Metodval 29

Studiens ansats kommer med hänsyn till problemet utgöras av en så kallad fallstudieansats. Genom att använda oss av en fallstudie är det möjligt att på kort tid skapa oss en djup förståelse för den kontext som omger fenomenet vi vill undersöka (Saunders et al., 2016), detta genom att utveckla en djup insikt för fenomenet vi vill undersöka i dess naturliga miljö. I denna studie kommer vi även att fokusera på en given tidpunkt för undersökningen vilket stödjer vårt val av att anta en fallstudieansats.

Enligt Christensen (2010) bör en “djup” studie fokusera på ett fåtal undersökningsvariabler vilka studeras mer ingående, syftet är inte att skapa en generalisering utan syftet med en sådan studie är att skapa en bättre förståelse för de underliggande variablerna. Detta är i linje med vårt syfte med att skapa en förståelse för hur människor känner och tycker gällande CSR och dess påverkan på sitt engagemang.

Det som är av vikt i denna studie för att kunna undersöka vårt problem är hur världen är socialt uppbyggd, världen kan således betraktas som en social konstruktion. Alla människor ser världen på sitt egna sätt utifrån sitt perspektiv. För att kunna förstå deras perspektiv måste vi som författare närma oss forskningsfältet med en kvalitativ syn. Bryman & Bell (2013) skriver att en skillnad mellan en kvantitativ metod och en kvalitativ metod är att en kvantitativ metod redan har ett objektivt synsätt på den sociala verkligheten medan en kvalitativ metod rymmer en bild av den sociala verkligheten som ständigt förändras och hör till individens förmåga att skapa och konstruera sin egen omvärld. Dessutom anser vi att en kvalitativ metod är bättre

lämpad när vi ska försöka fånga upp den redan bestämda världsbild som de anställda har, vilket är i linje med vad Bryman & Bell (2013) hävdar. Denna världsbild är redan konstruerad efter individens uppfattning och tolkning av verkligheten eller i vårt fall arbetsplatsen som individen lever i. Detta passar eftersom engagemang frodas till stor del från kontexten av relationer som är meningsfulla för individen (Truss et al., 2014).

Det huvudsakliga fokus som vi som undersökare har är att betrakta omvärlden ur människornas perspektiv, det vill säga att försöka fånga upp deras upplevelse av sin kontext för att kunna analysera den. Bryman & Bell (2013) skriver att vi som betraktare inte kan förstå hur människor i en social grupp beter sig om vi inte tar hänsyn till den speciella miljö som de lever i. Således måste vi som forskare kunna undersöka den speciella miljön som undersökningsobjekten lever i, detta för att förutom det ovanstående även kunna förstå principen om att individens beteende kan vara väldigt underlig och oförnuftig om inte man tar hänsyn till och tolkar det utifrån den kontext som undersökningen utförs i. Allt detta betonar vikten av en kontextuell förståelse av situationen som vi ska undersöka, något som vi redan nämnt tidigare i arbetet. Det är först när vi förstår den sociala omvärld dessa människor lever i som vi kan närma oss förståelsen om hur och varför det externa perspektivet av CSR har relevans för de anställdas engagemang.

Många av de vetenskapliga artiklarna vi har till vårt förfogande för att hjälpa oss skapa en förståelse och lära oss mer inom detta fenomen använder sig av deduktiva processer. De är enkäter som ligger till grund för datainsamlingen vilket gör de till kvantitativa studier. Genom att istället använda oss av en studie med kvalitativ karaktär tror vi att vi kan dra mer nytta av tidigare forskning. Detta genom att försöka se om deras resultat har någon betydelse för individen i organisationen när vi som forskare tar hänsyn till och tolkar insamlande data utifrån den kontext som undersökningspersonerna lever i.

Enligt Bryman & Bell (2013) kan förhållandet mellan teori och praktik uppfattas på två sätt, nämligen genom deduktiv och induktiv teori. Induktion som är en omvänd form av deduktion beskrivs som en observation eller resultat som leder fram till teorier. Denna uppfattning är vidare mest vanlig vid en kvalitativ studie. Tracy et al., (2006) utförde en studie för att förstå mobbning i en social omvärld och kom fram till att ett induktivt synsätt krävdes för att förstå det underliggande till de som blev utsatta för mobbning, det vill säga för att förstå det kontextuella som påverkar individen. Med bakgrund av detta ska vi i denna studie använda oss av ett induktivt angreppssätt för att förstå förhållandet mellan teori och praktik samt för att kunna förstå kontexten.

Dessa metodval har gjorts på grund av lämpligheten som de bär med sig för just denna studie. Något som vi behöver ta hänsyn till är kontexten som individen lever i, denna kontext kommer att påverka de val som individen gör på arbetsplatsen. Dessutom kan vi bilda en förståelse och således kan vi följa med i den anställdes tankeprocesser. Detta gör att vi även använder oss av ett fenomenologiskt synsätt på

forskningsproblemet, innebörden av ett fenomenologiskt synsätt är att vi vill förstå problemet i sin natur, det vill säga att det är individens upplevelse av ett fenomen som skall studeras. Individens upplevelse av ett fenomen blir som tidigare nämnts påverkad av olika faktorer, och dessa faktorer är således av vikt att kartlägga då de har en direkt koppling till vårt resultat. Detta synsätt passar bra ihop med vårt syfte då vi vill förstå vilken relevans det externa perspektivet av CSR har på individens engagemang på arbetsplatsen.