6 Slutsatser och diskussion
Det övergripande syftet för den här studien har varit att studera hur användningen av darkrooms i nutida Stockholm ger upphov till uttryck för frigörelse och kontroll. Med avstamp från bastuklubbslagen samt det spänningsfält mellan sexuell frigörelse och kontroll över kroppar som dess existens aktualiserade har jag gjort ett nedslag i samtida Stockholm för att studera samma typer av rum som bastuklubbslagen förbjöd. Dessa platser byggs upp av olika typer av rum, men det finns ett rum som de alla har gemensamt nämligen ett mörklagt rum som går under den engelska benämningen darkroom. Det är alltså platser i Stockholm där det finns darkrooms som mitt sökarljus har lyst upp och blottat. Dessa mörka rum har jag därefter studerat utifrån fyra olika frågeställningar, som alla undersöker olika aspekter av rummets varande.
Den första frågeställning är av det mer kartläggande slaget och utifrån den har jag undersökt vilka platser, kroppar, ting och idéer som darkrooms kopplas samman med. Här har jag initialt sett kunnat urskilja fyra olika typer av platser där det finns eller har funnits darkrooms under det senaste året i Stockholm. Dessa fyra typer utgörs av: bastuklubbar,
videoklubbar, svartfester och nattklubbar. Av dessa har två av respektive typ undersökts
närmare. Bastuklubbarna Texas Sauna och Bronx Sauna var belägna i en fastighet på Södermalm i Stockholm som tidigare utgjorde Storstockholms lokaltrafiks (SL) bussdepå med tillhörande lokaler. De två videoklubbarna som studeras är US Video och Manhattan, vilka båda är i drift i dag och ligger i centrala Stockholm. Därefter kommer svartfesterna Technobastun och Fetischfesten. Technobastun har till största del huserat på de båda bastuklubbarna, till skillnad från Fetischfesten som huvudsak byter plats mellan eventen. Slutligen kommer nattklubbarna Backdoor och Klubb Naket. Backdoor ligger under Tele2 Arena i Slakthusområdet i Stockholm och Klubb Naket låg i Skanstull i Stockholm. Platserna lockar till sig olika typer av människor, vissa i större omfattning än andra. Vissa av platserna är synliga inför den statliga kontrollen medan andra håller sig borta från statsapparatens sökande blick. Synligheten kontra anonymiteten har särskilda effekter. Vissa av platserna, mer än andra, tillåter ett flödande rörelsemönster för besökare. Även skillnader i rörlighet för hela verksamheterna eller organiseringarna existerar. Vissa är bofasta, andra rör sig hela tiden nomadiskt från plats till plats. De olika rummen kopplar också samman med idéer om vad man får och inte får göra med sin egen och andras kroppar. Även ljud eller avsaknaden av ljud påverkar de olika sammansättningarna, liksom bastun och dess uppvärmande effekt.
De olika typerna av platser har, som tidigare påpekats, både likheter och skillnader och det är utifrån dessa som studiens andra frågeställning undersöks, nämligen hur framstår dessa rum som frigörande kontra kontrollerande? Detta varierar från plats till plats och en avgörande aspekt är hur platserna är uppbyggda. Här används ibland labyrintiska gångar med bås, mörka hörn och skrymslen och vrår som leder människorna runt i lokalerna. Här finns dock inte en typ utan två, där den ena har en frigörande effekt och den andra en kontrollerande. Vilken effekt platsen tilldelas hör samman med stabilitet och förändring. En del labyrinter förändras från gång till gång medan andra står fasta och leder människor i ett uttänkt och bestämt rörelsemönster. Den fasta labyrinten styr och kontrollerar medan den föränderliga genererar upplevelser av kreativitet och dynamik.
68
Ytterligare ett element som har en frigörande effekt i dessa miljöer är bastun. Bastun frigör endorfiner i kroppen som gör att människor känner sig varma och sköna. Med bastun tillkommer duscharna som renar kroppen från smuts. Bastun klär också av kroppar och gör nakenheten naturlig, både inuti och i anslutning till, vilket i förlängning gör att nakenheten skapar en mer sexualiserad stämning och genererar fler möten mellan mänskliga kroppar. Sedan kommer ljuden eller snarare avsaknaden av ljud som genererar specifika effekter. Ju tystare det är desto mer spänd, anonym och sexuell blir stämningen och ju högre musik som spelas desto enklare blir det att ta verbal kontakt.
