»En del är totalt mörka, andra har någon form av skum belysning«, så beskrivs darkroom av meddelare 1 i inledningen. Denna beskrivning stämmer överens med övriga utsagor från materialet. Nedanstående citat visar till exempel att darkroom kan vara så pass mörka att människor inleder ett sexuellt möte med personer de känner sedan tidigare, utan att vara medvetna om det:
Starkaste minnet är att bli av med min mobiltelefon. Samt en annan gång då jag av misstag råkade ha sex med mitt ex ovetandes att det var han förens väl in i akten. (Meddelare 18)
Under min intervju med Nim börjar vi prata om mörkret i darkrooms. Tidigare under intervjun sa han att vissa darkrooms kunde vara helt »becksvarta«. Jag frågar om han har haft sex med någon i ett helt becksvart darkroom någon gång, en person som han inte ens har sett ansiktet på. Det har han. Flera gånger. Jag frågar hur det är och om han då känner på kroppen för att på så vis skapa sig en bild av personen. Nim berättar att det varierar, att ibland får man verkligen en uppfattning om vad det är för kropp genom att känna sig fram. Men han tycker också att det säger så lite. Jag frågar hur han tänker kring det och han säger att det är klart att man känner om någon är jättesmal eller jättetjock, men att det också finns ett stort spann däremellan. Om man däremot ser en bild eller har en person framför sig i ett ljust rum och såg den klart och tydligt är det enklare att välja en person efter sina egna kroppspreferenser. Men om man bara
46
har känseln försvinner den aspekten på något vis säger Nim. Jag frågar om han kan förklara sitt resonemang ytterligare och får följande till svar:
Ja men det är liksom så himla mycket som försvinner när det är mörkt på det sättet, men det beror också på lite. Målet kanske inte alltid är att man ska ha sex-sex. Mycket är ju också bara för att det är spännande. Eller för min egen del, jag kan inte tala för vad alla andra tycker. Men jag kan tycka att det är lite härligt att det finns ett rum som man kan smita in till, att man kan smita från dansgolvet och så blir det lite spännande och härligt liksom. Men ibland har jag verkligen varit så här att: »Okej, jag vill ha sex NU. Jag vill komma.« Och då har det varit några gånger som jag har varit… Nu blir det detaljerat. Det var någon gång på Fetischfesten som jag sög av någon. Jag har ingen aning om hur han såg ut, men jag bara: »Ah men det här var ju härligt.« Och omvänt, att det har funnits tillfällen när någon har sugit av mig och att jag inte alls har vetat hur den personen har sett ut. Jag har bara känt en hand och en mun och tänkt: »Aja, varför inte?«
Under min intervju med Robin pratar vi också om mörkrets effekt. »I mörkret är alla katter svarta liksom«, säger han vid ett tillfälle. Jag frågar även Robin om han någon gång har haft helt anonymt sex någon gång i ett darkroom. Det har han, både själv när han var singel och senare tillsammans med sin nuvarande partner. Jag frågar om han kan beskriva den upplevelsen och vad det är som lockar med att ha anonymt sex. Han säger att egentligen är det inte det anonyma i sig som är det lockande, utan det lockande är snarare att man verkligen kan hänge sig åt känslan av att ha sex och att det är färre sociala lager som ingår då. Speciellt när det är ett darkroom som är becksvart. Robin menar också att det är skönt att veta att det finns som en »resurs«, att om kvällen börjar närma sig sitt slut och han fortfarande verkligen vill ha sex så kan han gå in dit och garanterat få tillgång till sex.
Här framkommer det alltså hur mörkret anonymiserar och raderar sociala lager. För att återgå till liknelsen med spelen schack och Go kan människorna, när de befinner sig i darkroomet, liknas vid Go-kulor och att deras funktioner där inne enbart är anonyma, kollektiv och i tredje person. De utgör alltså element i en icke-subjektivierad sammansättning, där deras egenskaper och förmågor inte kommer inifrån utan beror på varje enskild situation, varje enskild sammansättning (Deleuze och Guattari 2015:525f). Gränsen mellan subjekt och objekt suddas tack vare mörkret och tystandens anonymiserande effekt. Innan människorna stiger in i bastuklubbens miljöer är de istället schackpjäser, med särskilda egenskaper som följer förutbestämda vägar. En är en bonde, en är en löpare och en tredje en drottning. Att lära sig att lösa upp sig själv, att lösa upp sitt eget subjekt menar Deleuze och Guattari (2015:592) är en del av krigarens och nomadens praktik. De skriver vidare att en rörelse av avkodning genomlöper krigsmaskinen, något som står i kontrast till statens organisering som istället överkodar.
