Resultat:

Etableringen av Växthuset och torgets utveckling

Studiens enkäter och intervjuer ger en bild av att Holma är ett trevligt område att leva och bo i. De allra flesta är nöjda eller mycket nöjda med området och sin bostad. Diagram 1 visar fördelningen i enkätsvaren på ett antal frågor där respondenten har fått ta ställning till frågan på en skala 1–5, där 1 betyder instämmer inte alls och fem betyder instämmer helt. Svaren visar att nästan 80% trivs i hög grad i sin bostad, medan drygt 60% trivs i området. Däremot är det mindre än hälften som instämmer i att det finns tillräckligt med passande aktiviteter i området.

Figur 12: Attityder till Holma och boendet 2017, fördelning.

Tittar vi på samma frågor över tid kan vi se en viss skillnad. Diagram 2 visar medelvärden (1–5) på svaren 2015, 2016 respektive 2017. Svaren visar att trivseln i boendet ligger på ungefär samma nivåer, men att trivseln i området minskar något, även om de ligger kvar på relativt höga nivåer. Beträffande aktiviteter i området är det ungefär samma fördelning över de tre åren.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Jag trivs bra i min bostad Jag trivs bra i mitt

område Det finns tillräckligt medaktiviteter i Holma som passar mig

Attityder till Holma och boendet 2017 (n=146)

Instämmer inte alls Instämmer i liten grad Varken instämmer eller inte instämmer Instämmer i hög grad Instämmer helt

Figur 13: Attityder till Holma och boendet 2015–2017, medelvärden.

Mina intervjuer tyder på att den något minskade trivseln i området till stor del har att göra med den utveckling runt torget som har skett det senaste året. Förvisso menar de allra flesta att det har blivit finare med torget, Växthuset och de nya husen. Men en ökad närvaro av biltrafik och droghandel har minskat tryggheten.

Holma har blivit finare och bättre nu, men tyvärr vågar jag inte vara på torget med mina barn på grund av de som sker där, alla ungdomar och jättemycket bilar som kör fort. (Enkätsvar)

Det Holma jag växte upp i är inte längre detsamma (…) explosioner, bränner bilar där även vår kunde ha bränts och skjuter människor på allmänna ställe. Detta påverkar Växthuset eftersom ingen vågar gå ut och tänka på sina växter utan de hellre gör det viktiga rutiner och sen hem igen. De ovannämnda händelserna får människor skapa mindre intresse till Växthuset för att de är rädda att vara ute dagligen. Det behöver minskas för att folk ska skapa intresse för odling och vända sig till Växthuset. Det är jättebra idé att ha ett ställe så nära där man kan plantera. (Enkätsvar)

Med byggnationen av det nya torget har kommunens planerare släppt på den tidigare trafiksepareringen. Längs de nya husen har en så gångfartsgata etablerats, vilken innebär att gående, cyklister och bilister ska samsas om ytan, allt i linje med samtida trafikplaneringsideal kring stadsplanering – ett så kallat shared space. Många av de boende i Holma har emellertid vänt sig kraftigt emot denna utveckling, då man menar att det har öppnat upp för stora problem med bilar som kör mycket fort, parkerar på torget och gärna

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0

Jag trivs bra i min bostad Jag trivs bra i mitt område Det finns tillräckligt med aktiviteter i Holma som

passar mig

Attityder till Holma och boendet 2015, 2016, 2017

(n=102, 98, 146)

del förklara den något minskade andelen som trivs bra i Holma. Det ska här emellertid här noteras att MKB:s egna kundmätningar visar att kunderna är mer nöjda idag än innan och att tryggheten i dessa mätningar upplevs som stor. Jag kommer återkomma till dessa resonemang i kapitel 11.

Hur har Växthuset etablerats?

Hur ser då respondenterna på nybyggnationen och Växthuset? De allra flesta som har svarat på enkäten känner till att det har byggts nya bostäder på Holma torg. Det har också varit svårt att undgå, då centrala Holma varit en byggarbetsplats under många år. Kännedomen om Växthuset är också relativt hög, och den har ökat drastiskt i takt med att bygget har fortgått. 2017 kände 115 av 146 respondenter, det vill säga 79%, till att det byggdes ett växthus för gemensam odling. Motsvarande siffra för 2016 och 2015 var 71 % respektive 53 %.

