Handlingar som rör det egna yttrandet

I detta avsnitt redovisas de av förstaspråkstalarens handlingar som berör hans eget yttrande, nämligen omstöpningar, begränsande frågor och dubbelt satsled.

Förstaspråkstalarens yttrande ges genom de stöttande handlingarna en mer lättillgänglig form och har därför potentialen att underlätta andraspråkstalarens förståelse. Tabell 8:3 visar förekomsten av dessa tre typer av stöttande handlingar i samtliga samtal. Förekomsten av dessa tre samtalshandlingar var för sig redovisas under 8.2.1.1–8.2.1.3.

Tabell 8:3 Handlingar som rör det egna yttrandet: antal och frekvens.

Samtalstillfälle Samtals-

partner 1 2 3 4 Totalt

Ward 27 0,48 20 0,62 18 0,42 10 0,27 75 0,45

Marina 29 0,54 8 0,25 10 0,42 6 0,15 53 0,36

Mohammed 19 0,40 14 0,29 5 0,17 8 0,22 46 0,28

Evin 13 0,34 12 0,32 7 0,21 7 0,23 39 0,28

Totalt 88 0,44 54 0,37 40 0,30 31 0,22 213 0,34

Av tabellen framgår att de stöttande samtalshandlingarna som rör det egna yttrandet i materialet som helhet följer det förväntade mönstret avseende samtalstillfällen: de blir färre i antal för varje samtal, vilket såväl de absoluta talen som jämförelsetalen över antalet stöttande handlingar per minut visar.

Fördelningen av denna grupp av samtalshandlingar skiljer sig alltså från materialet som helhet (Tabell 8:2).

De stöttande handlingarna är mest frekventa i samtalen med Ward. Det är ett förväntat resultat eftersom hon har minst kunskaper i svenska av de fyra.

Baserat på bedömningen av deltagarnas andraspråksförmåga kunde man förvänta sig att samtalen skulle uppvisa ungefär samma frekvens av stöttande handlingar för Marina och Evin och att Mohammeds skulle uppvisa betydligt lägre frekvens. Siffrorna ovan visar dock inte detta. Exempelvis är de stöttande handlingar som rör det egna yttrandet lika frekventa i samtalen med

Mohammed som de är i samtalen med Evin, och de är ungefär lika frekventa i allas fjärde samtal.

Medan frekvensen av stöttande handlingar av denna typ alltså tycks minska över tid med ökande språkförmåga hos andraspråkstalarna, uppvisar resultaten på individnivå variation. Möjliga orsaker till detta diskuteras i 8.3.

Nedan redovisas förekomsten av de tre samtalshandlingar som rör första-språkstalarens eget yttrande var för sig.

8.2.1.1. Omstöpning

Förstaspråkstalarens omformulering av det egna yttrandet benämns omstöpning.

Utdrag 8:1 visar en omstöpning. De stöttande handlingarna markeras med gråskugga.

Utdrag 8:1 Omstöpning

1 B: va tänkte du (.) göra då om du hade bott kvar i irak (1) va hade du för planer

I Bennys yttrande finns två frågor. Båda har ungefär samma betydelse och den andra är därför en omstöpning av den första. En omstöpning finns också i utdrag 8:23a, rad 22, i avsnitt 8.5.

Tabell 8:4 visar omstöpningarnas förekomst i samtliga samtal.

Tabell 8:4 Omstöpningar: antal och frekvens.

Samtalstillfälle Samtals-

partner 1 2 3 4 Totalt

Ward 15 0,27 12 0,31 13 0,30 6 0,16 46 0,28

Marina 18 0,34 6 0,19 5 0,21 2 0,05 31 0,21

Mohammed 9 0,19 7 0,15 4 0,13 3 0,08 23 0,14

Evin 9 0,24 9 0,24 6 0,18 6 0,19 30 0,21

Totalt 51 0,26 34 0,22 28 0,21 17 0,12 130 0,21

Omstöpningarnas fördelning och frekvens är i linje med det förväntade resul-tatet både vad gäller samtalstillfällen och individer. Resulresul-tatet bekräftar båda antagandena. Omstöpningarna är mest frekventa i det första samtalet och minst frekventa i det sista. Benny gör flest omstöpningar i samtalen med Ward och färst i samtalen med Mohammed.

Omstöpningar uppträder framför allt då Benny efterfrågar information från den sökande, och det är oftast frågorna han stöper om. Informations-orienterade sekvenser rika på frågor är vanligare i det första samtalet än i de övriga, vilket kan bidra till den höga frekvensen i det samtalet.

