Under min intervju med sexualupplysaren pratar vi om vilka typer av människor som han har träffat på under sina jobbuppdrag på bastu- och videoklubbar. Han berättar att en grupp utgörs av äldre män. Dessa äldre män har kommit fram och pratat flera gånger, och i samband med dessa möten har det framkommit att männen ser bastuklubbarna och videoklubbarna som deras enda chans till att ha sex med andra män. När jag frågar vad detta beror på får jag förklarat för mig att, som han förstod det, det inte var lika »skämmigt« för yngre män att ligga med äldre män på dessa platser. I dessa slutna miljöer kan människor träffas utan att andra får reda på det. En anonymitet som inte är lika möjlig ifall människor exempelvis möts på en bar för att dricka öl. Att det är många äldre personer som befinner sig i dessa miljöer bekräftas av meddelare 13 och precis som under intervjun med sexualupplysaren kommer skam på tal även här:
Skulle säga majoriteten är gaymän, i relativt äldre ålder. Kan tro att det ligger i en form av skam via association att gå dit som yngre person seriöst (men gå dit sarkastiskt är bara kul, spännande) skulle säga att det flesta är ganska neutralt klädda.
Materialet har också visat exempel på andra kroppar som tar plats i miljöer där det finns darkrooms. Under min intervju med Michele till exempel frågar jag vilka typer av människor som brukade besöka bastuklubbarna Bronx och Texas. Michele berättar att det kunde skilja sig från gång till gång, men också att det kunde variera beroende på vilken tid på kvällen det var:
Ett sånt ställe har ju öppet ganska länge. Jag minns att jag ibland reagerade och bara: »WOW, det är ju bara en massa bögar överallt i harness.«15 Sen några timmar senare så var det bara en massa tjejer överallt. Sen kan ju jag inte veta hur många av männen i harness som var bögar eller inte och hur många av tjejerna som straighta eller gay. Men jag upplever nog att det var mer blandat med folk när det var rejv på bastuklubbarna.
41
Här framstår det som att festerna, som exempelvis Technobastun, spelade en central roll för den blandningen av människor som besökte bastuklubbarna. Under min intervju med Charlie frågar jag vilka typer av personer det var som besökte festen Technobastun. Han berättar då att det var en ganska stor blandning som utgjordes av: »rejvare, människor som går på sexklubb, heterosexuella män, män som inte lever öppet som homosexuella och sen folk som gillar att festa.« På platser där det är störst blandning av människor skapas också flest kontaktytor, och ju fler kontaktytor som skapas desto fler flyktlinjer genereras. För varje flyktlinje uppstår nya möjliga blivanden. Precis som med getingen och orkidén.
En flyktlinje och en typ av blivande kom till uttryck under min intervju med Nim. Han identifierar sig som en homosexuell man. När jag frågar honom ifall han har kommit i kontakt med kvinnliga kroppar i darkrooms får jag ett jakande svar. Jag frågar Nim ifall han kommer i kontakt med kvinnliga kroppar även i andra sammanhang:
NIM: Det skulle jag verkligen inte ha gjort annars. Daglig dags tänker jag: »Nej, jag skulle inte kunna ha sex med en kvinna.« Men det har varit flera tillfällen… En gång när jag var på Texas, när jag var inne i darkroomet, så hade jag sex med en kille. Sen kom en kille och en tjej som jag uppfattade som ett par in i darkroomet. Så satte sig tjejen bredvid mig, för jag satt på någon bänk och den här killen stod framför mig. Ja du förstår. Och sen började hon ta på mig. Först tänkte jag inte så mycket på det för det är väldigt vanligt att någon sätter sig bredvid och börjar ta på en liksom. Men sen när jag tog på henne, det var då jag förstod att: »Okej, det här är en tjej.« Men jag var så här att: »Ah, varför inte?« Det hade nog inte hänt i ett annat sammanhang. Eller så här, jag har svårt att se att jag skulle skaffa Happn och bara prova att sex med en tjej.16 Det tror jag inte. Eller typ om ett par kontaktade mig, alltså ett heteropar med en man och en kvinna, då skulle jag vara mer restriktiv. Men där och då var det liksom: »Ja, varför inte?« Jag har varit med om liknande på andra klubbar också.