Vi kan vidare se att många av de svarande är positivt inställda till Växthuset. Runt 80 % av de svarande uppskattar att det Växthuset har byggts. Denna siffra har också legat på samma höga nivå samtliga tre år som mätningarna har gjorts.

Figur 14: Attityder till Växthuset 2017, fördelning och medelvärden.

1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Jag uppskattar att det byggs ett växthus för gemensam odling på Holma Torg Jag är intresserad av att vara med och plagerna innehåll i växthuset och/eller engagera mig i växthusets självförvaltning Jag skulle kunna tänka mig att odla frukt och grönt i Holma Växthus

Attityder till Växthuset 2017 (n=146)

Instämmer helt Instämmer i hög grad Varken instämmer eller inte instämmer Instämmer i liten grad Instämmer inte alls Medelvärde 1-5

Det finns också ett stort intresse för de nybyggda husen på Torget. 70 av de tillfrågade instämmer helt eller i hög grad i påståendet ”Jag uppskattar att det byggs nya bostäder på Holma Torg. 50 procent av de tillfrågade skulle kunna tänka sig att flytta in i en av de nybyggda bostäderna och flera uppger att de står i kö. Här är emellertid standardavvikelsen högre, vilket tyder på en stor spridning. Många har svarat de två högsta alternativen på skalan och samtidig som många inte alls kan tänka sig. Av de som inte kan tänka sig att flytta in har de allra flesta uppgett att man inte har råd att betala en högre hyra.

Bland enkätsvaren och intervjusvaren framstår en bild av de nya husen som ett välbehövligt tillskott och Växthuset som en välbehövlig mötesplats i Holma. ” Jag tycker Växthuset är en bra idé eftersom man kommer närmare grannar och lär känna alla, man känner sig tryggare”, berättar en av de intervjuade som besöker Växthuset regelbundet. Personen i fråga är inte speciellt intresserad av odling. På ett sätt är denna person också representativ för vad de svarande vill göra i Växthuset. Även om de allra flesta är positiva till att Växthuset är runt 35 procent inte intresserade av att odla. Men många av dem ser att Växthuset fyller ett viktigt behov – en mötesplats där man kan träffa grannar.

Jag tycker det är härligt att vara här. Jag brukar mest sitta och titta här utanför (på torget, förf. anm.) och prata med alla som kommer hit. Nu när torget är klart och så fint så blir det himla bra, ett ställe att mötas.

Intervjuare: Skulle du vilja göra andra saker här, än att odla? Ja, men det finns redan annat att göra, jag vet att det finns språkcafé och sånt. Men jag kan ju svenska. Jag gillar att laga mat, kanske kan man ha matlagningskurser eller så här (Boende)

Men närmare hälften av de svarande visar ett intresse för odling. Vid mina besök är det också tydligt att de som är där för att arbeta med odling är hängivna odlare. Även om det inte har varit någon rusning vid mina besök kan jag se att det finns en kärna av människor som är på plats för att odla och umgås. En grupp på ett tiotal personer har blivit stamgäster och sköter om sina och gemensamma odlingar. Många av dem har egna pallkragar. Stämningen är god och kamratlig. En man jag pratar med berättar om hur Växthuset fyller en viktig funktion i hans vardag. Sedan några år är han utan arbete och har svårt att komma in på arbetsmarknaden då hans utbildning från hemlandet inte är validerad i Sverige. Växthuset har väckt ett gammalt intresse, han berättar att han odlade mycket i sin trädgård innan flykten från hans hemland. Nu hoppas han kunna sadla om för att arbeta med grödor och bevattning: ”Jag har en idé om att starta ett företag inom bevattningsteknik. Jag har

En, kanske oförutsedd, effekt av etableringen av Växthuset har blivit ett väldigt intresse bland områdets barn för att komma och odla och göra andra aktiviteter i Växthuset. Många föräldrar går dit med sina barn för att odla tillsammans. De aktiviteter för barn som arrangeras av Växthuset är väldigt populära. Även förskolegrupper är frekventa besökare på Växthuset. Både barn och föräldrar som jag har talat med har varit väldigt glada över verksamheten i Växthuset. Det finns inte så mycket annat än lekplatser, säger en mamma.