I vilken mån omstöpningar kan bidra till delad förståelse diskuteras under 8.4.1.

8.2.1.2. Begränsande fråga

Begränsande frågor kallas de tillfällen då Benny ställer en fråga inledd av ett frågeord och genast därefter en ja-/nej-fråga. Den begränsande frågan begränsar innehållet och, som en följd därav, svarsmöjligheten för andraspråkstalaren.

Den innehåller i själva verket ett svarsalternativ till den ursprungliga öppna frågan. Ibland lägger Benny också till ett ”eller” följt av ett alternativ efter ja-/

nej-frågan. Begränsande frågor kan underlätta för den lokala förståelsen dels genom att de två frågorna tillsammans erbjuder mer språklig redundans än en enkel fråga, dels genom att den begränsande frågan har ett smalare ämnesinnehåll. Utdrag 8:2 från det fjärde samtalet med Marina visar hur Benny formulerar om sin fråga när Marina visar tveksamhet.

Utdrag 8:2 Begränsande fråga

1 B: hur många år gick hon då 2 M: hur många

3 B: hur många år gick hon (1.4) i irak i gymnasiet (1.4) gick hon nio år 4 M: vet inte nie

5 B: nie nånting sånt

Tabell 8:5 visar de begränsande frågornas förekomst i samtliga samtal.

Tabell 8:5 Begränsande frågor: antal och frekvens.

Samtalstillfälle Samtals-

partner 1 2 3 4 Totalt

Ward 4 0,07 2 0,06 2 0,05 3 0,08 11 0,07

Marina 8 0,15 0 - 3 0,12 3 0,08 14 0,09

Mohammed 6 0,12 4 0,08 0 - 5 0,14 15 0,09

Evin 4 0,10 2 0,05 0 - 1 0,03 7 0,05

Totalt 22 0,11 8 0,05 5 0,04 12 0,08 47 0,08

Antalet begränsande frågor är relativt litet. Det gör det svårt att urskilja ev-entuella regelbundenheter. De begränsande frågorna liknar omstöpningar genom att de båda är förstaspråkstalarens omformulering av det egna yttrandet.

Man kan därför förvänta sig ett resultat som liknar det för omstöpningar.

Liksom omstöpningarna är de begränsande frågorna flest i det första samtalet.

I övrigt uppvisar siffrorna inte ett tydligt mönster, och det går därför inte att finna stöd för antagandena.

Fördelning och funktion hos begränsande frågor diskuteras i 8.4.2.

8.2.1.3. Dubbelt satsled

Dubbelt satsled innebär att det mest innehållstunga, fokuserade ordet flyttas till yttrandets början och dubbleras senare i yttrandet med hjälp av ett pronomen.

Kärnordet är ofta betonat och följs ibland av en kort paus. Effekten blir att det semantiskt viktigaste ledet lyfts fram. Framflyttningen gör att det lättare upp-fattas som yttrandets tema än om det hade behållit sin normala placering inuti satsen.

I utdrag 8:3 från samtal 1 med Marina är det framhävda ledet och den pro-nominella kopian markerade.

Utdrag 8:3 Dubbelt satsled

1 B: din (.) dina betyg ifrån irak dom där (1.8) har du dom här i sverige 2 M: betyg

3 B: mm 4 M: ja har

Tabell 8:6 visar förekomsten av dubbelt satsled i samtliga samtal.

Tabell 8:6 Dubbelt satsled: antal och frekvens

Samtalstillfälle Samtals-

partner 1 2 3 4 Totalt

Ward 8 0,14 6 0,19 3 0,07 1 0,03 18 0,11

Marina 3 0,06 2 0,06 2 0,08 1 0,02 8 0,05

Mohammed 4 0,08 3 0,06 1 0,03 0 - 8 0,05

Evin 0 - 1 0,03 1 0,03 0 - 2 0,01

Totalt 15 0,07 12 0,08 7 0,05 2 0,01 36 0,06

Liksom antalet begränsande frågor var litet, är det också ett ganska litet antal belägg på yttranden med dubbla satsled i varje samtal. Tabellen visar en viss minskning av frekvensen genom samtalsserien. Benny tillämpar den här typen av stöttning mest i samtal med Ward och minst med Evin där det nästan inte förekommer alls. Det innebär att båda antagandena ges visst stöd. Det är dock viktigt att påminna om att det handlar om få belägg och att skillnaderna i frekvens är små och därför osäkra.

De stöttande funktionerna hos dubbla satsled diskuteras i 8.4.4.