Identitet och det sociala samspelet i arbetet 51

Enligt Lindgren et al., (2001) kan den sociala interaktionen på jobbet vara en väsentlig del av vårt identitetsskapande. Under den här rubriken presenterar vi respondenternas beskrivningar av det sociala samspelet på IKEA. Dessa beskrivningar av respondenter hjälper oss att få kunskap om individens identitet som är viktig för vår senare fråga rörande CSR och EE.

Under innehållsanalysen har vi bland annat identifierat koden “gemenskap”. Under intervjun har de flesta respondenter lyft fram sin positiva sammanhållning mellan kollegor. Vissa respondenter har exempelvis uttryckt att de umgås med sina kollegor på fritiden:

“Och vi kan umgås på kvällar och helger då vår avdelning har haft kvällar. alla hänger ju på fritiden” R3

“I restaurangen var det väldigt bra socialt, umgicks jätte mycket med kollegorna på fritiden. Man jobbar väldigt tight med kollegorna, så då står man och pratar och

jobbar.” R2

“Mina arbetskollegor var de ända jag hängde med i hela sommaren. Vi hängde mycket på jobbet och blev jättebra kompisar.” R4

Respondenterna ovan beskriver att deras relation med sina kollegor sträcker sig längre än bara på arbetsplatsen. Ju mer “värde” det finns i en särskild relation desto viktigare blir den för individen (Lindgren et al., 2001). Genom att umgås på fritiden skapas detta “värde” mellan individerna som i sin tur stärker relationen och påverkar gemenskapen positivt. Detta är något som vi tolkar av R2, R3 och R4 uttalande, som vi menar att kulturen på arbetsplatsen stärker och stödjer den inhemska kulturen i ingruppen.

Vidare kan vi även utläsa att IKEA som arbetsgivare försöker stärka denna gemenskap dels på arbetsplatsen och dels utanför arbetsplatsen.

“Sen tycker jag att det är mycket inom avdelningarna, jag umgås jätte mycket med de jag jobbar med (restaurangen). Så det är en indelning på de viset. en av mina

närmaste vänner har jag träffat på IKEA” R1

Kulturen på arbetsplatsen har hjälpt skapa samhörigheten inom de olika avdelningarna på IKEA, och utöver det har det lett till att vänskapsband gynnats

utanför IKEA. Även andra aktiviteter som bidrar till större gemenskap har beskrivits av respondenterna.

“i Örebro har vi haft julfester, After work, vi har varit på pitchers någon gång och bara umgåtts.” R6

“Vi har ju event med vår egen avdelning, ex bowling för någon månad sen, det tror jag också skapar trivsel, för man kommer ut i annan miljö.” R3

Detta tolkar vi som att IKEA arrangerar aktiviteter för att sammanföra de anställda och hjälpa till att skapa en gemenskap. En koppling som vi gör är till Tajfel (1978) som beskriver att detta är en identifieringsprocess som skapar en känsla av trygghet och detta sker ibland genom att individen associerar sig med särskilda grupper som ses som meningsfulla. Vilket IKEA försöker göra vid indelningen på de olika avdelningarna. Detta kan dock ibland leda till osämja mellan avdelningarna, och skapa gränser. Ashforth et al., (2008) hävdar att det finns forskning som visar på att hot och kritik från individer som inte tillhör ingruppen kan öka individens identifikation med den särskilda ingruppen. Detta framkom ur R4s beskrivning om rivalitet som kan uppstå mellan avdelningarna på IKEA.

“Man märker lite att det är VI mot DE, gentemot andra avdelningarna, det blir framförallt vi mot säljarna, det kan ibland vara motiverande.” R4

Gemenskap frodas av många olika faktorer, både faktorer som IKEA som arbetsgivare kontrollerar och faktorer som ingruppens medlemmar kontrollerar. Varje avdelning har sina chefer, individer som trots sin auktoritet har kommit att bli medlemmar i ingruppen.

“Jag ser mina chefer på min nivå, men det beror på från chef till chef, ibland kan man känna att det är en kompis men att man har den här respekten till honom eller

henne.” R6

Dessa chefer är direkt påverkade av IKEAs kultur och försöker att främja gemenskapen inom avdelningen. R4 beskriver att chefernas ställningstagande till svårigheter som kan dyka upp inom en avdelning hjälper arbetare att skapa trivsel på arbetsplatsen.

“Det är därför jag trivs så himla bra, man är mån om att gruppen ska fungera. Det är klart att det ibland uppstår problem och svårigheter. För att det är olika individer som har olika synsätt som krockar ibland. Men då tycker jag att de lyssnar alltid! Och

utan att ta nåns parti. Och det är väl det som gör att man trivs.” R4

Detta skapar i sin tur som det beskrivits ovan ett starkare band i avdelningen där en väsentlig del är just det sociala utbytet vilket bygger mycket på trivsel bland varandra i gruppen.

“i vår avdelning kan vi skämta mycket, många gånger man försöker skrämma varandra, om man gömmer sig bakom sängen och försöker skrämma varandra så ibland hör man några skrik, eller allmänt busa eller skämta, just mycket sånt på vår

avdelning, en härlig jargong. Mycket skratt, och det är viktigt eftersom vi börjar så tidigt på morgonen så att alla är glada liksom, försöker peppa varandra.” R3

Vissa respondenter har dock påpekat att de inte alltid känner sig inkluderade i gruppen på IKEA. Enligt Huddy (2004) kan det bero på att individen inte identifierar sig med ingruppen trots att de hör till samma avdelning på arbetsplatsen. Ibland kan det även vara så att individen vill ha en form av gemenskap men att samspelet med övriga individerna inte existerar.

“folk där är väldigt introverta och de gör bara sitt jobb och det är lite osocialt. Så därför har jag inte trivts så jätte bra.” R7

R7 visar på att hon inte känner sig inkluderat i gruppen, detta gör att hon upplever otrivsel på arbetsplatsen. Det vill säga att vår syn att gemenskap och trivsel hänger ihop och stödjer eller förkastar varandra blir bekräftat av R7. I andra fall kan det vara så att individen vill tillhöra en ingrupp men inte har möjlighet till det på grund av arbetsuppgifternas utformning, vilket leder till att individen känner sig utfryst.

“Men i säkerhetscentralen, där är jag ju helt själv, jag tycker att det kan bli väldigt ensamt” R5

Ashforth et al., (2008) hävdar att personens tankar och känslor förstärker därmed identifikationen i en specifik kontext som är viktig för individen. I detta fall är det viktigt för R5 och R7 att ha ett socialt samspel men att de inte kan få det, och därmed förstärks det istället mot det negativa, det vill säga att de känner sig utfrysta. Hade dessa individers känslor och tankar inte präglats av det sociala, hade vi kunnat anta att de inte hade känt sig utfrysta då deras identitet inte hade lagt så mycket vikt vid det sociala samspelet.