Jag tycker att Växthuset är jättebra. Mina barn brukar gå ditt med förskolan och plantera. Dom gillar verkligen att plantera och se hur växterna växer. Det är viktigt att barn ser natur och vart mat kommer ifrån i tidig ålder. (Boende)

Det går emellertid att resonera kring det stora fokus på barnverksamhet som har uppstått i Växthuset. De anställda som jag har träffat under åren har berättat att det innebär ett stort ansvar och mycket arbete, framförallt i en del fall då barn kommer själva utan sina föräldrar, eller blir lämnade av föräldrarna på Växthuset. Ibland har det blivit övermäktigt och man har inte känt att man har en adekvat utbildning och erfarenhet för att ta hand om stora barngrupper. En hög omsättning på personalen på Växthuset har också haft en viss betydelse.

Barn har inte svarat på de årliga enkäter som har skickats ut, däremot kan vi se vilka att ungdomar (18–27) är de som är mest positiva till att Växthuset har byggts. I genomsnitt över de tre åren menar 84 procent i denna åldersgrupp att de är uppskattar Växthuset. Samtidigt är det denna grupp som visar minst intresse för att odla. Man vill hellre göra annat i Växthuset. De svarande som är mest intresserade av att odla i Växthuset hittar vi i åldersgruppen 27–45.

Vi kan också se en del intressanta resultat när vi bryter ner svaren på hur länge man har bott i Holma. Det visar sig att de som är nyinflyttade, det vill säga har bott i Holma mindre än två år, är de som är allra mest positiva till sitt boende, till området och till Växthuset. Det är i denna grupp som högst andel kan tänka sig att odla i Växthuset. Det är också i denna grupp som flest kan tänka sig att flytta in i de nybyggda husen på Holma torg. För att summera detta avsnitt så kan jag konstatera att etableringen av Växthuset har varit god. Jag kan inte säga något om besöksstatistiken, och jag har inte heller sett vid mina besök att det har varit någon direkt trängsel i Växthuset. Men mina enkäter och intervjuer visar att det finns en stor kännedom om Växthuset, att det är uppskattat av många och att

det sker många goda möten i Växthuset – även om alla inte går dit för att odla frukt och grönt.

Det är något underbart som skett på torget. Det är så roligt att man ser vuxna och unga tillsammans. Kan ha ett gemensamt intresse. Jag hoppas att Växthuset lockar folk till sig för att umgås och lära känna varandra. (Boende)

Hur bidrar Holma torg till integration och social sammanhållning?

Vad kan man då säga om ”den sociala dimensionen” av Växthuset och Holma torg, som denna studie hade i syfte att undersöka? Hur främjar Växthuset integration och social sammanhållning i Holma och resten av staden? I föregående avsnitt har jag kunnat visa att Växthuset har blivit en mycket uppskattad mötesplats – både för odling och för andra aktiviteter. Människor möts i och utanför Växthuset. Men får sådana möten några effekter? Några direkta slutsatser kring dessa frågor kan nog inte dras förrän tidigast om några år. Torget har fram till nyligen varit en byggarbetsplats, vilket gjort det svårt att etablera en verksamhet. Formerna för Växthuset behöver sätta sig, en stabil personalsituation behöver etableras och en del omkringliggande problematik såsom trafiksituationen på torget behöver lösas för att man ska kunna göra en rättvis bedömning av verksamheten i Växthuset. Men några tidiga reflektioner kan göras utifrån de tre kriterierna för integration och social sammanhållning som tidigare presenterats.

