Kommunikation i organisationer uppfattas olika beroende på det veten- skapliga perspektiv som betraktaren utgår från. Inom organisationskom- munikation kontrasteras ofta modernistiska, tolkande och ideologikritiska forskningsperspektiv mot varandra (Redding & Tompkins, 1988). Den var- dagliga praktiken i organisationer är ofta färgad av ett modernistiskt syn- sätt. Detta synsätt kan ses i relation till det tolkande perspektiv som ligger till grund för val av teorier och metoder i detta arbete. Det ideologikritiska perspektivet används i begränsad omfattning för att analysera resultaten i arbetet och det behandlas därför inte här.
Det modernistiska perspektivet har länge varit dominerande inom forsk- ningen om organisationskommunikation. Detta perspektiv har sina rötter i en positivistisk vetenskapstradition, vilket blir tydligt inte minst i ontologin eller verklighetsuppfattningen. I det modernistiska perspektivet anses den verklighet som omger oss existera i första hand som objektiva och materi- ella företeelser. Även sociala fenomen såsom värderingar betraktas som konkreta och mätbara enheter. Social verklighet existerar utanför individen och den tar form innan mänsklig handling och aktivitet kommer in i bilden (Burrell & Morgan, 1979). Denna verklighetsuppfattning medför att orga- nisationen framför allt betraktas som byggnader, maskiner och formella strukturer, vilka existerar oberoende av de personer som finns där (Czarniawska, 1993). Organisationen framstår som en rationell, målinrik- tad och kontrollerbar enhet vars strukturer är statiska och som formar med- lemmarnas handlingar. Individen uppfattas som en förhållandevis passiv kugge i det organisatoriska maskineriet (Putnam, Phillips & Chapman, 1996). Som en följd av ovanstående betraktas kommunikationen i organi- sationen som en transmissionsprocess där ett meddelande skall förflytta sig från en punkt till en annan med så lite brus som möjligt (Krone, Jablin & Putnam, 1987). Kommunikation kan här liknas vid en överföring via en rörledning (eng. conduit) (Axley, 1984). I enlighet med denna metafor för sändaren över sina tankar och meddelanden via kanaler till en mottagare som finner och utvinner dessa ur orden. Information och kommunikation uppfattas dessutom som instrument som företagsledning och chefer kan använda för att skapa effektivitet i organisationen.
På 1980-talet sker det en reaktion på det modernistiska perspektivet, vilket uppfattades som reduktionistiskt och mekaniskt (Trethewey, 1997). Denna reaktion ger upphov till det som kallas för ett tolkande perspektiv på kommunikation i organisationer. Det tolkande synsättet skiljer sig främst och i ett grundläggande avseende från det modernistiska så till vida att verkligheten betraktas som socialt konstruerad. Att betrakta verkligheten som socialt konstruerad innebär enkelt uttryckt att se den som vår uppfin-
ning (Ford, 1999). Denna konstruerade verklighet skapas och formas ge- nom ständigt pågående kommunikationsprocesser då vi externaliserar tan- kar och känslor genom språk och andra symboler. Både den faktiska verk- ligheten (t.ex. datorer eller åtta timmars arbetsdag) och de föreställningar som vi formar kring dessa (att de är nödvändiga) tenderar att uppfattas som objektiva fakta som tas för givna efter en tid. På detta vis interna- liseras verkligheter och vi rättar oss efter dess regler (Berger & Luckmann, 1998).
Social verklighet kan också beskrivas som två dimensioner (Bohm, 1996; Loseke, 1999; Polkinghorne, 1988; Searle, 1997). Den ena dimensionen utgörs av fysiska och faktiska saker såsom hus, möbler och maskiner. Jämte denna existerar en andra dimension som består av system av innebörder och kollektiva betydelser. Båda dessa dimensioner skapas socialt, genom kommunikation. De två dimensionerna existerar sedan parallellt och på- verkar varandra. Det centrala i detta resonemang är att den förståelse som utgör andra gradens verklighet i många fall har en större betydelse för vad vi gör, känner och tänker än vad den första, materiella dimensionen har (Alvesson, 1996). Uppfattningen om verkligheten som socialt konstruerad reflekteras även i hur organisationen och dess strukturer uppfattas.
