• No results found

3 Studiens metod

3.6 Genomförande

Nedan följer en detaljerad beskrivning av hur vi gick tillväga med insamlingen av det empiriska materialet. Vi beskriver detta i kronologisk ordning och börjar med att beskriva hur vi förberedde oss, följt av hur vi genomförde processerna och slutligen hur vi följde upp. Processens genomförande beskrivs utifrån de tre olika teknikerna: intervju, observation och granskning av skriftliga källor.

3.6.1

Förberedelser

Vi inledde insamlingen av det empiriska materialet genom att sända ett e-mail till Smiling Groups informationsmail. I mailet presenterade vi oss själva och frågade om de kunde tänka sig att ställa upp och agera fallföretag till vår civilekonomuppsats. Vi presenterade även några olika idéer på möjliga undersökningsområden som vi var intresserade av. Slutligen tillade vi att vi var öppna för att höra deras förslag på undersökningsområden

då vi gärna ville samarbeta med just Smiling Group eftersom vi intresserat oss för deras unika sätt att bedriva verksamhet.

Vi fick snabbt fin respons på vårt mail och Johan tackade ja till både vårt erbjudande och till ett samarbete samt återkopplade med nya förslag på potentiella undersökningsområden. Vi bokade direkt in en telefonintervju för att få en bättre bild av Smilings organisation och för att säkerställa att det skulle lämpa sig väl att använda Smiling Group som fallföretag. Telefonintervjun var också ett tillfälle för oss att diskutera samarbetet närmare för att kunna lägga upp en plan för hur det skulle utformas och ge bästa resultat, både för dem likväl som för oss.

Innan vi genomförde den inledande telefonintervjun försökte vi sätta oss in i Smilings verksamhet. Genom att läsa det offentliga materialet som fanns tillgängligt om verksamheten kunde vi studera övergripande information om Smiling. Den största delen av materialet återfann vi genom sökningar på Google och via företagets officiella webbsida (http://smiling.se/) samt deras blogg (http://smiling.se/blogg/). Vi använde oss även av diverse tidningsartiklar och årsredovisningar från deras verksamma år. Intervjun var främst inbokad för att båda parter skulle få en bättre förståelse och känsla för varandra samt få en bredare insyn i vilka möjligheter som fanns och för att se om det fanns några svårigheter att ta hänsyn till. Vi hade därför inte förberett mer än några enstaka generella frågor att ta utgångspunkt i. Under denna intervju som varade i drygt 20 minuter fick vi bättre insikter om Smilings verksamhet, hur deras affärsmodell är uppbyggd, vilka olika ansvarsområden de anställda hade samt vilket typ av ansvar det innefattade. Vi fick där och då även bekräftat att vår studie skulle vara möjlig att genomföra på Smiling Group och de var mycket positiva till att få utgöra en stor del av vår undersökning.

Därefter höll vi kontinuerligt kontakt med dem via mail för att upprätthålla samarbetet, något som också gjorde det möjligt för oss att ställa sporadiska frågor som vi stötte på i ett initialt skede av studien. Efter att vi hade satt oss in i ämnet och läst på om strategiskt entreprenörskap under ett par veckor kände vi oss redo att boka in en inledande intervju i form av en telefonintervju. Denna telefonintervju med Johan var till för att diskutera mer detaljerade frågor och tog omkring 20 minuter. Fokus på diskussionerna var främst frågor gällande deras produktflöde och hur de arbetar tillsammans med andra aktörer inom nätverket. Under denna intervju bokade vi dessutom in ett datum för när vi skulle

åka och besöka Smilings kontor i Stockholm för att observera verksamheten och utföra personliga intervjuer.

När intervjuerna närmade sig skickade vi ut ett informationsmail till samtliga. Mailet skickades ut tre dagar innan avsedd intervju och vi inledde det med att berätta hur tacksamma vi var för att de tog sig tid för oss och att de hade gått med på att agera fallföretag åt vår studie. Därefter tackade vi för att samtliga medarbetare tackat ja till att bli intervjuade. Efter det presenterade vi oss själva och vår studie samt en beskrivning av dess syfte då vi hittills huvudsakligen haft all kontakt med Johan. Därefter beskrev vi hur vi tänkte strukturera samt genomföra intervjuerna och inkluderade information angående ungefär hur lång tid vi beräknade att intervjuerna skulle ta, hur många frågor som skulle behandlas samt vilka teman som vi önskade att inkludera.