Det potential- och orsaksorienterade förhållningskriteriet

För att rekapitulera: Med ett potential- och orsaksorienterat förhållningssätt menas att en åtgärd fokuserar på underliggande orsaker (potentialer) till problemen och inte på problemens symptom, det vill säga det som faktiskt syns. Dessutom tar åtgärderna vara på tidigare erfarenheter, kunskaper och kompetenser hos olika aktörer och syftar till att göra ”med” istället för ”för” de som verksamheten vänder sig till.

Växthuset uppfyller mycket väl detta kriterium. Genom att satsa på de positiva potentialerna hos boende skapar Växthuset möjligheter för en meningsfull sysselsättning

för de boende i Holma och resten av Malmö. Framförallt är det möjligheten till kollektiv empowerment som jag skulle vilja lyfta fram som ett viktigt resultat. Forskning

visar att det inte alltid räcker att stärka individen, den kollektiva förmågan måste stärkas för individer att arbeta tillsammans. Verksamheten kan stärka individer att själva arbeta med sina projekt och intressen, men med hjälp av personalen. Men den kan också bidra till

att boende lär känna varandra, varandras situationer och tillsammans arbetar mot gemensamma mål.

En annan aspekt av det potentialorienterade förhållningsättet är att verksamheten bygger vidare på den tradition av självförvaltning som finns inom MKB och specifikt i Holma. Tidigare forskning har visat att självförvaltning kan minska social oro i bostadsområden. En inte allt för långdragen slutsats är att om fler engagerar sig i förvaltningen i områdena genom deltagande i Växthusets aktiviteter kan fler känna samhörighet med det gemensamma i Holma. På så sätt går det också att resonera kring att Växthusets verksamhet riktar in sig på orsakerna till problemen och inte symptomen genom att verksamheten kan sägas försöka öka den sociala sammanhållningen området genom att skapa möten mellan människor som annars inte hade mötts. Det är emellertid tidigt att svara på om denna ambition har nått resultat.

På ett större plan kan man också säga att samverkansmodellen mellan Riksbyggen och MKB i uppförandet av husen på Holma torg kan ses som potentialorienterat då det utgår från att det bakomliggande problemet till bristande integration är att geografiskt separerade upplåtelseformer är en bakomliggande orsak till att människor inte möts.

Det dubbla integrationskriteriet

Med detta kriterium avses alltså att åtgärderna bidrar, för det första, till att åstadkomma en social integration av människor med olika levnadsvillkor, bakgrunder och kulturer, det vill säga att man skapar en känsla av delaktighet. För det andra bidrar åtgärderna till systemintegration, det vill säga att man skapar faktisk delaktighet genom att integrera människor i samhälleliga system såsom arbetsmarknad och utbildning.

Växthuset på Holma Torg är ett mycket gott exempel på hur den sociala integrationen kan stärkas. De möten som sker – och har potential att ske – ger en känsla av sammanhang för deltagarna i Växthusets aktiviteter. De berättelser som framstår i enkätsvar och vid intervjuer visar hur Växthuset har blivit en ny mötesplats som skapar mening för deltagarna. Kan Växthuset också bidra till systemintegration? Det är kanske mer långsökt att analysera och kanske inte heller något som Växthuset bör ha som ambition, men jag menar ändå att det är en möjlighet. Genom att stärka en kollektiv och individuell empowerment kan besökarnas idéer få näring och växa. Mannen som beskriver hur hans företagsidé om ett bevattningssystem kommit att stärkas genom sina besök på Växthuset och samtal med de anställda är ett exempel. Kanske går det att hitta möjligheter för

arbetssökande att komma i kontakt med myndigheter, utbildningsinstitutioner och arbetsgivare genom odlingsträffarna?

Genom kommande satsningar på social integration och systemintegration kan Holmas invånare på sikt få bättre levnadsvillkor och därigenom kan Holma bli mer integrerat med övriga delar av Malmö, vilket är ett uttalat i planerna för Holmastan. De insatser som görs kan därmed sägas minska segregationen genom att förbättra levnadsvillkoren för de som lever i några av de ”socialt utsatta” delarna av den segregerade staden Malmö.

