4. Teoretiska utgångspunkter
6.3. Uppfattningar av förutsättningar på arbetsmarknaden
”Det är ju för att jag är medveten om att en idrottskarriär inte kommer hålla i längden. Jag som tjej kommer inte att kunna livnära mig på min idrott på samma sätt som killarna kan”
(Inez). Detta säger Inez efter att jag har frågat henne hur det kommer sig att hon inte vill satsa på en idrottskarriär efter college. Hon är den som är tydligast med att hon inte ser några som helst förutsättningar för att kunna försörja sig som elitidrottare. Bilden hon beskriver av arbetsmarknaden för kvinnliga idrottare, att hon uppfattar att hon inte kommer att kunna leva på sin idrott, är hon inte ensam om att uttrycka. Alla kvinnliga respondenter har nega-tiva uppfattningar om sina förutsättningar men i olika grad. ”Jag har ju under hela mitt liv fått höra att jag mest troligt inte kommer att kunna leva på idrotten som jag helst vill. Det är väl därför jag har ansträngt mig så mycket i skolan” (Karin). Isabella och Marie är något mer positiva till att det kan vara möjligt att försörja sig på idrotten men att de kommer bli tvungna att jobba mycket hårt för det. ”Det kan gå men det kommer ju bli tufft. Oavsett känns det som att vi kvinnor måste ha en backup-plan eftersom vi inte har samma förutsätt-ningar” (Marie). Samtidigt uttrycker Marie viss förståelse för orättvisor mellan manliga och kvinnliga idrottare och menar att det beror på faktorer som åskådarantal och sponsorintäkter, som ändå måste tas hänsyn till. Isabella känner sig påverkad av, som hon beskriver det, en samhällssyn där kvinnors idrott är mindre värd än mäns idrott. ”När jag berättade för folk att jag skulle till college fick jag kommentarer om att det är mycket lättare för mig att nå dit bara för att jag är tjej. Det var som att det inte räknades på riktigt” (Isabella).
Männen däremot uppvisar betydligt mer positiva uppfattningar om deras förutsättningar på ar-betsmarknaden som elitidrottare. Alla männen identifierar samma tre faktorer som avgörande för deras förutsättningar att kunna försörja sig på sin idrott. Dessa är att de ska hålla sig skade-fria, fortsätta träna hårt och utveckla en mentalitet som bidrar till att de klarar av den hårda
43
träningsmiljön och de höga kraven som ställs på den nivån. De är alla tydliga med att säga att de inte vill ta något för givet men att deras upplevelse är att de har både fysiska och mentala förutsättningar för att klara av att nå till toppen som elitidrottare. Följande citat från Linus är ett tydligt exempel:
Jag tror på mig själv och hoppas att jag kommer att uppnå mina idrottsdrömmar. Om jag ser till att jobba hårt och ser till att jag använder varje minut jag får tror jag att jag kommer kunna bli upptäckt. Sedan vet man ju aldrig vad som händer och hur man reagerar under press, när varje match verkligen räknas, som det gör på den högsta nivån. (Linus)
Även om männen har en positiv bild av sina egna förutsättningar redogör de för att arbetsmark-naden för elitidrottare är orättvis utifrån flera aspekter. Axel ger betydelsen av medfödda fy-siska fördelar som exempel, vilket automatiskt gör vissa personer mer attraktiva för proffskon-trakt. Männen uppfattar dessutom att förutsättningarna skiljer sig för elitidrottande män och kvinnor även om det märks att de är lite försiktiga i sin diskussion av detta. ”Många kvinnor blir ju extremt underbetalda inom idrott medan män tjänar hur mycket som helst” (Adam). I likhet med Marie identifierar männen att bland annat sponsorintäkter och publikintresse är av-görande för hur situationen ser ut. Axel utvecklar detta lite mer:
Det har ju funnits massa regler innan som hindrat tjejer från att idrotta på hög nivå. Samma med damligor, de har ju startat mycket senare än herrarnas. Det vore konstigt om de hade hunnit eta-blera sin verksamhet och bygga upp samma kontaktnät med sponsorer. (Axel)
Adam lyfter däremot en annan aspekt, där han menar att det kan vara lättare för kvinnor att komma in på arbetsmarknaden för elitidrottare, men inte att försörja sig helt på det. ”Det är ju så många tjejer som slutar idrotta tidigt och då är det färre personer som slåss om platserna till college eller proffsklubbar” (Adam). Han tror att anledningen till att många flickor slutar id-rotta i tidig ålder är på grund av att de ser svårigheter att leva på idrotten. Denna uppfattning liknar det Isabella beskriver att hon möts av i sitt idrottande. Hennes upplevelse är att när hon uppnår något inom sin idrott får hon höra att det är enklare för henne eftersom hon är kvinna och att det därför inte är lika mycket värt.
