När denna delstudie inleddes hösten 2003 bestod region Mellan av fem produktionsorter: Norrköping, Örebro, Karlstad, Falun och Leksand. I Eskilstuna, Gävle och Västerås fanns det dessutom mindre lokalredaktio- ner. Sammanlagt sysselsatte region Mellan cirka 300 personer. I Norrköping och på lokalredaktionen i Eskilstuna arbetade sammanlagt 80 personer. Enhetsledningen och viss administration räknades till personalstyrkan i Örebro. Tillsammans med den cirka tio man starka lokalredaktionen i Väs- terås uppgick antalet anställda i Örebro till 60 personer. I Falun och Gävle fanns 65 anställda. I Karlstad arbetade cirka 45 personer och i Leksand fanns 35 SVT-medarbetare. Totalt engagerades ett 60-tal projektanställda under ett år.
Sveriges Radio startade med två medarbetare i Örebro 1960. Då gjordes främst nyheter och sport för de rikssända programmen. Bergslagsnytt sän- des på prov i början av 1970-talet men det dröjde till 1986 innan Tvärsnytt började sändas över Värmlands, Örebro och Västmanlands län. Genom åren har Örebros programproduktion bland annat varit inriktad på livs- åskådning, gudstjänster, medicin, musik och dokumentärer. Från mitten av 1980-talet kom en ny inriktning mot caféprogram. Det startades även en kulturredaktion som gjorde programmen Rikets kultur och Kultur- journalen. SVT i Örebro har producerat uppskattade program inom livsstils- genren såsom Sommartorpet, Nya rum och Mitt nya liv.
Nya strukturer, annan produktion och färre anställda på SVT i Örebro
I september 2003 gick livet ännu sin gilla gång i tv-huset i Örebro. Att verksamheten skulle flytta till andra lokaler hade visserligen diskuterats en längre tid men frånsett detta hade mycket få förändringar ägt rum i huset under de senaste åren. Det organisationsövergripande förändringsarbetet SVT 2005 hade redan väckt frågor om vad som skulle tillverkas var i landet och med vilka resurser som detta skulle ske. För Örebros del stod det till exempel klart sedan en tid att den gamla studion inte längre skulle använ- das och att tekniken kring nyhetssändningarna skulle digitaliseras. Föga anade emellertid chefer och andra medarbetare på orten omfattningen av de besparings- och strukturförslag som SVT:s ledning offentliggjorde den 7 oktober 2003. Vad innebar då dessa förändringsförslag för verksamheten i Örebro?
En av de mer framträdande förändringarna i region Mellan var den om- prioritering som gjordes mellan orternas produktionsförutsättningar. Norr- köping utsågs till huvudproduktionsort i enheten medan Örebro och andra stationer i stort sett enbart skulle producera nyheter och någon enstaka produktion för allmän-tv. Denna omfördelning av resurser, teknik och per- sonal påkallade också en annan formell struktur i enheten. Fram till och med hösten 2003 såg organisationen i Mellan ut som i figur 6.5 nedan. Enhetschefen ledde fem produktionsorter. I hans ledningsgrupp ingick eko- nomi-, personal-, produktions-, programansvariga samt redaktionschefer- na. De sistnämnda var platschefer, vilket innebär att de ansvarade för per- sonalen på respektive ort.
Figur 6.5 SVT Mellan till och med februari 2004.
Under hösten och vintern 2003 fördes följaktligen diskussioner om enhe- tens nya struktur och hur arbetet kring nyheter och allmän-tv bäst kunde struktureras (se figur 6.7). Ambitionen var att organisationen skulle stödja strukturen för en huvudproduktionsort, åstadkomma en flexibel och enhet- lig produktionsplanering samt att underlätta att tekniskt och redaktionellt arbete integrerades. Den nya organisation som antogs formellt i mars 2004 presenteras i figur 6.6 nedan:
Figur 6.6 SVT Mellan från och med mars 2004.
Några av huvudpunkterna i SVT Mellans nya organisation var för det för- sta att studioproduktion och viss bearbetning koncentrerades till huvud- orten Norrköping. För det andra skulle en grundbemanning för allmän-tv på varje ort planeras från ett projektkontor på huvudorten.