Med ett tolkande perspektiv uppfattas således verkligheten och däri exis- terande organisationer som sociala konstruktioner, något som skapas och hålls levande genom ord, symboler och de handlingar som dess medlemmar utför (Putnam, 1983). Mänskliga kollektiv såsom organisationer skapas och utvecklas genom en ström av pågående handlingar och kommunika- tion, inte av statiska fakta. Organisationen och dess formella strukturer existerar därför inte åtskilt från mänsklig interaktion utan de uppstår i och genom denna (Trethewey, 1997). Betraktat på detta sätt förändras organi- sationer ständigt. Ur forskningssynpunkt är det därför mer adekvat att prata om organisering, det vill säga de processer som möjliggör gemensam hand- ling, än om organisation (Weick, 1979). Följaktligen är intersubjektivitet och kollektiv mening centralt i detta perspektiv:
Organizations exists as systems of meaning which are shared to varying degrees. A sense of commonality, or taken for grantedness is necessary for continuing organized activity so that interaction can take place without cons- tant interpretation and reinterpretation of meaning. (Smircich, 1983: 64)
Roller, normer, värderingar och kulturer i organisationer uppstår i kommu- nikation och används sedan av dess medlemmar för att klassificera och skapa mening i vardagen. Kommunikation har alltså en helt central roll i detta perspektiv eftersom kommunikation kan beskrivas som mönster av handlingar som har förmågan att skapa, bibehålla men även upplösa orga- nisationer (McPhee & Zaug, 2000). Med denna syn på verkligheten, orga-
nisationer och kommunikation framstår dess medlemmar inte som passiva förmedlare eller mottagare av information och budskap. De är aktiva ut- tolkare och medskapare av sin verklighet då de tolkar sin omgivning och handlar i enlighet med dessa tolkningar. Detta kallas därför också för ett meningsskapande perspektiv (Ericson, 1998; Heide m.fl., 2005; Weick, 1995). Sammantaget har vetenskapliga perspektiv konsekvenser för hur en mängd saker betraktas: organisation, kommunikation, individ och verklig- het. Men synsätt har också en avgörande betydelse för hur förändringar uppfattas och för hur arbetet med att genomföra dem bedrivs.
Ett meningsskapande perspektiv på förändring i organisationer
Till följd av det modernistiska perspektivets syn på organisationen som fysiska byggnader och formella strukturer uppfattas också förändringar i organisationen som objektiva och materiella (Brown & Humphreys, 2003). I fokus står då omflyttningar och andra synliga ting såsom organisations- diagram och formella måldokument. Den interna kommunikationen be- gränsas här till informationsrelaterade frågor där ledning och chefer hop- pas kunna föra över förändringsbudskapen till sina medarbetare. Denna informationsspridning syftar till att erhålla en så god överensstämmelse som möjligt mellan en ”objektiv” organisatorisk verklighet och de anställdas uppfattningar om denna (Ford, 1999). När ledningen har fört sina för- ändringsbudskap över till medarbetarna uppfattas kommunikationspro- cessen och förändringsarbetet som fullbordat. Resultatet av denna trans- missionssyn är att intern kommunikation snarare betraktas som ett nöd- vändigt ont än som en meningsskapande process med bäring på hur organi- sationen fungerar.
Sett ur ett tolkande perspektiv och en socialkonstruktionistisk ontologi begränsas inte fusioner och omstruktureringar till fysiska och objektiva fö- reteelser. Att förändra en organisation handlar då snarare om att skapa en annan förståelse för arbetet och organisationen (Shotter, 1993). Anledningen till detta är att vi handlar på grundval av vår förståelse. Våra föreställ- ningar styr inte obetingat våra handlingar men de medierar dem (Dixon, 1998). Förståelse uppstår inte genom en enkel överföring av fakta utan i kommunikation och interaktion. Genom att kommunicera kan organisa- tionens medlemmar utbyta tankar och åsikter och på så vis gemensamt skapa mening i nya arbetskonstellationer, kvalitetssystem eller storslagna visio- ner. Organisationsförändringar möjliggörs givetvis av en kombination av praktiska omställningar och människors förståelse för dem. Med ett tolk- ande perspektiv är mening inte desto mindre en grundläggande aspekt av arbetet med att förändra en organisation (Czarniawska, 1993). Hur me- ning skapas behandlas i det följande.