Holma – Malmös sista miljonprogramsområde

Stadsdelen Holma ligger i sydvästra Malmö, precis norr om inre ringvägen. Holma omges av Ärtholmsvägen i norr, Pildammsvägen i öster och Annetorpsleden/inre ringvägen i söder. Söder om ringvägen ligger den nybyggda stadsdelen Hyllie, som byggts upp kring citytunnelns station Hyllie, köpcentret Emporia och Malmö Arena. I övriga väderstreck återfinns varierad bebyggelse. Norr om Ärtholmsvägen ligger Ärtholmens stora koloniområde. Öster om Pildammsvägen ligger villaområdet Kulladal. Västerut finns Kroksbäcksparken och på andra sidan parken ligger Kroksbäck. Rakt genom Holma skär Holmastråket, en kombinerad cykel- och gångbana som förbinder Holma med Hyllievång i söder och stadens centrala delar åt norr.

Holma och grannområdet Kroksbäck uppfördes på tidigare åkermark som en del av miljonprogrammet, men under olika epoker. Kroksbäck byggdes bland de första områdena.

Under perioden 1972–1974 byggdes 1 500 lägenheter i Holma, varav två tredjedelar hyresrätter, belägna i de södra och centrala delarna av Holma, uppförda och förvaltade av det kommunala allmännyttiga fastighetsbolaget MKB. Den resterande tredjedelen – i norra Holma – byggdes av Riksbyggen och ingår sedan dess i Riksbyggens bostadsrättsförening Malmöhus 24. Holma kan tydligt delas in i tre delområden, åtskilda fysiskt med separata infarter för parkering och avskiljande gångvägar. Ägarstrukturen är intakt sedan området byggdes, och ingen nybyggnation har heller skett sedan miljonprogrammets dagar. Tidigare forskning (Gerell 2014), har genom intervjuer med boende identifierat mentala gränser mellan ”bostadsrättsholma” (som ibland, oftast av de boende i bostadsrättsområdet, går under namnet Fosiedal) och ”hyresrättsholma”, men också till viss del mellan de olika delarna av MKB:s bestånd.

Miljonprogrammets planeringsideal är tydliga i Holma. Området är så gott som helt trafikseparerat. Stora parkeringsplatser finns vid de separata infarterna till området och kollektivtrafiken är lättillgänglig via separata bussgator och tre hållplatser, en för varje delområde. Skolor, förskolor, ett aktivitetshus för ungdomar och ett äldreboende finns i området, men vid sidan av några mindre butiker i bottenvåningarna och en livsmedelsaffär i centrala Holma saknas såväl kommersiella och icke-kommersiella verksamheter eller något större utbud av mötesplatser. Området byggdes utformat för boende, inte så mycket annat. Närheten till köpcentret Mobilia var tänkt att kompensera för brist på lokal handel. Dit skulle det var lätt att ta sig med bilen.

I Holma bor det idag knappt 4 000 människor. Sedan miljonprogrammets kris på 1970-talet och Malmös nedgång under 1980- och 1990-talen har omflyttningen har varit stor, och detta uppges i forskningen vara en av anledningarna till den förhållandevis låga grad av förvärvsfrekvens och den låga utbildningsnivå som präglar området. Den genomsnittliga disponibla inkomsten motsvarar ca 60 % av det nationella medianvärdet (2015) (Se vidare kapitel 11). Holma har blivit ett transitområde i en transitstad (Salonen 2012). Detta anses också vara en av de bakomliggande orsakerna till den sociala oro som varit karaktäristisk för området de senaste decennierna. Holma har länge varit klassat som ett utsatt område. I polisens så kallade NOA-lista från 2015 finns Holma-Kroksbäck med som ett av de 53 utsatta områden. Tidigare var Holma-Kroksbäck ett av de fem så kallade områdesprogrammen i Malmö stad, särskilda bostadsområden på vilka det görs speciella satsningar inom ramen för befintlig verksamhet. Innan dess har nationella satsningar som Storstadssatsningen och Blommanpengarna riktat in verksamhet på bland annat Holma-

Kroksbäck. Många goda erfarenheter finns att hämta från dessa satsningar (se t ex Andersson et al. 2002; Stigendal 2012), samtidigt är bränder, droghandel och skjutningar fortfarande återkommande problem i Holma – problem som måste ses som symtom på något större. En brist på social sammanhållning i ett område som alltmer ter sig som en isolerad del i det segregerade Malmö.

Genom åren har Malmö stad och MKB arbetat på flera sätt för att vända utvecklingen i Holma och flera av de andra storskaliga miljonprogramsområdena som har haft liknande problemyttringar. Storstadssatsningen och områdesprogrammet har haft Holma och Kroksbäck som prioriterade områden och en rad så kallade sociala insatser har gjorts. Kommunen har arbetat med nattvandring och satsat på mötesplatser för ungdomar. Resultaten har emellertid varit svåra att uppskatta. Det kommunala fastighetsbolaget MKB har arbetat för att stärka hyresgästernas kollektiva identitet och förmåga. Framförallt genom sin självförvaltning i området, vilket är välkänt. Holma blev det första området i Sverige där delar av fastighetsförvaltningen (utemiljön och trappstädningen) delegerades till hyresgästerna. Studier (Boverket 2010; Gerell 2017; Grander och Stigendal 2012) har visat att den fysiska och sociala miljön ansågs ha blivit bättre när hyresgästerna själva tog över en del av förvaltningen. Den sociala kontrollen har ökat, vilket i sin tur medfört ökad trygghet och ökad trivsel. Viss forskning pekar också på att gårdar ned självförvaltning har färre bränder och mindre skadegörelse. Utifrån de goda erfarenheterna med självförvaltning och grannskap startade MKB 2017 upp grannsamverkan bland hyresrätter för första gången i Malmö.

