Insamling av data 33

Insamling av data är något som alla studier måste göra i något skede, vare sig det handlar om att skaffa en övergripande bild av problemområdet som man tänkt undersöka eller om det handlar om att försöka besvara problemformuleringen. Eftersom vår studie bygger på insamlad data så blir det viktigt för oss att säkerhetsställa att den är tillförlitlig och säker, förövrigt ställer vi oss väldigt källkritiska till det vi läser och bearbetar. Data som används för en studie kan delas in i två kategorier, nämligen primär- och sekundärdata (Christensen, 2010). Vi kommer behandla dessa i nedanstående avsnitt.

4.4.1.  Sekundärdata      

Sekundärdata är sådan som tidigare har samlats in i ett annat sammanhang för ett annat syfte än den aktuella, det kan även handla om data som presenterats i något annat syfte. Det sekundärdata som vi har använt i denna studie är intern data. Intern data är sådan som går att få fram via det specifika företaget man ska undersöka, i vårt fall är det IKEA. Vi har därför använt oss av IKEAs hemsida och hållbarhetsredovisning för att samla in information och få en överblick på hur IKEA arbetar med CSR. Detta har hjälpt oss få lite perspektiv på IKEA och hur själva organisationen påstår sig arbeta med CSR och anställda för att få något att jämföra primärdata med. Vi kommer att presentera denna information i avsnitt 5.1.

4.4.2.  Primärdata      

I vårt fall räcker det inte till med enbart sekundärdata, utan för att kunna besvara får problemformulering behöver vi gå in djupare och samla in egen data, denna data kallas för primärdata och tillskillnad från sekundärdata är primärdata av sådan art att det är framtagen för studiens specifika syfte (Saunders et al., 2016). Det finns olika metoder för att samla in primärdata, en metod som är bra och kan anses vara lämplig i hand med en kvalitativ metod är just intervjuer. Det finns självklart både för- och nackdelar med att samla in primärdata, fördelen med detta är dock att vi själva styr över insamlingen av data och själva kan avbryta processen när vi anser att vi nått empirisk mättnad. Nackdelar med insamlingen är att det kan vara dyrt och tidskrävande (Christensen, 2010). Vi kommer dock utföra detta själva och därmed blir det inte dyrt for oss.

4.4.3.  Intervjuer      

Vid kvalitativ metod är ett sätt att samla in primärdata nämligen intervjuer, detta är även den mest använda metoden (Bryman & Bell, 2013). Vi tänker i denna studie använda oss av personliga intervjuer med anställda på IKEA, anledningen till detta är för att vi vill gå in på djupet. Intervjuer skapar en situation där intervjuaren kan gå in på djupet med respondenten för att skapa förståelse för dels problemet men även kontexten som ligger till grund hos respondenten (Bryman & Bell, 2013). Saunders et al., (2016) hävdar att intervjuer är lämpliga att genomföra om man vill lyfta fram och identifiera de underliggande orsakerna till respondentens syn på det som undersöks. Vidare är intervjuer personliga och detta skapar förtroende mellan intervjuare och respondent som kan leda till att bättre svar genereras. Saunders et al., (2016) skriver att det är även lämpligt att utföra intervjuer när problemet som undersöks är relativt komplext och inte går att besvaras via exempelvis enkäter Bryman & Bell (2013). skriver att för att kunna gå in på djupet med respondenten krävs det att man för en dialog som präglas av öppenhet, nyfikenhet och kontinuerlighet. Följdfrågor är också något som krävs för att skapa förståelse. Därför ska semi-strukturerade intervjuer med respondenterna genomföras. Detta innebär att vi kommer använda en mall över teman som vi vill beröra under intervjun, i mallen kan man utforma relativt lösa frågor som man vill ställa. Dock saknas det struktur på hur frågorna kan ställas och i vilken ordningsföljd de ställs mellan intervjuerna, detta kan bero på hur intervjun flyter på. En semistrukturerad intervju innebär att vi har en intervjuguide som vi kan följa men

att vi kan om situationen kräver det avvika helt ifrån intervjuguiden. Värdet med att använda semi-strukturerade intervjuer är flexibiliteten som kan användas för att undersöka komplexiteten i ämnet (Saunders et al., 2016).

4.4.4.  Intervjuguide      

Vid utformningen av intervjuguiden valdes öppna frågor för att undvika att respondenternas svar påverkades av våra frågor. Användningen av öppna frågor är enligt Saunders et al., (2016) ett sätt att låta respondenterna att definiera och beskriva sin situation utifrån sitt egna perspektiv. Våra öppna frågor är utformade på så sätt att uppmuntra respondenterna att förse oss med ärliga svar av vad de anser är viktigt. Genom att ställa öppna frågor kunde vi själva granska hur mycket av det externa perspektivet av CSR som engagerade de anställda. Vidare tog vi hänsyn till åsikter, tankar och kunskapsnivån bland respondenterna. Syftet med denna studie att öka förståelsen och därmed blir det kritiskt att använda sig av öppna frågor. Vi har i våra frågor valt att inte beröra ämnet CSR då vi ville att respondenterna själva skulle beröra ämnet när de beskrev sitt egna engagemang på arbetsplatsen.