44
Förutom att uppfattningar om arbetsmarknaden för elitidrottare diskuterades under intervjuerna gled samtalen även över i att diskutera uppfattningar av och förutsättningar på andra arbets-marknader. Samtalen utgick ifrån de arbetsmarknader som respektive respondent uttrycker in-tresse för men handlar också om arbetsmarknaden generellt. I detta skede uppenbarade sig skillnader mellan könen gällande vilka krav de uppfattar att arbetsmarknaden idag ställer på utbildning. Männen ser flera alternativa vägar till ett arbete med hög lön medan kvinnorna är mer låsta vid att man behöver studera vidare efter gymnasiet. Linus säger exempelvis följande:
Man kan ju lyckas med vad som helst med bara en gymnasieutbildning. Vägen till ditt mål på-verkas bara och tar längre tid om du inte har den utbildning som krävs för ett visst jobb. Då får du börja lite lägre och jobba dig upp för att få kunskapen som behövs. (Linus)
Adam anser också att utbildning kan underlätta för att få ett bra jobb med en hög lön men säger samtidigt att utbildning inte är vare sig avgörande eller en garanti för vart du når. Axel lyfter fram andra aspekter. ”Jag tror att ha kontakter och ens personliga egenskaper är minst lika viktigt för att få ett bra jobb, kanske till och med viktigare än utbildning” (Axel). Detta är annorlunda gentemot kvinnornas uppfattningar som tydligt urskiljer högskoleutbildning som en kravbild. Marie säger att det visserligen finns arbeten där utbildning kanske inte behövs men att dessa inte är några hon intresseras av. Inez menar att studier inför arbetslivet inte räcker.
”Jag tror att man måste fortsätta vidareutbilda sig inom sitt jobb för att hålla sig uppdaterad.
Min mamma vet jag går massa kurser på sitt jobb hela tiden” (Inez). Isabella är tydlig med att hon behöver ha motivation för vidare studier för att nå dit hon vill på arbetsmarknaden. ”Alltså jag vill ju bli psykolog och det är rätt hög efterfrågan på det men jag måste ju ändå plugga minst fyra år. Jag kan ju inte bli psykolog utan den utbildningen” (Isabella). Karin bedömer, i likhet med Axel, att personlighet och livserfarenheter spelar stor roll för många yrken men att utbildning ändå är absolut nödvändigt.
På arbetsmarknaden som helhet är flera respondenter av uppfattningen att det råder generella löneskillnader mellan könen. Tre av kvinnorna beskriver att de själva är intresserade av att undersöka ingångslöner för olika yrken och har upptäckt att det ofta skiljer sig mellan män och kvinnor. ”Jag såg i någon statistik att man ofta får högre lön i den privata sektorn men samtidigt var löneskillnaderna mellan könen större där än i offentlig sektor” (Marie). För Inez har statistik som har presenterats för henne bekräftat något hon redan misstänkt. ”Det blir som ett bevis på att vi kvinnor måste studera längre och arbeta hårdare för att ta oss någonstans” (Inez). Karin
45
uttrycker att det finns en allmän frustration i hennes umgängeskrets där hon och hennes vänner är irriterade på att kvinnor har sämre förutsättningar i arbetslivet. ”Vi pratar ofta om att vi är så jävla less på det, speciellt om man nyligen har läst någon artikel där kvinnors och mäns lön jämförs” (Karin). Även männen har liknande uppfattningar. Linus tror att det fortfarande finns stora löneklyftor mellan könen inom olika yrken men hoppas att det har blivit bättre senaste åren. ”Det borde inte vara så men det känns som att det fortfarande är orättvist. Egentligen borde man få samma lön för samma arbete” (Linus).