Under 2010-talet har kommunen och MKB också kommit att utveckla arbetet från att gå från ett ensidigt fokus på sociala strukturer till att arbeta även med de fysiska strukturerna. Malmö stad tog 2010 fram ett Dialog-PM som diskuterar hur den framtida planeringen av Holma ska ”kunna motverka barriärer, verka för en integrering av bebyggelse och stimulera människors rörelser i stadsdelen” (Malmö stad 2010). I samband med utvecklingen av Malmös sydvästra delar, Citytunneln och Hyllievång kom tankarna på att utveckla även Holma till något annat än vad det är idag. Förutsättningarna för Holma har förändrats, menar man i dokumenten. Hyllies framväxt har gett Holma och Kroksbäck ett nytt läge i staden. Från att ha legat i utkanten har Holma hamnat centralt, bara 10 minuters gångväg från Hyllie C. Närheten till det nya badhuset har höjt attraktiviteten ytterligare.

Holmastan

Tillsammans med MKB och Riksbyggen har Malmö stad sjösatt projektet Holmastan. Holmastan är namnet på den tomt på 9 000 kvadratmeter som rymmer det som idag är Holma och lite till. Över 2 000 nya bostäder, utbyggda kommunikationer, kreativa samarbeten och nyskapande stadsutveckling ska ge dagens och framtidens Holmabor ett mer varierat boende och ett grönare liv, framgår det av Holmastans visionsdokument. En variation i boendeformer, till exempel radhus, en större variation av lägenhetsstorlekar och en blandning av hyres- och bostadsrätter ska både erbjuda nya möjligheter för dem som bor i områdena och locka fler att flytta dit, skriver Malmö stad i plandokumenten. Holma ska vara en plats dit man vill flytta och stanna kvar – ”som hela Malmö och resten av världen vill besöka”, skriver man vidare (holmastan.se). Projektet Holmastan sprang ur med den europeiska Europan-tävlingen, en återkommande internationell arkitekttävling för arkitekter under 40 år. I ett gemensamt tävlingsuppdrag till Europan 2011 bidrog MKB Fastighets AB och Riksbyggen med den tomt i Holma som man döpte till Holmastan. Med tävlingen hade företagen förhoppningar om att kunna lösa två betydande utmaningar för området – det problematiska läget och storskaligheten i den befintliga byggnationen. Man resonerades kring att Holma på sikt skulle kunna bli ett område med större närhet till sina grannar som kan erbjuda mer varierat boende. Samtidigt var det viktigt att tävlingsbidragen tog till vara de värden som finns i området, som ekologisk och social hållbarhet och gemenskap, framgår det av tävlingsdirektiven. Man ville minska de geografiska och mentala avstånden till villaområdet Kulladal och till det nybyggda Hyllievång. Man efterfrågade förslag som kunde bygga bort barriärer – och bidra till att Malmö växer samman. Uppgiften för arkitekterna var således att förtäta Holma och förstärka kopplingarna till staden och till utbyggnaden av Hyllie utan att skapa nya barriärer. Två vinnare korades: Green Grid och Greenish Village. Dessa förslag har legat som grund i kommunens planprogram och kommer fortsatt att göra så i kommande detaljplaner. Nära samverkan har skett mellan MKB, Riksbyggen och Stadsbyggnadskontoret. I planerna för Holma och Kroksbäck är målet att bryta barriärer, både fysiska och mentala. I planerna ges förslag på hur ny bebyggelse kan bidra till en ”socialt, ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt hållbar utveckling i området.” Förutom en förtätning föreslås omdanande förändringar i väg- och gatunätet inom Holma och Kroksbäck med fokus på sammanhållande stråk och gångfartsgator där trafikslagen samsas, istället för dagens säck- och återvändsgator. Nya funktioner och service med entréer mot gatorna ska bidra till att

Hyllie genom Kroksbäcksparken planeras med syftet att tillgängliggöra parken och hela området.

Holma torg och Växthuset

Ett första steg – kalla det en tjuvstart – för Holmastan togs av MKB redan december 2013, då man tog det första spadtaget till tre nya punkthus på Holma torg. För första gången sedan miljonprogrammet byggdes det nu bostäder i Holma. De tre huskropparna stod klara för inflyttning vid årsskiftet 2015/2016. Under resans gång tecknades ett avtal mellan MKB och Riksbyggen som innebar att MKB stod för nybyggnationen, men Riksbyggen förband sig till att köpa ett av husen för att upplåta lägenheterna med bostadsrätt. Resultatet är att det på Holma torg finns idag 61 nya bostäder i tre hus, två med MKB:s hyreslägenheter och ett med bostadsrätter i Riksbyggens Brf Guldspiran. Nybygget står för ett tillskott i stadsbilden men bidrar också med en variation av lägenhetsstorlekar – små ettor till större fyrarummare finns i husen. Parallellt med byggnationen har ett nytt torg utvecklats utanför huskropparna, ett torg som dock inte stod klart förrän sommaren 2017. I bottenplan i husen längs torget finns handel och service, såsom grönsakshandlare, skönhetssalong och frisör, uttagsautomat och kommunens tidigare nämnda aktivitetshus. Mellan ett av MKB:s hus och Riksbyggens hus ligger också Holma Växthus – ett hus för gemensam odling, möten och social samvaro.

Figur 11: De tre nybyggda husen på Holma Torg. Växthuset med veckat tak syns mellan två av husen. Foto: MKB Fastighets AB.