Innan vi intervjuade respondenterna var det viktigt att öka vår kunskapsnivå kring IKEA och deras arbete med sina anställda och det externa perspektivet av CSR. Därmed hämtade vi information kring detta från tidigare studier och IKEAs hållbarhetsredovisning 2015. Vi valde därför att dela in intervjun i fyra delar, den personliga kontexten (ID & kontext), den sociala kontexten (SIT & kontext), EE (delades in i EE & Engagemang samt EE & lojalitet) och slutligen IKEAs CSR-arbete (CSR) dessa delar bröts sedan ner i delfrågor. Vi utformade intervjuguiden utifrån vår teoretiska referensram, utifrån denna har vi skapat oss en uppfattning om vilka indikatorer som vi behöver leta efter när de anställda pratar om sitt egna engagemang och sin involvering i organisationen.

När det kommer till ID, SIT och kontext var det viktigt för oss att få en fördjupad bild av hur respondenter uppfattar sig själva samt deras relation med IKEA. Vi såg därför till att frågorna skulle vara öppna och vi var även väl förberedda på att ställa följdfrågor för att respondenten verkligen skulle tänka till med svaren. Frågorna i intervjuguiden som berör ID och kontext har bland annat utgått från Lindgren et al., (2001). Författarna har presenterat en utförlig genomgång av forskningen kring den personliga identiteten och SIT vilket hjälpte oss att konstruera konkreta frågor som berör identitet i vår intervjuguide, frågor som till exempel: ”Hur skulle du beskriva

dina sociala arbetsrelationer?” och ”Hur viktigt är det för dig att jobba på IKEA”

baserar sig på teorin presenterat av Lindgren et al., (2001). Ashforth et al., (2008) är en annan studie som har lagt till grund för utformningen av frågor rörande identitet. Författarna går in på djupet i förklarning av begreppet identitet och identifikation med en organisation, vilket gjorde att vi ställde frågorna som till exempel ”Varför sökte du

dig till IKEA? Hur har din syn förändrats på IKEA sedan du började jobba där? Båda upp och nedgångar”.

När det kommer till EE hävdar Truss et al., (2014) att begreppet kan mätas på många olika sätt, i vårt fall var det viktigt att frågorna skulle vara relevanta i relation till det externa perspektivet av CSR. För vår undersökning har vi därför utgått från tre olika studier som hjälpte oss att utveckla våra frågor kring EE teorin. Den första studien kommer från Gallup institut som efter 80 000 intervjuer i över 400 företag kommit fram till 12 frågor som de hävdar kan mäta styrkan i "engagemang" hos anställda på en arbetsplats (Stoneman, 2013). Vissa av frågorna i studien låg till grund för framtagning av vår intervjuguide, frågor som till exempel ”Vad är viktigt för att du

ska känna dig motiverad i ditt arbete på IKEA?” och ”Hur värderar du IKEA som arbetsgivare?” baserar sig på frågorna som Gallup använde sig i studien. Den andra

studien som låg till grund för vår intervjuguide var Kumar & Pansari (2015). De har i sin studie presenterat en teoretisk modell som de hävdar kan effektivt mäta EE, de kallade den för ”Employee Engagement Scorescard”. Författarna har i sin studie delat in EE i fem delar: identifikation, tillfredställelse, commitment, produktivitet och lojalitet. Frågor i vår intervjuguide rörande lojalitet och stolthet baserar sig på frågor från denna studie. Frågor som till exempel ”Är du stolt över att arbeta för IKEA?”,

”När folk frågar dig om vart du jobbar, trivs du med att säga IKEA?” och ”Delar du IKEAs strategier och kärnvärden?” är tagna från studien och anpassade till vårt

fallföretag IKEA. Den tredje studien som ligger till grund för våra frågor kommer från Ferreira & Oliveira (2014). Studien undersöker förhållandet mellan CSR och EE vilket gjorde den extra relevant för vår undersökning då båda teorierna som vi använder oss av berörs även i denna studie. Frågor som till exempel ”Hur inspirerar IKEA just dig?” och ”Vad enligt dig är viktigt för skapandet av trivsel på arbetsplatsen och vad av detta hittar du på IKEA?” utgår från denna studie. Genom

att vi använde oss av dessa tre studier har vi lyckats sammansätta frågor som utgår från teorin om EE samt som är relevanta för vår studie. Även om vår egen utgångspunkt med frågorna utgick från tidigare studier var det även viktigt för oss att anpassa frågorna till att passa in för vår studie.

I övrigt påbörjades intervjuerna med att ställa allmänna frågor för att vi skulle kunna bilda en uppfattning av respondenterna och för att få igång intervjun. Enligt Saunders et al., (2016) behöver man påbörja intervjun med några allmänna frågor som berör problemområdet, detta för att det kommer ha en betydande påverkan på resultatet av intervjun. Alla respondenter fick svara på samma delfrågor men att våra följdfrågor utvecklades efter respondenternas svar. I slutet av intervjuerna kunde vi ställa frågor som berörde temat CSR om temat under intervjun inte hade berörts av respondenterna. Anledningen till detta är för att tolka hur stor kunskapsnivån som respondenten har kring IKEAs CSR-arbete. Frågorna kring CSR dimensionen har

baserat sig på studien gjord av Ketvirtis (2012) som undersökt bland annat samband

mellan filantropi och lokalsamhälle samt anställdas engagemang. Sheldon & Park (2011) är en annan studie som har lagt grunden för frågan ”Hur påverkas du av IKEAs