Vidare beskrev vi även att vi önskade att få spela in intervjun för att i efterhand kunna utgå från det inspelade materialet vid transkribering eftersom vi ville kunna återberätta de historier som vi fick ta del av. Vi berättade även att de givetvis har möjligheten att medverka anonymt och om detta önskas kommer vi att använda oss av en fiktiv identitet. Vi beskrev dessutom att de, om det uppkommer frågor under intervjun som de inte vill besvara, har rätten att neka dessa samt att deras deltagande är frivilligt och att de kan välja att närsomhelst avbryta om de så skulle vilja. Vi informerade dem även i mailet om att materialet vi tillhandahåller enbart kommer att användas i forskningsändamål och att studien senare kommer publiceras i DIVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) och då kan läsas av allmänheten. Avslutningsvis berättade vi att vi kommer att använda oss av respondentvalidering för att intervjupersonerna ska få chans att säga till om de har invändningar på det tolkade materialet. Informationsmailet återfinns i bilaga 1.

3.6.2

Genomförande

Nedan kommer vi nu detaljerat beskriva hur vi gick tillväga när vi genomförde de personliga intervjuerna, observationerna samt granskningen av det skriftliga materialet. Detta för att du som läsare ska få en så tydlig bild som möjligt av processerna.

Personliga intervjuer

De personliga intervjuerna skedde löpande med en medarbetare åt gången på Smiling kontor under ett par dagar. Vi utgick som tidigare nämnt från en förberedd intervjuguide

men ställde även följdfrågor under intervjuns gång för att kunna skapa oss en bättre förståelse samt för att få klart för oss att vi förstått vad de har velat säga med sina berättelser.

Intervjuerna inleddes med att vi upprepade den mest väsentliga informationen som ingick i det tidigare utskickade mailet. Detta för att bekräfta att intervjupersonerna tagit del av informationen och var införstådda med studiens etiska överväganden. Efter att vi hade fått någon form av godkännande av respektive intervjuperson påbörjade vi inspelningen. Intervjuerna inleddes genom att vi ställde frågor som berörde intervjupersonens bakgrund och roll på Smiling Group. Därefter bad vi dem berätta om företagets historia vilket sedan följdes av att de fick beskriva Smiling genom att välja tre ord. Detta gjorde vi för att vi ville få en övergripande känsla för hur de själva ser på sin verksamhet. Sedan gick vi vidare genom att ställa ytterligare frågor gällande företagets kärnkompetens för att få en djupare förståelse för vad de anser vara mest värdeskapande i verksamheten. Efter det gick vi in på frågor angående var de upplever att de befinner sig för tillfället i sig i sin utvecklingskurva.

Genom att ställa frågor som behandlade deras nätverksorganisation och värdekedja kunde vi gå djupare in i verksamheten. Vi bad intervjupersonerna att tydligt beskriva och redogöra vad Smiling Group gör respektive vilka aktiviteter som utförs av andra aktörer i deras nätverk. Vi inkluderade frågor som riktade sig på relationerna inom nätverket för att kunna skapa oss en djupare förståelse för hur deras nätverk fungerar och är sammankopplat samt hur kommunikationen mellan de olika parterna sker. Huvudsyftet med det var att kunna få en förståelse för hur deras organisationsstruktur ser ut.

Styrningen var nästa tema som behandlades och under detta tema ställde vi frågor som berörde både den interna och externa styrningen samt om de anser att betydelsen av målsättningar och strategier har ändrats i takt med att företaget växt. Vi ser styrningen inom Smilings verksamhet som den interna medan den externa refererar till hur de styr relationerna i nätverksorganisationen. Inom detta tema avsåg vi även att förstå hur beslut fattas inom Smiling samt vilka eventuella utmaningar och risker som tillkommit med den snabba tillväxttakten.

Därefter gick vi in på temat entreprenörskap och ställde frågor angående vad de tror är anledningen till att de har lyckats med sin tillväxt samt vad som har gjort att de har lyckats sälja in sig till många stora och välkända återförsäljare. Dessutom ställde vi frågor om vad de ansåg vara den avgörande faktorn och vad det var som gjorde att de tillslut vågade satsa på Smiling.

Det slutliga temat som vi behandlade var strategi och intervjupersonerna fick frågor om huruvida de ansåg att Smiling har en strategi, dels vad gäller från det att de startade företaget men också huruvida de ansåg sig ha en tydlig strategi i nuläget. Sista frågan vi behandlade var om de ansåg att Smilings övergripande mål gick hand i hand med de externa aktörernas mål.