Bastuklubbar som ämne har även berörts av filosofen och idéhistorikern Michel Foucault. Han beskriver bastuklubbar som »laboratories of sexual experimentation« och menar att det är av politisk relevans att sexualitet bör få fungera som den fungerar inne på bastuklubbar, där män kan mötas och bara vara kroppar inför varandra och där begäret tillåts producera en mängd olika sexuella möjligheter. Han menar också att människor i dessa miljöer upphör att vara fastlåsta vid sina ansikten, sina förflutna och sina identiteter och att det är tillgången till det
47
anonyma sexet som gör denna frigörelse möjlig (Miller 1993:264). Att bastuklubbar och liknande miljöer har denna effekt på människor har uppmärksammats i tidigare studier (se t.ex. Prior & Cusack 2009:87). Förutom mörket finns det även viss inredning som har en anonymiserande effekt, exempelvis det så kallade gloryholet. Detta blev bland annat synligt i meddelare 6:s beskrivning av US Video: »Hela stället är lite ›labyrint‹ med gångar med bås som visar porrfilm. Många av dem med hål i väggarna mellan båsen för anonym lek.« Genom ett hål i väggen som möjliggör anonymt sex skapas, liksom i det mörklagda rummet, en möjlighet att frikoppla sin identitet och sitt subjekt från den sexuella praktiken (jfr Holmes et al 2010:253). Hålet i väggen kan tolkas som en flyktväg och när detta hål täpps igen täpps även flyktvägen igen, precis som när bastuklubbarna tvingades bygga igen sina gloryholes i samband med att den svenska bastuklubbslagen stiftades (jfr Hellman 2001).
De 1000 sexualiteterna
Mitt starkaste minne är nog från US [Video] faktiskt. Jag stod i en liten »nisch« som var lite undanskymt i gångarna när det kom en jättesnygg kille. Han knäppte upp byxorna och nickade som i »gå ner på knä«. Jag sög honom och han sprutade i min mun. Precis när han sprutat kom hans kompis och sa -»Va fan gör du? Har du blivit bög eller?«, varpå killen svarade -»Nä, fan heller... Men jag var kåt! Och han sög bra...«. -»Bättre än [nått tjejnamn]?« (sen hörde jag inte mer för de gick).
Citatet ovan kommer från meddelare 6:s svar på frågelistan. Frågan som han svarar på är vilket hans starkaste minne är från att befinna sig i ett darkroom. Citatet visar exempel på ytterligare ett tema som har varit återkommande i materialet, nämligen att dessa miljöer lockar till sig personer som inte nödvändigtvis identifierar sig som homo- eller bisexuella. Denna insikt var även framträdande under min intervju med sexualupplysaren. Han berättar att det var många av männen som han genomförde hiv-tester på inne på video- och bastuklubbar som berättade att de hade relationer med kvinnor och att de besökte dessa miljöer för att de villa bejaka sin sexualitet. En majoritet av dessa identifierade sig som heterosexuella, vilket de också uppgav för sexualupplysaren. Han berättar att dessa utgjorde en stor grupp och att de var särskilt angelägna om att testa sig för hiv eftersom »det var någon annan med i bilden också«.
Även meddelare 18 skriver i sina svar att »heterosexuella brukar vara vanligt förekommande« i darkrooms, liksom meddelare 19 som skriver: »Det är nästan alltid män i blandade åldrar. Oftast äldre. Oftast gay, men också bi, straight.« Temat kom på tal även under min intervju med Michele. Jag frågar i fall han har interagerat sexuellt med män som identifierar sig som heterosexuella i darkrooms och får följande till svar:
Ja det har jag. Flera gånger. Senast så hände det på US Video. De är ju väldigt noggranna med att poängtera att de är straighta, men att de älskar att knulla med killar också. Men de är straighta. »Vad du än väljer att definiera dig som så tror jag dig. Det får du bestämma själv.« Sen på festerna på bastuklubbarna så har ju alla ens vänner varit med, även straighta manliga vänner. Och det har väl hänt att det har hänt saker där också. Att ens straighta killkompisar har interagerat sexuellt med en homosexuell man. För det är ju liksom rejv… Folk är ganska
48
frisläppta och bryr sig inte så mycket. Man måste ju inte det. Eller så känner de att de tar chansen där: »Nu är jag ändå här. I detta rummet är det tillåtet. Det är en frizon«
Även Robin berättar om ett möte med en man som identifierade sig som heterosexuell. Detta möte skedde på bastuklubben Texas Sauna. Robin hade gått dit efter en Baltic Battle-fest.18 Han säger att han satt utanför bastun och pratade med en person som han kände sedan tidigare, när han märkte att en man cruisade omkring i miljöerna där de satt. Sedan när Robins vän gick iväg satte sig mannen ner bredvid Robin. De började prata och mannen berättade för Robin att han var heterosexuell, men att han gillade att befinna sig i miljöer som på Texas. Mannen berättade också att han uppskattade att ge andra män oralsex, men att han trots det identifierade sig som heterosexuell. Det skedde inget sexuellt mellan mannen och Robin, men de utbytte telefonnummer. Robin skickade ett sms till mannen senare den dagen och fick tillbaka en smiley. En vecka senare sms:ade Robin mannen återigen, men den gången fick han inget svar. Att identifiera sig som heterosexuell trots att man interagerar med andra män sexuellt kan tolkas som en vägran att definieras på ett förbestämt sätt. På bastuklubbar och i darkrooms får dessa män, oavsett hur de definieras eller definierar sig själva, möjlighet att testa på en sexualitet som ligger bortom den heteronormativa.19 Denna möjlighet kan i sig självt tolkas som en flyktväg bort från sexuell identitet.
