SVT sände sitt första tv-pro- gram 1956. År 2002 hade SVT fem kanaler, text-TV, Internet- verksamhet samt producerade program över hela landet. De elva produktionsorterna utan- för Stockholm var samlade i fyra enheter: SVT Syd, SVT Väst, SVT Mellansverige och SVT Nord. Till de elva produk- tionsorterna var 15 lokalredak- tioner knutna.
Från och med 1997 ägs före- taget av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Ut- bildningsradio AB. Stiftelse- styrelsens ledamöter utses av re- geringen. Företaget drivs i form av ett aktiebolag och finansie- ringen sker till 60 procent ge- nom tv-avgiften. 2001 hade SVT 2719 tillsvidareanställda. SVT är ett public service-före-
tag. Att arbeta i allmänhetens tjänst betyder för SVT bland annat att: programutgivningen skall erbjuda bredd och djup; att företaget har en obe- roende ställning; att företagets program och tjänster skall vara tillgängliga för hela befolkningen och att program och medietjänster skall vara av hög kvalitet (SVT:s Public service-uppföljning 2002; Välkommen till Sveriges Television).
Figur 6.1 Sveriges Television 2002 (Fakta
om Sveriges Television 2001/02).
Figur 6.1 Sveriges Television 2002 (Fakta om Sveriges Television 2001/02).
Under de senaste 15–20 åren har mediebranschen genomgått för svenska och nordiska förhållanden mycket omfattande förändringar (Hultén, 1996). Teknisk utveckling och avreglering av etermediemarknaden är två tenden- ser som i hög grad bidragit till det mångskiftande medielandskap som mö- ter konsumenter och medborgare idag. För den statliga televisionen har avregleringen av mediebranschen inneburit en övergång från en förhållan- devis skyddad verksamhet i monopolsituation till en starkt konkurrensut- satt marknad. Regelverket kring etermedierna började att luckras upp re- dan genom 1978 års radio- och tv-beslut, då närradion tillkom. De stora förändringarna kom inte desto mindre med satellit- och kabel-tv-kanalernas etablering i mitten av 1980-talet. Detta sammanföll med att det ideolo- giska klimatet förändrades så att reklamfinansierad radio och television blev alltmer accepterad. 1992 inledde den tredje markbundna tv-kanalen, privatägda och reklamfinansierad TV 4, sina sändningar (Hadenius, 1998). Utvecklingen mot ett mer kommersialiserat etermediesystem har påverkat Sveriges Radio-företagens organisation på flera sätt. På drygt ett decennium har radion och televisionen i Sverige förvandlats från en enhetlig organi- sation till ett blandsystem av aktörer och kanaler (Engblom, 1998).
Nära relaterat till avregleringen av mediemarknaden är en teknisk ut- veckling som i grunden förändrat förutsättningarna för produktion, distri- bution och konsumtion av tv-program och andra medieprodukter. En tek- nisk utveckling som starkt påverkat det förändrade medielandskapet är digitaliseringen (SOU 2002: 55). Digitaliseringens stora potential ligger i att all information kodas till en gemensam form som kan skickas till alla befintliga medier för tv, radio och telekommunikation. Samtidigt kan infor- mationen bearbetas och lagras med datorteknikens kapacitet (Röhl, 1995). Vad digitaliseringen får för långsiktiga konsekvenser för produktion, distri- bution och konsumtion av medieprodukter är svårt att förutsäga. I början av 2000-talet är det likväl möjligt att urskilja minst fyra typer av konver- gens som möjliggörs genom digital teknik: nät-, tjänste-, apparatur- och marknadskonvergens. Nätkonvergens kopplat till television innebär att olika infrastrukturer integreras och blir bärare av likartade tjänster. Tjänste- konvergens betyder att information som tidigare funnits i ett medium blir tillgängligt i andra medier och att traditionellt skilda tjänster kombineras i samma medium. Apparatkonvergens innebär att en och samma apparat är anpassad för olika typer av tjänster. Marknadskonvergens är en följd av sammansmältningen mellan nät, tjänster och apparater. Detta innebär att företag som tidigare verkat inom skilda branscher börjar konkurrera inom varandras områden (Drotner, 2002; Seversson, 2004).
Jämsides med den förändrade etermediemiljön, den yttre konkurrensen och de interna omorganisationerna löper ytterligare en trend som har vik-
tiga konsekvenser för den statliga televisionens verksamhet: snävare ekono- miska ramar och rationalisering. Fram till och med 1970-talet skedde en påtaglig expansion av public service-verksamheten. Men då upphörde den ständiga ökningen av antalet licenser och färg-tv-avgifter som möjliggjort tidigare decenniers expansion. Dessutom höjde den ökande konkurrensen på tv-sidan priset på eftertraktade sändningsrättigheter. Eftersom personal- kostnaderna var den största utgiftsposten för SR-företagen har det under 1980- och 1990-talen skett en kraftig neddragning av personalstyrkan för att få fram mer programmedel (Engblom, 1998; Tjernström, 1999).
SVT befinner sig på en mångfacetterad marknad. Denna är i stora delar avreglerad och präglas av en snabb utveckling av produktions- och distri- butionstekniker, publiker med varierande och svårfångade preferenser samt allt snävare ekonomiska ramar. På denna marknad möter SVT dessutom en påtaglig konkurrens med kommersiella medieföretag, företag som hänsyns- löst kan profitera på publikens till synes omättliga hunger på skandaler, nakenhet och död. Tekniken har en tendens att hamna i fokus, men SVT:s förändringsarbete handlar långt ifrån enbart om att den digitala teknikens intåg. Det handlar också om SVT:s möjligheter att uppfylla sitt primära uppdrag – att producera högkvalitativ tv i allmänhetens tjänst i ett demo- kratiskt samhälle (Edin & Widestedt, 2002). För att detta skall vara möjligt arbetar SVT sedan slutet av 1990-talet med genomgripande organisations- förändringar. Omprofileringen av företaget 2001 och nyhetssändningarnas ständiga grafiska och formmässiga omgestaltningar har nog inte gått någon svensk tv-tittare förbi. Personaltidningen Vipåtv, de årliga public service uppföljningarna och strategidokument från SVT visar att man samtidigt arbetar med att utveckla arbets- och beslutsprocesser, teknik, kompetens, yrkesroller, lokala och övergripande formella strukturer samt ekonomiska och administrativa system i organisationen. Det är mot bakgrund av denna strategiska omorientering som förändringsarbetet på SVT i Malmö och Örebro studeras.