Samtliga intervjuer avslutades med att vi tackade för att vi fått lov att intervjua personen i fråga och därefter stängde vi av inspelningen. I och med att vi valde att utföra semistrukturerade intervjuer uppkom det sporadiskt följdfrågor som ställdes till intervjupersonerna. Vissa intervjuer innefattar flera sidospår medan andra höll sig till den utformade intervjuguiden. Intervjuerna tog mellan 28 minuter och en timme och 45 minuter beroende på hur målande och ingående intervjupersonerna svarade på frågorna och hur mycket de valde att berätta om verksamheten. Den kortaste intervjun var den som genomfördes med Erica, vilket kan förklaras med att hon själv inte ansåg sig vara tillräckligt insatt för att svara på en stor del av frågorna. Övriga intervjuer tog ca en och en halvtimme.

Efter varje genomförd intervju transkriberade vi det insamlade materialet och var då tacksamma över att vi delat in intervjuguiden utefter olika teman då det underlättade bearbetningen av materialet.

Observationer

Likt ovan nämnt valde vi att sitta med och observera ett veckomöte på Smiling Group samt spendera två dagar på deras kontor för att observera deras dagliga verksamhet. Nedan beskriver vi först veckomötet och sedan den dagliga verksamheten.

Veckomöte

Veckomötet är en rutin som sker varje måndagsmorgon på Smiling Groups kontor. Under mötet önskas samtliga medarbetare medverka och denna måndagen är alla på plats. Vi får under mötets gång möjlighet att förstå hur de agerar, fattar beslut samt kommunicerar inom verksamheten. För oss var det viktigt då vi ämnade att få en förståelse för deras organisationskultur, struktur samt ledarskap. Vi kunde dessutom skapa oss en uppfattning om hur de ser på sitt nätverk och hur de arbetar med de externa aktörerna.

Veckomötet började denna måndag som planerat klockan nio. Vi blir informerade om att mötet är till för att samtliga medarbetare ska få en uppfattning om hur den kommande veckan ser ut samt för att få insyn om varandras aktiviteter. Dessutom går de igenom några av den föregående veckans större händelser för att uppdatera varandra om verksamhetens situation. Genom att observera denna typ av möte fick vi insyn och kunde skapa oss en förståelse för huruvida de planerar kortsiktigt eller långsiktigt samt hur de arbetar med relationer i sitt nätverk. Vi båda deltog under mötet och förde separata anteckningar kontinuerligt. Dessa anteckningar diskuterade vi sedan i efterhand för att jämföra våra upplevelser om verksamheten. Vi insåg att våra upplevelser av Smilings agerande stämde överens, exempelvis fick vi båda samma känsla för hur långt fram i tiden Smiling valde att planera. Vidare valde vi att inte spela in mötet då de berättade att de skulle diskutera sensitivt material och att de därför önskade att vi inte spelade in mötet. Vi valde självklart, med tanke på våra etiska principer, att uppfylla deras önskan. Därmed fick vi lyssna noggrant och förlita oss på anteckningar istället. Att tillägga är, att det essentiella för oss var att få uppleva och skapa en förståelse för hur de arbetar och planerar, inte exakt vad som sades.

Daglig verksamhet

Vi fick även möjlighet att granska Smilings operativa verksamhet under två arbetsdagar. Genom att observera deras dagliga verksamhet kunde vi skapa oss en förståelse av hur deras vardag ser ut. Som tidigare nämnt är detta viktigt för oss då vi ämnar få en förståelse för deras kultur, struktur och ledarskap vilket kan vara svårt att uppfatta genom att endast ställa frågor. Vi anser att detta är aspekter som måste upplevas för att kunna göra egna tolkningar och eftersom vi ämnade att komma så nära fallet som möjligt så var detta ett givet tillvägagångssätt.

Genom att vi fick uppleva den dagliga verksamheten kunde vi få en känsla av såväl deras företagskultur, struktur samt ledarskapet inom Smiling Group. Vi anser även att vi kunde bilda oss en uppfattning för huruvida de var entreprenöriella eller strategiska till sin karaktär. Under dagarna var vi båda delaktiga och förde separata anteckningar. Efter varje avslutad dag var vi noggranna med att diskutera våra upplevelser och satte oss därefter ned och skrev ner de viktigaste händelserna samt tolkningarna vi gjort under dagen. Dessa anteckningar inkluderade allt från arbetsmiljön på kontoret till hur vi upplevde deras interna relationer. Genom att vi var deltagande observatörer kunde vi välja att ibland delta i konversationerna och ibland observera på avstånd för att förstå olika samspel och interaktioner.