Det relationella kriteriet

Det tredje kriteriet handlar alltså om hur den segregerade staden kan bekämpas och avser huruvida ett projekt eller en verksamhet bidrar till att skapa social sammanhållning mellan grupper med skillnader i levnadsvillkor i olika delar av staden, det vill säga att minska segregationen genom att ”läka staden”, förändra barriärer mellan utanförskap och innanförskap, minska fysiska och mentala avstånd i städerna genom förtätning, stråk och mer socialt blandade bostadsområden. Om integrationsfrämjande åtgärder kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor så kan segregationshämmande åtgärder minska de geografiska och mentala avstånden mellan städernas segregationspoler.

Växthuset i sig har potential att uppfylla detta kriterium och minska segregationen. Kanske inte genom att folk flyttar till Holma för att komma nära Växthuset, men genom att invånare i andra delar av Malmö besöker Växthuset. Idag är så gott som alla besökare från Holma eller Kroksbäck. De flesta är boende i MKB, men fler och fler från Riksbyggens bostadsrättsföreningar kommer till Växthuset. En av de intervjuade bor i det nya Riksbyggenhuset på torget. Han berättar att han ganska ofta går till Växthuset och försöker att använda det även till andra typer av aktiviteter. Han trivs väldigt bra i bostadshuset, som han till från en annan del av Malmö. I min intervju berättar han att han sedan han började besöka Växthuset träffar på ”alla möjliga typer av människor som jag aldrig någonsin gjort innan”. Huruvida de blandade upplåtelseformerna i det nya kvarteret har inneburit fler möten har emellertid inte denna studie empiriskt material nog att säga något om. En detaljerad studie av flyttströmmarna till nybygget skulle vara relevant. Men potentialen finns där. Kanske går det att locka hushåll från omkringliggande villaområden till Växthuset? Går det att ha ett odlingsutbyte med koloniägarna på Ärtholmen? Kan Växthuset stärka det cykel- och gångstråk som sträcker sig från centrala Malmö hela vägen

att erfarenheterna från Växthuset och punkthusen i Holma Torg blir viktiga i det kommande arbetet med Holmastan.

Mot Holmastan

Hur kan då den hittillsvarande utvecklingen och skapa för lärdomar för utvecklingen av Holmastan? Faktum är att mycket går att säga redan om strategier och planarbete i Holmastan. Om jag applicerar de tre kriterierna på planeringen för Holmastan så uppfylls flera av dem i sin projektering på ett flertal sätt.

Det problem man vill komma tillrätta med är alltså dels bostadsbristen i Malmö, men också bilden av Holma som ett socialt utsatt område. Man vill förändra denna bild, men inte bara bilden, utan även det som orsakar bilden av Holma som utsatt område. Detta relaterar till det som jag tidigare har beskrivit i termer av potential- och orsakskriteriet för social jämlikhet. dialogen med boende i området och närområdet och det stora engagemang som samrådet för planprogrammet har skapat bör också ses som en potential. Här blir det viktigt att bygga vidare på detta engagemang och fortsatt involvera boende i såväl Holma- Kroksbäck som Djupadal och Kulladal. Samverkansmodellen mellan Riksbyggen och MKB har fungerat förhållandevis bra i pilotprojektet Holma Torg och bör ses som nyskapande i sitt sätt att förena olika intressen och perspektiv på social hållbarhet, affärsmässighet och bostadsförsörjning. Europan-tävlingen som var en av grundstenarna i projektets start bygger på (relativt) unga arkitekters innovativitet. I det kommande arbetet kan sociala klausuler i upphandlingen bli ett sätt att ta tillvara på den potential som finns hos de boende i området. Forskning som tidigare nämnts att anställning av boende kan skapa ökad tillit gentemot fastighetsägarna, minska skadegörelse och dessutom ingjuta hopp hos andra boende som saknar förvärvsarbete. En studie av det arbete med sociala klausuler som redan pågår i staden rekommenderas för att utveckla modellen.

När det gäller det dubbla integrationskriteriet är Växthuset på Holma Torg, den fördjupade

In document Allmännytta i gränssnitt : Samhällsansvar och affärsmässighet i MKB Fastighets AB (Page 133-145)