4. Metod 29
4.7. Studiens kvalitet 39
När man utför en studie av denna art behöver man diskutera huruvida kvalitén är tillräcklig, därför brukar man diskutera några kvalitetshöjande begrepp, dessa begrepp är validitet och reliabilitet. Dock brukar dessa begrepp oftast associeras med kvantitativa studier (Bryman & Bell, 2013). Begreppet validitet har också blivit utsatt för diskussion kring hur viktig den är i en kvalitativ studie, validitet handlar om mätning och eftersom mätning inte är det främsta intresset i en kvalitativ studie blir validitet inte av speciell betydelse (Bryman & Bell, 2013). Guba & Lincoln (1994) hävdar att användningen av reliabilitet och validitet på kvalitativa studier är att kriterierna förutsätter att det är möjligt att få en enda och absolut bild av den sociala verkligheten. Det insamlade materialet måste således bedömas utifrån andra kriterier som är bättre lämpade för en kvalitativ studie. Därför kommer vi använda oss av motsvarigheterna för dessa kriterier, vilket är tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet (Bryman & Bell, 2013). Anledningen till varför man behöver diskutera dessa kriterier är för att studien måste vara pålitlig och trovärdig för att resultatet och slutsatsen skall vara användbara (Saunders et al., 2016).
4.7.1. Tillförlitlighet och pålitlighet
Tillförlitligheten i en kvalitativ studie är betydligt lägre än vad den skulle kunna vara i en kvantitativ studie, fast då i reliabilitets termer, det handlar om att det finns flera olika faktorer som påverkar datainsamlingen samt flera olika beskrivningar av den sociala verkligheten (Bryman & Bell, 2013). Detta diskuterar Christensen (2010) och kommer fram till att eftersom faktumet är att en kvalitativ studie är väldigt subjektiv med hänsyn till vem som gör undersökningen och att den sociala verkligheten förändras konstant blir det väldigt svårt för både andra forskare och oss själva att återupprepa ett identiskt resultat. Ett sätt att stärka tillförlitligheten i denna studie är att säkerställa att forskningen utförs i enlighet med de regler som finns, ett annat sätt är att se till att man återrapporterar resultaten av intervjuerna till intervjupersonen för att se att den sociala verklighet som studerats har blivit uppfattat på ett riktigt sätt. Detta kallas respondentvalidering och denna möjlighet ges till våra respondenter i form av transkribering av intervjuerna, eventuella detaljer som missuppfattats vid
intervjutillfället kan således rättas till. Vidare kommer tillförlitligheten i denna studie att öka genom att våra tolkningar styrks av respondenternas beskrivningar.
I kvalitativa studier brukar man fokusera på djup och inte på bredd och därför tenderar sådana studier att fokusera på det kontextuellt unika i studien, detta leder fram till frågan ifall överförbarhet i en kvalitativ studie är möjlig eller om en studie kan förse nästa studie med en grund att stå på (Bryman & Bell, 2013).
När det kommer till pålitligheten är de viktigt för studiens trovärdighet att vi antar ett “granskande synsätt”, detta innebär att vi noga formulerar och redogör för alla val vi gjort i studien (Bryman & Bell, 2013). Vidare kommer vi för att öka pålitligheten i denna studie granskas av en extern part, detta för att exempelvis bedöma till vilken utsträckning det vi formulerat är berättigad. I vårt fall finns det ett antal obligatoriska tillfällen då opponering sker, således kommer materialet vid flera tillfällen att granskas av flera externa parter som har insyn i arbetet. Vidare är det för vår studie väsentligt att skaffa oss bakgrundsinformation om IKEA och särskilt om deras CSR- arbete då det gör att vi blir aktiva i intervjusituationen. Sådan förberedelse ger ökad trovärdighet för respondenter om att vi är insatta i de frågorna vi ställer.