Granskning

Vi läste, som tidigare nämnt, i ett initialt skede av studien allt offentligt material om Smilings verksamhet som vi fick tillgång till. Vi granskade materialet tillsammans och under tiden vi läste förde vi anteckningar kring fängslande och intresseväckande händelser och berättelser. Vi skrev även ner frågor som dök upp under granskningen och om dessa frågor inte besvarades under den fortsatta läsningen frågade vi de under för-intervjuerna respektive under observationstillfället. Parallellt med att vi fördjupade oss genom läsbart material på internet om Smilings verksamhet läste vi även in oss på ämnet strategiskt entreprenörskap. Detta ledde till att vi var uppmärksamma och försökte tolka materialet utifrån ett strategiskt entreprenörskaps perspektiv.

Granskningen av de skriftliga källorna skedde iterativt under studiens gång. Genom att kontinuerligt gå tillbaka till texterna kunde vi få ytterligare förståelse för hur Smiling bedrev sin verksamhet och för deras organisationskultur, struktur och ledarskap.

3.6.3

Uppföljning

Efter att ha genomfört samtliga intervjuer och observationer samt transkriberat det inspelade materialet, skickade vi ut ett personligt mail till respektive medarbetare där vi tackade för deras tid och att de ställde upp på att vara en del av vår studie. Vid bearbetning av det empiriska materialet uppstod dock nya frågor och vi valde därför att skicka ut ytterligare ett mail till dem. Mailet bestod av fem övergripande frågor och vi bad dem att svara utifrån sin förmåga. Frågorna fokuserade till störst del på mål, strategier och

framtid. Genom detta kunde vi få en djupare förståelse för hur de ser på framtiden. Uppföljningsmailet återfinns i bilaga 3.

Vidare presenterar vi nu hur vi gått tillväga för att samla in det teoretiska materialet.

3.7 Litteraturinsamling

Då vi i ett initialt skede var måna om att skapa en fördjupad förståelse för begreppet strategiskt entreprenörskap inledde vi vår studie med att göra en övergripande litteratursökning i ett flertal olika databaser. Vi använde oss huvudsakligen av databaserna Onesearch, Business Source Premier och Google Scholar. Via dessa källor kom vi i kontakt med lämpliga vetenskapliga artiklar och böcker med fokus på strategiskt entreprenörskap. Vi använde oss av sökord såsom strategiskt entreprenörskap, strategic management, entrepreneurship, strategisk ledning och styrning samt entreprenörskap. Vi kom då i kontakt med ett flertal olika forskare som har varit engagerade inom området. I vår studie har vi valt att utgå till stor del från forskning som gjorts av Ireland, Webb, Hitt, Ketchen, Kuratko, samt Höglund och Mårtensson.

Efter att ha fått en förståelse för strategiskt entreprenörskap valde vi att gå vidare med vår sökning. Detta eftersom vi hade valt att genomföra studien på fallföretaget Smiling Group och vi bestämde oss för att inkludera begrepp som kännetecknade Smilings verksamhet. Vi läste på om tillväxt och småföretagande och efter att ha granskat ett större antal artiklar insåg vi att Smilings verksamhet påminner om det som kallas för en nätverksorganisation. Vi inkluderade därmed sökord såsom nätverk, nätverksorganisation, outsourcing och strategic outsourcing i vår sökning.

När vi kombinerade ord som nätverksorganisation och strategiskt entreprenörskap fick vi väldigt få träffar och insåg därmed att vi funnit en forskningslucka. Vi fördjupade oss på både strategiskt entreprenörskap och nätverksorganisationer innan vi bestämde oss för att använda detta som grund i vår studie. Med detta som utgångspunkt kunde vi ta oss vidare för att få djupare förståelse för hur Smiling valt att bedriva sin organisation.

Vi kommer nu att beskriva hur den teoretiska referensramen är uppbyggd och vilka teorier vi har valt att inkludera i studien. Eftersom strategiskt entreprenörskap används som ett perspektiv i denna studien har vi, som tidigare nämnt, valt att låta läsaren ta del av det i

ett tidigt skede. Vi har valt att göra det då det är viktigt att läsaren är införstådd med begreppet och dess innebörd vid fortsatt läsning av studien.