Enhetschef Personalchef Ekonomichef Produktions- chef Programchef Redaktionschef Östnytt Redaktionschef Tvärsnytt Redaktionschef Värmlandsnytt Redaktionschef Gävle/Dala Redaktionschef Dövas TV Projektledare Produktions- personal Gruppchefer Administration ATV-personal Enhetschef Produktion Studio Inspelning Bearbetning Platschefer Projektkontor Projekt- controller Planering/Easy Projektledare Redaktionell personal Proj. Ass. Nyhetschef X 5 Teknik- och produktionschef Programchef Regionala nyheter Nyhetstecken Produktions- teknik Service IS/IT Personal- & ekonomichef
För det tredje skulle det ännu finnas viss personal för teknisk service, IT- support och lokaler på samtliga pro- duktionsorter men tyngdpunkten skulle ligga på huvudproduktionsor- ten. En ytterligare omställning var att teknikpersonalen, som tidigare arbe- tat med både nyheter och allmän-tv, nu delades upp och låstes vid respek- tive nyheter och allmän-tv. Andra vik- tiga förändringar som hängde sam- man med omstruktureringen var att regional- och allmän-tv i enheten skul- le förses med nya digitala produk- tionssystem. Dessutom behövdes det mer utbildningsinsatser för att öka flexibiliteten mellan yrkesgrupperna. Digitaliseringen ansågs vara ett sätt att spara pengar. Ett annat sätt att fri- göra resurser var att säga upp perso- nal.
Beskedet om omstruktureringen men framför allt informationen om uppsägningar i organisationen togs emot med samma förvåning och be- störtning i Örebro som i Malmö. En- het Mellan fick ett sparbeting på 20 miljoner kronor som sedermera kon-
kretiserades i att 40 tjänster skulle bort. Av dessa fanns ett tiotal i Örebro. Ingen specifik yrkesgrupp berördes mer än någon annan utan personal- nedskärningarna skulle ske mot bakgrund av den struktur och de funktio- ner som presenterats ovan. Bland annat skulle administrativ personal för- svinna genom att växeln centraliserades. Andra tjänster kunde tas bort då bokningen centraliserades till Norrköping. Tjänster kunde även tas bort när produktioner flyttades till Norrköping. Ytterligare några tjänster kunde komma att försvinna när teknisk service drog ner och centrerades till Norr- köping. MBL-förhandlingarna med fackföreningarna inleddes i januari 2004. Enhetsledningen arbetade med den nya organisationsstrukturen och funktionsplanen fram till i början av mars 2004 då bemanningsplanen la- des fram i Örebro. Cirka ett halvår efter det att VD Jutterström gått ut med förvarningar om uppsägningar kommer alltså en indikation på vilka funk-
n framför allt informationen om uppsägningar i
fö å i h b ö i i Ö b i 2002 2003 2004 SVT 2005 läggs fram för VL vid årsskiftet SVT 2005 presenteras för medarbetarna i mars - Stora förändringar är
att vänta i Örebro
Ny organisation utarbetas under vintern
SVT 2005 tillsätts centralt i oktober
Den nya organisationen antas formellt i mars
Ny budget för SVT! Sparförslag och nya krav på digitalisering i oktober
- Norrköping blir huvud- produktionsort
MBL-förhandlingar och diskus- sioner kring uppsägningar under vintern och våren
Beslut om flytt till nytt hus under våren
Figur 6.7 Översiktlig bild av förändrings- arbete på SVT i Örebro.
Verksamheten flyttar till nya lokaler under sommaren
Figur 6.7 Översiktlig bild av förändringsarbete på SVT i Örebro.
tioner som kommer att behövas för att grundbemanna nyheter och allmän- tv i Örebro. När undersökningen avslutades i april 2004 fanns ännu inga besked om vilka eller hur många som skulle komma att sägas upp.
Banbrytarna i Örebro
Ny teknik och övergången till fler digitala system är självfallet inte begrän- sat till Örebro eller till den tidsperiod som undersöks. Stora besparingar skulle emellertid göras genom en snabbare övergång till digital teknik i hela landet. Även i Mellansverige ekar alltså slagorden: ”Mer pengar till pro- grammen genom den nya lätta tekniken”. Den tekniska förnyelsen får där- för extra fart och uppmärksamhet i Örebro under 2004. Medarbetare i Örebro hade bland annat arbetat intensivt med ett nytt redigeringsprogram för reportrar vid namn Easy cut. Enmansredigering var förvisso inget nytt på orten men det nya systemet innehöll många nya finesser och framför allt skulle nu övervägande delen av all redigering göras av reportrarna själva. Provkörningar och utbildning för Easy cut skedde under våren 2004 men i och med sparförslagen blev det nödvändigt att snabba på införandet av det nya systemet. Detta fick negativa konsekvenser senare när det uppenbara- des att såväl produkten som kunskapen om den var bristfällig.