4.7.2. Intervjuareffekt
Vid intervjuer riktas det mycket kritik av främst kvantitativa forskare, kritiken handlar om att intervju situationen är väldigt manipulativ av forskaren (Bryman & Bell 2013). Vid en intervju kan respondenterna bli påverkade av oss som intervjuare eller situationen i sig, detta kan bero på att fel kan uppstå som grundar sig på själva interaktionen mellan intervjuare och respondenten. Intervjuaren kan skapa förvirring under intervjun, denna förvirring kan byggas ifrån hur frågorna ställs, tonfallet och betoningen av frågorna samt fysiska signaler som intervjuaren ger ifrån sig (Christensen, 2010). Därför är det viktigt för oss som intervjuare att tänka på dessa faktorer innan intervjun och planera. Vidare är det viktigt för insamlingen av data att vi som intervjuare ska försöka skapa ett förtroende mellan respondenten och oss. Vårt uppförande kan komma enligt Saunders et al., (2016) att påverka respondenternas motivation till att svara på våra frågor, därför blir förtroendet ännu mer viktig.
Alla respondenter kommer att erbjudas anonymitet i början av intervjun, anledningen till detta är att det ökar sannolikheten att respondenten är mer ärlig i sina svar och risken för felaktiga svar minskar (Christensen 2010). Detta kommer leda till att intervjueffekten minskar.
4.7.3. Metodkritik
Vid valet av de olika metoderna forskare kan använda sig i sin studie är det oundvikligt att kritik dyker upp. Denna kritik är oftast riktad mot strategin forskare använder sig av, det vill säga om man använder sig av en kvantitativ eller kvalitativ forskningsstrategi. I denna studie kommer vi att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Den största anledningen till detta val är att vi som forskare vill skapa en förståelse på djupet till undersökningsobjekten. Vanligt förekommande
kritik är just att kvalitativa forskare inte använder sig av en redan bestämd bild på den sociala verkligheten som individen lever i. Utan tanken är att synsättet ska bestå i att den sociala verkligheten förändras ständigt från individ till individ (Bryman & Bell, 2013). Detta skapar en viss brist på struktur och anledningen till detta är att kvalitativa forskare vill förstå situationen utifrån deltagarnas ögon. Naturligtvis går det att använda sig av metoder som möjliggör att forskaren redan har en bestämd bild av verkligheten men i denna studie kommer fallet inte vara så. Anledningen till detta är att precis som Bryman & Bell (2013) hävdar så vill vi som forskare kunna se situationen utifrån deltagarnas ögon för att vi ska kunna observera den unika kontexten som deltagarna lever i. Förhoppningen är att kontexten kommer kunna hjälpa oss skapa en djupare förståelse av den insamlade empirin. Bryman & Bell (2013) diskuterar vidare att anledningen till varför kvalitativa forskare har denna approach är för att man vill undvika så mycket förvrängning av den sociala verkligheten som det bara går. Forskare som beter sig på annat sätt riskerar att använda sig av en felaktig referensram och därmed förlora insikten över hur och varför människor beter sig som de gör.
Det finns dock fler vanligt förekommande kritik mot användandet av kvalitativ forskning, det handlar mest om forskaren i sin naturliga kvalitativa miljö, det ska vi nu försöka gå in på och förklara hur vi som forskare kan undvika felaktigheter. Kvantitativa forskare lyfter oftast fram att kvalitativ forskning är för subjekt, enligt Bryman & Bell (2013) innebär detta att den kvalitativa forskaren är alltför nära och personlig med objekten som studeras. Vidare innebär denna kritik att det är forskaren som avgör genom sin uppfattning om vad som är av vikt att studera och tolka, detta leder alltså fram till väldigt lite struktur i undersökningen och att man kan missa betydelsefull information (Bryman & Bell, 2013). Tolkningarna som forskaren gör är väldigt individuella och formas efter forskarens uppfattningar och perspektiv. För att undvika att vi som forskare blir allt för subjektiva kommer vi att i förväg diskutera våra val sinsemellan och med personer med objektivt förhållningssätt till vår studie. Dock kommer denna kritik oftast från kvantitativa forskare, subjektivitet är något som präglar kvalitativ forskning och är enligt oss väldigt viktigt i denna studie.