JONAS: Killen du var med, det var ni två och sen kom ett par?
NIM: Ja, eller jag uppfattade dem som det i alla fall. För då började den här killen hångla med han som jag var med.
JONAS: Är det ovanligt med par, man och kvinna, i de darkrooms som du är i?
NIM: Nej, det är ganska vanligt. Det tycker jag ändå att man har sett en hel del. I alla fall när det var fester på Bronx och Texas, men också på fetischfesten och andra technofester. Att man har sett par stå och så här tissla och tassla utanför darkroomet. Att så här: »Ska vi eller ska vi inte? Jo vi gör det.« Eller så här att man ser en kille och en tjej hålla hand och gå in i darkroomet och se lite… Det är som att de gör något busigt, att de provar något nytt.
42
JONAS: Har du kommit närmare andra typer av kroppar i de här miljöerna än vad du annars gör?
NIM: Ja det har jag. Man bestämmer ju själv vem man vill ha sex med i ett darkroom och ett nej är alltid ett nej, men man bestämmer ju inte vilka de andra besökarna är. Så det får man ju ta, att det är yngre, det är äldre, det är smala, det är tjocka. Det är alla typer. Men om man har ett aktivt sexliv som involverar internet där man kan söka upp och filtrera vilka man vill ligga med så är man nog mer fördomsfull och sållar bort fler där än vad man gör i ett darkroom. Eller så här, vem man vill ligga med baseras ju fortfarande på attraktion, men det handlar om andra kriterier. På ett sätt skulle jag vilja säga att ja, jag har haft sex med personer i ett darkroom som jag inte skulle ha raggat upp på Grindr, men så funderar jag på om det verkligen är så.17 Och så är det nog. Det har jag nog faktiskt gjort. Det är ju också så här när man är i ett darkroom att man bara: »Du är kåt, jag är kåt – ja varför inte?« Att man blir mindre selektiv och att man, i alla fall för min egen del, prövar sig fram
Dialogen visar exempel på att blandningen av människor var särskilt stor på bastuklubbarna Bronx och Texas vid de tillfällen när det var fester där, som Technobastun. Berättelsen visar också exempel på hur denna blandning gav upphov till nya flyktlinjer. I denna sammansättning finns Nim som identifierar sig som en homosexuell man, två män som åtminstone känner begär mot andra män och en person med kvinnligt kodad kropp. I sammansättningen finns också mörker och en bänk som kopplar samman till en bastuklubb och alla andra element som finns där inne. Alla dessa element, och den sammansättning som de utgör, genererade en flyktlinje där Nim interagerade sexuellt med en kvinnligt kodad kropp, något han inte skulle kunna tänka sig att göra i andra sammansättningar. En liknande tolkning kan göras för de äldre männen som i dessa slutna rum får möjlighet att koppla samman med yngre män. En möjlighet som inte heller uppstår i andra sammansättningar, som i exempelvis på en bar. Ju större blandning människor det är som möts desto fler flyktlinjer borde genereras och motsatt för det omvända. Ju mindre blandningen är desto färre flyktlinjer.
Under 1800-talet byggdes Stockholms urbana rum om enligt en modern tanke där folk och klasser skulle sorteras. Prostituerade kvinnor hänvisades exempelvis till vissa delar av staden och avvisades från andra (Lennartsson 2001:115). »Var sak på sin plats« var principen som rådde och det faktum att de lägre klasserna levde i en osorterad blandning av manligt och kvinnligt, släktingar och främlingar, framstod i ett borgligt perspektiv som djuriskt och apatiskt promiskuöst. Nu skulle människorna istället blandas upp och sorteras, vilket uppbyggnaden av de nya stadsrummen anpassades efter (Lennartsson 2001:54). Denna uppdelningsprincip utgör en motsats till vad som sker i ett darkroom. Här blandas istället människor och kroppar och blandningen var extra stor på Bronx Sauna och Texas Sauna. Darkroomen kan snarare liknas
17Grindr är en mobilapplikation i form av ett positionsbaserat socialt nätverk som riktar sig till män som har sex med män.
43
vid de stadsrum som existerade i Stockholm innan modernitetesprojektet satte igång, vilket troligtvis genererade fler flyktlinjer och blivanden än efter stadsomvandlingen.