Ett tredje element som har frigörande eller kontrollerande effekter i dessa miljöer är äckel och renhet. Renheten strukturerar och ordnar gränser medan äcklet löser upp desamma. I de äckliga miljöerna kan människor släppa kontrollen tvärtemot de rena där det är av vikt att bete sig på rätt sätt för att inte smutsa ner. Sedan kommer tiden och tidsuppfattningens effekter. I darkrooms stängs världen utanför ute. Det finns där inget behov av tidslig kontroll eller ordning, vilket gör att människor istället kan fokusera på sinnliga upplevelser. Tiden glöms bort och rör sig på en och samma gång både långsamt och hastigt.
Studiens andra frågeställning rör vilka nya möjligheter som uppstår i eller i anslutning till dessa rum. En sorts möjlighet uppstår när olika typer av människor möts. Ju större blandning av människor som finns på platserna desto fler nya möjligheter uppstår. Kvinnliga kroppar kan möta manliga, heterosexuella kroppar homosexuella, yngre kroppar äldre och enskilda kroppar flera kroppar. En annan möjlighet som vissa av miljöerna, mer än andra, öppnar upp för är möjligheten till en lekande och testande sexualitet, en cruisande sexualitet. Här spelar platsernas mörker och interiörer en central roll för testandet, där väggar, korridorer och skrymslen förenklar möjligheten att inleda och att avsluta sexuella inviter. Detta för oss in på ytterligare element som har frigörande eller kontrollerande effekter, nämligen ljuset och mörkret. Mörkret anonymiserar och raderar sociala lager medan ljuset gör det motsatta. I det kolsvarta mörkret suddas gränsen mellan subjekt och objekt ut. Anonymiteten gör också att människor kan hänge sig till känslan. Ansikten försvinner och enbart kroppar blir kvar. Här kan även hål mellan väggarna erbjuda samma möjlighet till anonymt sex som mörkret i darkrooms.
Förutom anonymt sex skapas också möjligheter till sexualiteter som ligger bortom de heteronormativa. Sexuella identiteter är inte viktiga här, utan darkroomet är en frizon från kategoriseringar och etiketter. Här kan vänner ha sex med vänner, homosexuella män kan ha sex med kvinnor. Liksom heterosexuella män som kan ha sex med andra män och fortfarande vara heterosexuella. Dessa utgör bara andra typer av sexualiteter. Nya möjliga sexualiteter. Det finns inte en, två eller ens fem sexualiteter i ett darkroom, det finns tusen. Darkroomet har inte bara en sammankopplande effekt för kroppar, utan platserna kopplar också samman tider. Äldre generationer av vana bastuklubbsbesökare kopplas samma med oerfarna yngre. En länk etableras och det kollektiva minnet förmedlas vidare in i framtiden.
Slutligen kommer studiens fjärde och sista frågeställning som rör hur dessa rum och platser samverkar med samt påverkas av statliga och kommersiella krafter. För att undgå statlig kontroll nyttjas en mängd olika kryphål i lagarna. Det bjuds på alkohol så länge en gåva lämnas till värdparet och genom att hela tiden vara i rörelse undviks den statliga blicken. Om staten stänger rum uppstår de åter på andra platser. Behovet finns alltid kvar även om funktion stängs ner. Likt nomadiska beduiner rör sig krigsmaskinen från oas till oas. De organiseringar som
69
inte är i rörelse måste istället låta statens lagar och regler styra, som exempelvis videoklubbarna som inte serverar alkohol. I fall det serveras alkohol får det inte finnas ett darkroom på platsen. Om det sker kommer det synliggöras via övervakningsbara digitala kanaler och staten kommer agera och stänga ner rummen. Reklamen som ska locka besökare till darkrooms blir istället det som leder till att de stängs ner. Sex och alkohol får inte konsumeras tillsammans i kapitalistiska rum, i det svenska kontrollsamhället.