En kvalitativ forskningsstudie bygger mycket på forskarens egna tolkningar som ovan nämnts, anledningen till detta går att hänföra till att forskaren försöker närma sig objekten med en icke bestämd bild. Detta i sin tur leder till kritiken mot svårigheten att replikera en kvalitativ undersökning Bryman & Bell (2013). skriver att ett av de viktigaste instrumenten vid datainsamling inom en kvalitativ forskning är forskaren, och till skillnad från kvantitativ forskning där forskaren är distanserad till undersökningsobjekten så är den kvalitativa forskaren väldigt nära. Det material som forskaren samlar in, tolkar och analyserar beror mycket på forskarens eget intresse och perspektiv av problemet. Allt detta pekar på forskarens egen innovation vilket medför en svårighet med att replikera undersökningen då olika forskare har olika intressen och perspektiv. Vidare svårigheter hänförs ifrån forskarens påverkan på respondenterna, det finns risk att respondenterna missuppfattar undersökningen syfte
på grund av dålig information och därmed ger ifrån sig en felaktig bild eller att respondenterna tolkar situationen på annorlunda sätt än forskaren. Även om forskaren försöker ha ett objektivt förhållningssätt finns risken ändå att forskaren påverkas av sig själv och blir subjektiv i sina bedömningar (Bryman & Bell, 2013).
Andra kritik som lyfts fram är problem med att generalisera resultatet, oftast beror detta på att kvalitativa forskaren genomför observationer eller ostrukturerade intervjuer (Bryman & Bell, 2013). Syftet med denna studie är dock inte att generalisera resultatet då resultaten hänger mycket på den unika företagskontexten i IKEA. Vidare kommer vi i denna studie att vara så detaljerade vi kan för att det inte ska finnas en bristande transparens.
4.7.4. Källkritik
Vid insamlandet av teorier och empiri har vi ställt oss kritiskt till det vi läst och använt. Vår utgångspunkt vid insamlandet av tidigare forskning har varit att använda oss av vetenskapliga artiklar och vetenskaplig litteratur som används på universitetsnivå. De vetenskapliga artiklarna vi använt oss av har hämtats från Örebro universitetsbiblioteks databaser, de vanligaste databaserna vi använt oss av är ABI/Inform, Summon, Google Scholar och Scopus. Dessa databaser anses vara högst trovärdiga. Vidare har vi endast använt oss av artiklar som har blivit publicerade i vetenskapliga tidskrifter, granskade och utvärderade av professionella forskare inom samma fält, så kallade peer-reviewed. Litteraturen vi använt oss av har varit böcker som vi haft under vår utbildning på universitetsnivå. Genom att återge hela källan i helhet samt publicerings år anses källorna vara av god kvalitet.
Vid insamlandet av primärdata, finns ett vanligt fel som kan uppstå vid intervjun och det är att respondenten håller inne någon typ av information och säger det som är “socialt acceptabelt” (Christensen, 2010). I vår intervju har vi båda personliga och jobbrelaterade frågor där personen kan ge svar som förväntas av honom/henne istället för hur den tänker eller känner. Det blir därmed viktigt att personen känner sig avslappnad när vi ställer frågor, vi har utgått från att ställa lätta frågor i början för att etablera en avslappnad intervjusituation. Christensen (2010) hävdar att känsliga frågor inte ska komma för tidigt i intervjun, något som vi har tänkt på. Dock anser vi att denna risk minimeras om likadana skillnader och likheter mellan respondenterna går att identifiera.
4.7.5. Etik
Vid genomförandet av denna studie har massa etiska överväganden dykt upp som vi varit tvungna att ta hänsyn till, ibland har det även blivit så att dessa etiska principer fått oss att ändra riktning på studien. Det har ibland handlat om att respondenterna kan skadas genom att berätta känsliga detaljer för oss som i sin tur hindrat oss från att besvara vår problemformulering. Vi har i denna studie förhållit oss väldigt etiskt. Med tanke på respondenternas anställningstrygghet är de anonyma. Vidare har vi fått samtycke från alla respondenter kring deras deltagande i all omfattning. När vi formulerat vår intervjuguide har vi varit noga med att inte inkräkta på
respondenternas privatliv samt att vi varit tydliga med dem om vad som förväntas av de. Dessa etiska principer är sådana som vi har respekterat och följt igenom denna studie.