En första fråga som både författare och läsare av en empirisk undersökning måste ta ställning till är resultatens validitet eller giltighet. Validitet syftar på huruvida man har undersökt det som avsågs (Kirk & Miller, 1986). För att vinnlägga mig om att jag har undersökt det som studien avser att under- söka har jag använt mig av metodtriangulering samt sökt efter negativa belägg för resultaten både i teori och empiri. Vidare har jag fortgående hämtat feedback från intervjupersoner och andra medarbetare på SVT kring mina teser och resultat (jfr. Miles & Huberman, 1994). Dessutom anför jag alternativa tolkningar som gör det möjligt att läsa både intervjucitat och analyser på mer än ett sätt. Slutligen har det varit min ambition att skapa en så pass tydlig framställning att det är möjligt för läsaren att både göra egna tolkningar och att kritisera mina analyser. Denna kommunikativa valide-
ring (Kvale, 1997) hoppas jag ha närmat mig bland annat genom att inte ha alltför långa eller korta utdrag ur intervjuerna.
Andra aspekter som kan uppmärksammas i relation till arbetets validititet är dels tidsförloppet som undersöks, dels den specifika organisationskontext då intervjuerna ägde rum. En del av frågorna i intervjuerna ligger en bit bakåt i tiden. Minnet är selektivt och saker ter sig annorlunda i efterhand. Intervjuerna har dessutom ägt rum i ett sammanhang präglat av stora hän- delser och känslor. Ilska, oro och likgiltighet färgar också intervjuerna. Till grund för de här anmärkningarna ligger dock ett korrespondenskriterium. Med ett sådant krav skall intervjuutsagorna motsvaras av objektiva före- teelser för att vara giltiga (Weick, 1995). Korrespondenskriteriet är inte relevant i denna undersökning. Det som studeras är människors upplevel- ser och erfarenheter. Upplevelser förmodas ha en stor betydelse för hur organisationer fungerar, oavsett om de har en reell motsvarighet eller ej.
En andra frågeställning som bör beaktas är undersökningens tillförlitlig- het eller reliabilitet. Reliabilitet handlar om med vilken noggrannhet eller precision som något har undersökts (Hellevik, 1984). I likhet med validit- eten kan reliabiliteten ökas på en mängd sätt. Jag har i synnerhet efter- strävat en hög tillförlitlighet genom att noga förbereda, genomföra, skriva ut, koda samt analysera intervjuerna (jfr. Kvale, 1997).
En tredje fråga som man bör förhålla sig till genomgående i en studie är om och i så fall vilka generaliserande anspråk som görs. Gällande generali- sering kan man göra en åtskillnad mellan statistisk generalisering och teo- retisk eller analytisk generalisering (Ekström & Larsson, 2000). Den statis- tiska generaliseringen sker å ena sidan på grundval av ett mindre men re- presentativt urval, som generaliseras till en större population. Den teore- tiska generaliseringen innebär å andra sidan att vissa teorier används som utgångspunkt för undersökningen. I den mån undersökningen bekräftar respektive bestrider befintliga teorier kan resultaten generaliseras och bidra till att vidareutveckla det teoretiska ramverket (Miles & Huberman, 1994). I likhet med många andra kvalitativa studier åberopar denna undersökning teoretisk generalisering. Resultaten säger med andra ord inte enbart något om kommunikation och förändringar inom den specifika organisationen SVT. Undersökningen visar på mer allmängiltiga mekanismer som omger kommunikation och meningsskapande i organisationer. Den teoretiska generaliseringen sker emellertid inte automatiskt eftersom en teori måste testas i mer än ett sammanhang. För att öka möjligheterna till generalise- ring har studien därför utformats som två fallstudier (Yin, 2003).
Avslutningsvis kan man ifrågasätta om SVT i Malmö och Örebro är lämp- liga organisationer att jämföra. Till exempel varierar fallstudiernas tids- mässiga omfattning. Själv befarade jag att den relativt kortare tidsperiod
som studien i Örebro inbegriper skulle ge ett mindre innehållsrikt material. Så var inte fallet och i princip samtliga områden som undersökts i Malmö (t.ex. visioner, nya arbetssätt, roller och strukturer) har också behandlats i Örebrostudien. Antalet intervjuer skiljer sig också åt mellan fallen men relativt sett är skillnaderna små. Det är inte i första hand antalet intervjuer som är avgörande för studiernas jämförbarhet utan intervjuernas kvalitet och huruvida man uppnår en mättnad i materialet eller ej. I likhet med andra komparativa fallstudier har fallens olikheter inte inneburit några hin- der (se t.ex. Eriksson, 2003). Snarare har variationerna varit en analytisk fördel då samstämmiga resultat från skilda sammanhang ökar studiens generaliserbarhet. Så här långt är det tillräckligt att konstatera att under- sökningen gör anspråk på teoretisk generalisering. Vilka dessa generalise- ringar är och hur de ser ut diskuteras mer utförligt i relation till de faktiska resultaten i det avslutande kapitlet elva.
6. Fallstudierna SVT i Malmö och Örebro
De senaste 15–20 åren har SVT:s omvärld förändrats avsevärt. Organisa- tionens arbetsformer och produkter har utvecklats i takt med ny teknik och med publikens varierande preferenser. Trots det uppfattade SVT:s ledning i början av 2000-talet att verksamheten levde kvar med ena benet i en orga- nisationsform som hörde hemma i en svunnen tid – en tid då SVT tillverka- de tv-program för två kanaler och inte hade nämnvärd konkurrens. För medarbetarna på SVT blir därför de första åren på 2000-talet en tid som präglas av stora förändringar. Produktionsteknik, arbetsformer, yrkesroller och ekonomi är bara några av de system i organisationen som omprövas för att skapa ett ”modernt medieföretag”.
Syftet med detta kapitel är att teckna en bild av de förändringar som planeras och genomförs på SVT i Malmö och i Örebro under tiden 2002 till 2004. Kapitlet inleds med en diskussion om public service-organisationer och SVT:s roll i det förändrade medielandskapet. Därefter beskrivs det för- ändringsarbete som skedde i enheterna Syd och Mellan.