Att kapitalisera på sex kan också ha förödande konsekvenser för dessa typer av verksamheter. Som redan har påpekats skapar kommersialismen insyn, men också spridning. Den lockar till sig fler och fler människor som alla vill utforska sexuell frihet. Miljöerna inom vilka det finns darkrooms har historiskt sett nyttjats av heteronormativitetens motsats. Inom denna grupp har särskilda kulturella koder utvecklats för hur människor får och inte får bete sig. När sedan kapitalismens kraft lockar till sig fler och fler människor uppstår det kulturella krockar. Till slut blir blandningen för stor och allt spricker.
Den här studien har visat exempel på hur statliga krafter indirekt kontrollerar och disciplinerar människors sexualitet. Rum som möjliggör och förenklar sexuella möten mellan människor är inte olagliga och får idag finnas i Sverige, men de regleras fortfarande med skillnaden att det sker indirekt via alkohollagen istället för direkt av bastuklubbslagen. I fallet med klubben Backdoor hänvisade enhetschefen på tillståndsenheten till de kommunala riktlinjerna för serveringstillstånd i Stockholms stad. »Verksamheter som inte överhuvud taget ska ges serveringstillstånd är sexklubbar…», stod det i mitt svar från tillståndsenhetens enhetschef. Ett darkroom på en nattklubb är alltså synonymt med en sexklubb. Här uppstår nya frågor som i sin tur öppnar upp för vidare studier om hur dessa riktlinjer har tagits fram och hur de motiveras. Riktlinjerna är framtagna med utgångspunkt från alkohollagen, men vilka förarbeten har format alkohollagen? Vad är det som ligger till grund för dessa bestämmelser om vad människor tillåts eller inte tillåts göra med sina kroppar? Varför är det inte tillåtet idag i Sverige att ingå i sexuella relationer med andra människor på platser där det serveras alkohol? Är det för att värna om människors säkerhet och trygghet eller finns det andra skäl?
Relevant i sammanhanget är att bastuklubbar och liknande verksamheter, där det även får konsumeras alkohol, existerar i andra länder. I materialet har bastuklubbar i länder som Norge, Danmark och Tyskland synliggjorts. Hur kommer det sig att det fungerar där men inte här? Finns det möjligtvis ett moraliskt arv kvar från bastuklubbslagen, som än idag påverkar hur sexualiteten regleras från statlig håll i Sverige? Sverige är också det enda landet i Norden som har haft en bastuklubbslag. Att sexualiteten regleras från statligt håll är inget nytt, detta skedde långt innan bastuklubbslagens tillkomst (se t.ex. Lennartsson 2001; Nilsson 1998; Rydström 2005). Enligt Foucault (2002) är sexualitet dessutom den mest kontrollerade mänskliga aktiviteten genom tiderna. En kamp för sexuell frigörelse pågick i Sverige från 1880-talet till 1960-talet, det var en politisk kamp för fri och rättigheter (Lennerhed 1994:252). Därefter övergick istället klimatet kring sexualitet till ett annat. Aidsepidemin hade sina effekter, vilket gjorde att tanken om frigörelsen gjorde sorti, i varje fall för vissa särskilda grupper som återigen stigmatiserades. För andra fortsatte frigörelsen av sexualiteten och från 1990-talet och framåt var istället talet om sexualitet i media överflödande (Lennerhed 1994:252; Gerholm 2001:9). Enligt Lennerhed (1994:52) hade de flesta tabun raserats och nästan allt tycktes framstå som möjligt att tänka och att göra. Men Lennerhed (1994:52) poängterar också att det säkert finns
70
en massa nya problem och svårigheter som vi inte är medvetna om. Ett sådant problem menar jag är den regleringen av sexualitet som sker bortom offentlighetens vetskap, under ytan. Denna otillåtna tillåtenhet som inte märks. Vad som är rätt eller fel, hur vi ska leva med varandra och vad människor får göra med sina egna kroppar är dock frågor som vi aldrig kommer få ett definitivt svar på. Det är en diskussion som för evigt kommer fortgå (Lennerhed 1994:52). Parallellt med denna diskussion kommer det alltid att finnas nomadiska organiseringar, som rör sig vid sidan av, i periferin. Precis som de prostituerade i 1800-talets Stockholm, de resande romerna under 1900-talets Sverige och sydafrikanerna i Kapstaden under apartheid (Lennartsson 2001; Svensson 1993; Högdahl 2003). Den av överheten bestämda sexualiteten kommer därför alltid att utmanas av sexuella nomader som vägrar att bli fastlåsta i en förutbestämd ordning.
71