Isabella tycks uppleva uteblir från undervis-ningen. Förhållandena för jämställdhet inom idrotten hade kunnat problematiseras och eleverna hade kunnat uppmuntrats att förändra villkoren (Biesta, 2011, s. 26–29). Att Isabella ändå ser
58
vissa möjligheter för att kunna leva på sin idrott och vill bryta traditionella normer hävdar hon beror på hennes familjeförhållanden. Det tyder på att hennes socialisationsagent i den primära socialisationsfasen, alltså familjen, har haft en stor inverkan på hennes syn på kön och köns-roller (Giddens & Sutton, 2014, s. 226–227).
Inez och Adam är mer positiva till vilket innehåll och med vilken utformning undervisningen i samhällskunskap har skett. Båda ger samma exempel på en skoluppgift, som de upplever som betydelsefull för deras förståelse av förutsättningar på arbetsmarknaden, där de fick analysera framtidsmöjligheter för en valfri yrkesgrupp. Adam uttrycker förvåning över vissa siffror som presenterades under uppgiften vilket tyder på att innehållet i uppgiften gav eleverna relevanta kunskaper. Därmed finns det tecken på att Adam och Inez upplever att undervisningen ger dem nödvändiga kvalifikationer. Trots detta förklarar Inez att uppgiften ledde till ökad frustration hos henne. Uppgiften fick henne att känna hopplöshet och inse att hon som kvinna är tvungen att arbeta hårt för att nå upp till männens löner. Detta skulle kunna tolkas som att undervis-ningsinnehållet tillförde ett socialisationsmoment, det vill säga att Inez uppfattar villkoren på arbetsmarknaden som en ordning att rätta sig in i och som inte kan brytas (Biesta, 2011, s. 26–
31). Det skulle också kunna vara ett tecken på att det förekommer en hegemonisk maskulinitet där mäns övertag på arbetsmarknaden uppfattas som något naturligt och oföränderligt från Inez sida (Connell & Messerschmidt, 2005, s. 829–838). Tolkningen förstärks av att Inez är den som tydligast uttrycker att hon inte ser några förutsättningar för att hon ska kunna leva på sin idrott och att hon därför måste fokusera på studier. I hennes beskrivning finns därför starka kopplingar till Jakobssons slutsatser, där hon konstaterar att kvinnors underordning på arbets-marknaden kan sporra kvinnors studiemotivation (Jakobsson, 2000, s. 208). Därmed går det också att göra en annan tolkning än att undervisningen endast är socialiserande. Undervis-ningen kan ha lyckats inspirera henne att arbeta hårt för att bryta normer och mönster och skulle därför kunna anses ha viss subjektifieringseffekt (Biesta, 2011, s. 26–31).
59