En annan uppfattning som flera av respondenterna har är att det råder könssegregering på ar-betsmarknaden, där vissa yrken är starkt mansdominerade och andra yrken starkt kvinnodomi-nerade. De har svårt att identifiera specifika anledningar till att det ser ut så men Marie, Adam och Linus tror att kvinnor och mäns medfödda egenskaper kanske skiljer sig åt litegrann. Sam-tidigt menar de flesta respondenterna att könsnormer i samhället spelar roll. Så här säger ex-empelvis Isabella:
Om man drar en hård generalisering tänker nog många män lite mer på pengar och åt det egoist-iska hållet. Tjejer vill på ett helt annat sätt, generellt, hjälpa andra eller göra något för att det är roligt eller intressant. Det känns som att av de killar jag pratar med siktar de mot det arbete där de enklast kan tjäna hög lön, typ inom IT-sektorn, medan de flesta tjejer jag känner vill jobba med att hjälpa människor på något sätt. (Isabella)
Adam tycker att det är konstigt att arbetsmarknaden är könssegregerad. ”Man borde ju bara få jobba med vad man vill, om en tjej nu vill bli snickare borde inte det vara något konstigt”
(Adam). Axel och Inez tar båda upp könskvoteringar som en åtgärd som kanske kan upplösa könssegregeringen. Däremot tycker bägge två att det finns negativa aspekter av att införa könskvoteringar. ”Det blir ett problem när kvinnor får positioner som de inte är utbildade för.
När de gör ett misstag får alla som är emot könskvoteringar vatten på sin kvarn och kan säga att en man skulle gjort jobbet bättre” (Axel). Axel tycker därför att fokus i stället borde läggas på att åtgärda könssegregeringen på universitets- och högskoleprogram och att strategier måste utarbetas för att lyckas locka både män och kvinnor redan i rekryteringsfasen. Med tanke på vad Marie senare berättar har nog Axel en poäng:
Hade jag gått in på en hemsida och sökt på en utbildning eller ett yrke och sett att det är 90 procent män där hade jag nog tänkt att det inte vore något för mig. Andra kanske hade tyckt att det hade
46
varit spännande men jag hade nog tänkt att det måste finnas en anledning till att kvinnor inte vill vara där. Det skulle också kännas lite otäckt att vara typ ensam kvinna på en arbetsplats eller i ett klassrum för då kanske man känner att man inte vågar fråga saker för att man inte vill uppfattas som dum. (Marie)
Det går alltså att konstatera att respondenterna har tydliga uppfattningar om arbetsmarknaden.
Kvinnorna upplever att de har sämre förutsättningar än män både på arbetsmarknaden för eli-tidrottare och på arbetsmarknaden generellt. De säger uttryckligen att detta är en stor anledning till att de jobbar hårt för att nå höga betyg. Att studera vidare upplevs nödvändigt för dem för att kunna nå någonstans i samhället, eftersom de uppfattar att det är låg sannolikhet att lyckas med en idrottskarriär. Männen uttrycker inte samma oro utan är optimistiska till att kunna leva på idrotten. Om de skulle skada sig är de också övertygade om att en annan karriär kommer att lösa sig. Samtidigt lyfter båda könen medvetenhet om löneskillnader mellan män och kvinnor samt den könssegregering som råder på arbetsmarknaden. Därför är det intressant att undersöka var dessa uppfattningar kommer ifrån och baseras på. Detta resulterade i de två identifierade temana nedan som avslutar resultatdelen.