En andra mycket betydelsefull teknisk omställning var digitaliseringen av hela nyhetstekniken. Samtliga delar det analoga sändningssystemet skulle bytas ut mot ett digitalt. Inslag, kameraåkningar och ljud skulle kunna för- programmeras av sändningsproducenten i stället för att skötas manuellt under sändningen. Norrköping och Örebro var först ut med sina helt digitaliserade nyhetssändningar.
Ny teknik och personalnedskärningar gjorde behovet av multikompetens ännu större i Örebro. I regionerna hade man förvisso länge nödgats arbeta över yrkesgränserna. Behovet av att fler medarbetare behärskade fler ar- betsmoment hade uttalats under årens lopp men detta blev nu ett krav som enhetsledningen riktade till personalen. Slagordet blev att: ”Alla skall kunna minst tre saker”. För två år framöver planerades därför stora insatser för kompetensutveckling bland medarbetarna.
Örebro var under denna tid banbrytande vad gäller teknisk förnyelse. Men även avseende utformning av lokaler och stationens placering banade Örebrostationen vägen för den moderna medieorganisationen. Flytt eller ombyggnationer av tv-huset i Örebro hade diskuterats under ett par års tid innan några besparingskrav kom på tal. Huset var för stort, det var slitet och studion användes inte längre. Bygget var kort sagt omodernt. Medar- betarna hade möjlighet att komma med åsikter kring hur de nya lokalerna skulle utformas och det tillsattes en ”husgrupp”. Tidigt under 2004 beslu- tades att verksamheten skulle flytta till avsevärt mindre lokaler inne i cen-
trala Örebro. Flytten från de mer perifera lokalerna vid universitetet ge- nomfördes under sommaren 2004. Den första tiden i det nya huset kom att präglas av påtagliga tekniska problem. Det nya läget nära medborgarna och lokalerna som var avpassade för nya kontrollrum och spelplats skulle enligt VD trots detta även fortsättningsvis vara en modell för hur stationer i regionerna skulle utformas (Journalisten, 2005/17).
Som avslutning kan sägas att tiden från september 2003 till mars 2004 präglades av oro men även av viss tillförsikt bland medarbetarna i Örebro. Mest utmärkande för perioden var dock känslan av tomhet, osäkerhet och väntan på beslut och handling. Från det att ledningen för SVT uttalade sina besparings- och omstruktureringsförslag i september till det att undersök- ningen avslutades genomfördes inga egentliga förändringar. De enda beslut som fattades var att en ny formell organisation skulle antas och att verk- samheten skulle flytta till nya lokaler. Redaktionschefen karaktäriserar hela perioden i termer av att: ”Allt det här är som en enda stor parentes”. I de analyskapitel som nu följer undersöks hur den interna kommunikationen såg ut i denna period och hur medlemmarna i organisationen skapade mening i sina upplevelser.
för kommunikation
Den interna kommunikationen i en förändringsprocess är inte en isolerad företeelse. I ett förändringsarbete sker kommunikationen delvis inom ra- men för de praktiker och strukturer som redan existerar för information och kommunikation. För att utforska kommunikation och meningsskapan- de kring en strategisk förändring är det därför väsentligt att utgå från de praktiska och föreställningsmässiga förutsättningar som utgör den kom- munikativa kontexten. Till exempel är kanaler för att sprida information en viktig del av internkommunikation (Daft & Tyler, 1995). Minst lika in- flytelserikt är användningen av olika forum för kommunikation där dialog och diskussioner kan äga rum (Dixon, 1998). Ett annat praktiskt villkor som kan påverka internkommunikationen är fördelningen av det formella ansvaret för information (Young & Post, 1993). Vid sidan av de praktiska förutsättningarna i tid och rum inverkar även mindre påtagliga faktorer såsom synsätt på villkoren för kommunikation. Exempelvis påverkar rela- tionen mellan över- och underordnade hur öppen informationen är (Ek- man, 2003). Med undantag för Petersen (2000) har tidigare forskning om förändring och kommunikation i organisationer inte beaktat kommunika- tionen i ett vidare sammanhang på detta sätt. Syftet med detta kapitel är att beskriva och problematisera den interna kommunikationen på SVT i Mal- mö och Örebro ur medarbetarnas, mellanchefernas och enhetsledningens perspektiv. I det följande behandlas hur linjekommunikationen ser ut och fungerar till vardags utan hänsyn till några förändringar, hur ansvaret för att informera är fördelat samt de traditioner och synsätt som omger kom- munikationen i de båda organisationerna.