Ett annat förhållningssätt som också skiljer sig från heteronormativa föreställningar om hur människor bör leva sina liv kom fram i min intervju med Michele. Han berättar att många av personerna som han har haft sex med i darkrooms har han också blivit vän med. I de fall där sexet inte har varit helt anonymt är det vanligt att han och personen han har haft sex med kan börja prata efteråt, att de då bekräftar upplevelsen som de har delat. Innan de steg in i darkroomet kände de inte varandra, men efteråt knyts en vänskaplig kontakt. Det skapas en särskild sorts sammansättning som utgörs av anonymitet, darkrooms, sex och vänskap. Vänskap i dessa miljöer kom också fram i meddelare 19:s frågelistsvar:
Det senaste darkroomet jag besökte var på ett rave i Solna. Det var väl ungefär en månad sen. Jag var där med min pojkvän och några kompisar. Det var kul, lustfyllt och sexigt. Vi var i darkroomet när vi ville ha paus från dansgolvet. På technofesterna är det ofta väldigt crowded i darkroomen. Det var kolsvart och väldigt hög musik och kroppar överallt. Händer som tog på en och flåsande andedräkter. Jag hade sex med min kille och några gånger med min kille och vår kompis.
I det här exemplet uppstår en liknande sammansättning bestående av ett darkroom, kolsvart mörker, hög musik, en mängd kroppar, flåsande andedräkter, meddelare 19, hans pojkvän och
18 Baltic Battle är en årlig fest som arrangeras inom läderbögskulturen.
19 Heteronormativitet eller heteronorm är den norm som säger att heterosexualitet är det normala, givna och förväntade i ett samhälle. Därmed blir varje annan sexuell läggning betraktad som onormal.
49
deras gemensamma vän. Även detta kan tolkas som en flyktväg bort från heteronormativa föreställningar om hur människor bör leva sina liv. Denna typ av kultur beskriver Michele som en »icke-heteronormativ kultur« och som en »icke-heteronormativ ritual eller företeelse.« Att Bronx Sauna, Texas Sauna med Technobastun lockade till sig en stor blandning av människor innebar enligt Michele att nya möjligheter öppnades upp för »heteronormativa människor.« Han berättar att han tycker att det var bra att de fick ta del av det som hände inne på Texas och Bronx, att det kanske var en nyttig ögonöppnare för dem att ta del av den här typen av företeelse som nog var främmande för många av dem innan de kom dit. När jag frågar vad det var som de fick ta del av som de inte hade sett tidigare svarar Michele:
Ja men att du betalar för att gå in på en klubb där du går runt mer eller mindre naken och knullar på olika ställen i rummet liksom. En klubb kombinerat med ångbastu och torrbastu, och massa mörka skrymslen och vrår. Det såg ju nästan ut som någon sorts fängelsehåla från Game of Thrones, som någon sorts tortyrkammare typ.20 Och det är liksom så jävla punkigt, smutsigt och skitigt. Folk går runt och gör precis vad de vill och ingen lägger värdering i det, bara så länge man är snäll.
Enligt Beckman (2011:19) menar Deleuze att sexualiteten utgör en drivkraft för blivande. I boken Anti-Oidipus skriver Deleuze och Guattari (2009:295f): »Making love is not just becoming as one, or even two, but becoming as hundred thousand. Desiring-machines or the nonhuman sex: not one or even two sexes, but n sexes.« Enligt Deleuze och Guattari finns det alltså lika många sexualiteter som det finns sammansättningar. Som materialet har visat exempel på kan en sexualitet utgöras av två män som har sex med sin vän inne i ett darkroom på en technofest, en annan sexualitet kan sägas vara heterosexuella män som enbart föredrar att ge oralsex till andra män, men som i övrigt föredrar att leva ett liv på ett gängse heterosexuellt sätt. Genom att tolka sexualitet(er) på detta sätt skapas nya flyktlinjer, och här framstår darkroomet som en plats där avsevärt många nya flyktlinjer uppstår. Varje gång en ny sexualitet uppstår brister rhizomet och nya flyktlinjer växer fram.